My essay is describing a dilemma of my own experience, of how you as a teacher should relate to the children´s free play at preschool and how you as a teacher relate to children´s invitations to play. The dilemma consists of whether preschool teachers should be participants in the children´s free play or merely be present at the side of the play and also what impact the teacher´s authority has in children´s free play. In the essay, I explore the concept of "free play". The purpose of my essay is to highlight the different perspectives of free play and the teacher´s participation. I do that by reflecting in terms of the scientific essay. The questions I have formulated based on my dilemma is: - Do I , as a teacher, have something to contribute with in children´s free play? - Am I, as a teacher, an authority that interferes with children´s free play and makes them adapt to my rules or can I instead serve as a support and inspiration in the free play without the play taking place on my terms? - What is actually free play?

Syftet med den här erfarenhetsbaserade essän är att utforska vad min uppgift som förskolepedagogär i mötet med barn som har svårt att leka med andra. Vad innebär det att vara en godpedagog i mötet med barn som har svårt att leka med både vuxna och barn? Frågeställningenväcktes i mig då jag på min nya avdelning uppmärksammade två barn som hade den svårigheten.Essän börjar med mina samspelande observationer av barn som har svårt att leka medandra. Därifrån börjar jag enligt principen praktiken först och teorin sedan söka teorier somkan ge mig stöd i hur jag bör agera. Jag utforskar teorier om lekens betydelse från tre olikateoribildningar: det utvecklingspsykologiska (Winnicott), psykoanalytiska (Erikson) ochgränsöverskridande (Vygotskij). För att än bättre förstå betydelsen av att barn leker med andralägger jag själv samman de tre teoribildningarna till en syntes. Från teoribildningarna om lekfår jag med mig den vuxnes betydelse i barnets utveckling. Lekforskarna Knutsdotter Olofssonssamt Folkman & Svedins teorier bekräftar det arbete vi nu gör på avdelningen för attvarje barn ska kunna utveckla sin förmåga att leka. Jag reflekterar också över min egen praktiskakunskap, särskilt känslornas kunskap enligt Svenaeus. Det teoretiska materialet ger stödför mitt agerande och tänkande men ger mig också möjlighet att kritiskt granska mig själv.Arbetet med uppsatsen har fördjupat min förståelse och vidgat min kunskap. Den sociala leken,leken med andra, är nödvändig för barns utveckling och pedagogens reflekterande lyhördhetär viktigt för barn som har svårt att leka med andra.

Leken är ett självklart moment i förskolan, det är en nödvändighet för att barn ska kunna utvecklas och leken ska utgöra den centrala delen av barns vardag. För att en lek ska bli bra och kunna fortgå krävs det av samtliga deltagare att de kan samspela med varandra.Syftet med det här examensarbetet har varit att ta reda på hur barn i tre till femårsåldern samspelar i den fria leken och hur de får tillträde till lek. Den empiriska undersökningen har genomförts med hjälp av observationer på en förskola. Barnen och pedagogerna på förskolan kände jag sedan innan då jag hade gjort verksamhetsförlagd utbildning där vid ett tidigare tillfälle. Genom mina observationer kunde jag se att barn ägnar en stor del av sin dag på förskolan åt att etablera kontakt med sina kamrater. Det är ett relationsarbete som pågår hela dagarna för dem och det går åt mycket uppmärksamhet, kraft och energi för att uppnå goda gemenskaper med andra barn och för att bli delaktig i lek och andra gemensamma aktiviteter.När jag studerade dem under deras fria lek såg jag att de samspelade med varandra på olika sätt beroende på vem eller vilka de lekte med. Utifrån litteratur jag tagit del av kan jag även konstatera att barn lär sig att förstå sin omvärld när de utforskar och prövar tillsammans.För att få tillträde till lek behöver barn ibland använda sig av olika strategier. Strategierna fungerar som redskap för dem. Det kan till exempel innebära att tillföra något nytt till leken eller att verbalt fråga om tillträde. Den amerikanske forskaren William Corsaro har genom många års studerande av barns fria lek funnit olika tillträdesstrategier de använder sig av då de söker tillträde till en pågående fri lek. Dessa strategier var min utgångspunkt då jag analyserade mitt empiriska material. Mina resultat visade att de flesta av barnen använde sig av någon tillträdesstrategi för att få tillträde till lek. En del barn prövade sig fram genom att byta strategi om någon strategi inte gav positivt resultat. Jag kunde även se att något barn använde sig av samma strategi gång på gång trots negativa resultat.

Abstract Rönngren, C (2011) Den allvarsamma leken - ett fokussamtal om pedagogiska strategier för att skapa förutsättningar för rollspel.     Syftet med studien var att undersöka hur erfarna pedagoger tänker kring sina strategier i situationer när teaterovana vuxna ska ta steget in i rollspel. Ett fokussamtal med fyra informanter genomfördes och urvalet skedde med kravet att deltagarna skulle ha arbetat med teaterovana vuxna och rollspel, i det här fallet forumspel och simuleringar. Samtalet spelades inte in, utan vägganteckningar fördes löpande så att deltagarna kunde ta ställning till materialet under samtalets gång samt lätt återknyta till tidigare samtalstrådar. Resultatet redovisas i en sammanfattning av samtalet och diskuteras sedan med utgångspunkt i teorier om kommunikation i fiktion; lek samt teori om kommunikation mellan skådespelare och publik. Deltagarna i fokussamtalet visade sig mycket medvetna om kommunikationen på den sensoriska nivån, vilken handlar om kommunikation på ett plan som kan beskrivas som ett personligt förhållande.  Vikten av att pedagogen är följsam gentemot deltagaren var en av de strategier som ansågs viktigast. I fokussamtalet framkom också resonemang om förutsättningar för lek och förutsättningar för en god lärandesituation – för att kunna leka och för att kunna lära beskrivs till exempel delaktighet och prestationsfrihet som två premisser.

Jag har utfört en studie där jag granskat vilka strategier och lekregler förskollärare använder sig av i verksamheten för att inkludera barn i lek. För att få svar på detta har jag använt mig av tidigare forskning och litteratur som jag anser vara relevant för min undersökning. Den innefattar främst vad lek är och vilka förutsättningar ett barn behöver behärska för att kunna leka samt lekteorier och strategier för att inkludera barn i lek. Metoden jag använt mig av för att besvara mina fråge-ställningar är kvalitativ intervju och jag har intervjuat fem verksamma förskollärare som arbetar med barn i åldern 1-5 år. I resultatet framkom att det är förskollärarnas ansvar att inkludera alla barnen i leken och att det är förskollärarnas deltagande i leken som främjar ett inkluderande. Alla barn ska inkluderas i leken, men inte i alla lägen då barnens lek ska respekteras. / I have conducted a study where I reviewed which strategies and play rules preschool teachers' uses in preschool to include children in play. To get answers to this I have been using previous research and literature that I consider to be relevant to my examination. It involves what play is and what conditions children need to master to be able to play and as well play theories and strategies to include children in play. The method I have used to answer my questions are qualitative interview and I have interviewed five active preschool teachers' working with chil-dren aged 1-6 years old. The results revealed that there are preschool teachers' responsibilities to include all the children in play and that there are preschool teachers' participation in play that promotes an inclusive environment. All children should be included in play, but not in all situations because children’s play must be respected.