Studiens syfte var att öka förståelsen kring hur nyckelpersoner som arbetar med lärande i organisationer uppfattar lärande, samt vilka förutsättningar och hinder för lärande som kan förekomma. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Data analyserades utifrån en hermenuetisk forskningsansats genom en tematisk analys. Resultatet visade att lärande i organisationer uppfattas utifrån tre huvudteman; där chefen skapar förutsättningar, medarbetarna är drivkraften och organisationen sätter ramarna för lärandet. Nyckelförutsättningar som studiens resultat visade var motiverade medarbetare vilka upplever en delaktighet i lärandet. Men även organisationen som genom sitt klimat underlättar lärande och chefer som med god kommunikativ förmåga och trygghet i sin roll är engagerad i sina medarbetares lärande. Bristen av ekonomiska resurser, ansträngningen som lärande kräver och avsaknaden av utrymme att implementera ny kunskap på arbetsplatsen identifierades som hinder.

Sammanfattning Syftet med studien är att beskriva och analysera, samt bidra med ökad kunskap om, hur olika kommunikationsfaktorer inom en organisation kan främja lärande. Mer precist är syftet att studera hur chef och medarbetare uppfattar vilka faktorer som påverkar digital och verbal kommunikation. Samt hur dessa faktorer kan påverka lärandet i organisationen. Studien är kvalitativ med en induktiv ingång och för att få empiri har intervjuer utförts på ett företag, med såväl chefer som medarbetare. Resultatet visar på att följande faktorer visade sig ha betydelse för kommunikation i organisationen; kombination och alternativ av kommunikationskanal; tydlighet; ansvar; riktlinjer och socialt samspel. I studien framkom även att det fanns en del störningsmoment gällande kommunikation. Vidare framkom under analysarbetet att följande kategorier inverkar på lärandet i organisationen; synen på att utvecklas; uppfattningen om att lära sig i arbetet; möjlighet att diskutera alternativa lösningar; att lära sig av sina kollegor; återkoppling; att lösa uppgifter i grupp; att lära av och med sina kollegor och socialt samspel.Studien finner att genom att beakta faktorerna som påverkar kommunikationen, kan många störningsmoment avvärjas och därmed kan tid frigöras. Denna tid är värdefull och kan användas på ett mer kreativt sätt, exempelvis till innovation och lärande. I studien visas också att organisationer behöver fokusera mer på socialt samspel och se till att medarbetarna kan mötas ofta och på ett otvunget sätt. När motiverade medarbetare möts i dialog kan de finna innovativa lösningar på problem, vilket kan leda till ett utvecklingsinriktat lärande i organisationen. Studien föreslår team eller förändringsarbete som lärstrategi.

Because of global warming, companies have started to tackle sustainability issues within their operations, but major uncertainties exist on how to establish a quantitative baseline of the current environmental performance of companies. Numerous investigations have been made to assess the carbon footprint of companies with a variety of methods, tools and strategies. However, the lack of transparency in the methods used and the assumptions made could prevent companies to replicate methods and to analyse the results. Because of this, we will investigate how participatory modelling could be used to create a model of the carbon emissions of a company, but also how this method enables the company to understand the methods used and the results from the investigation. By doing this, we also aim to clarify how the process could be set up, which stakeholders that need to be involved and what data sources that could be used. The thesis was conducted as a single case study at a manufacturing company named DeLaval. A participatory modelling process with three major phases was carried out according to proposed methodologies in previous research. In the first phase, a conceptual model of the system accounting for the emissions was created. In the second phase, a quantitative model of the system was developed by gathering data and validating the calculation methodologies with operational stakeholders within the company. In the third phase, the results were verified, and the company could set up sustainability targets based on the findings. The outcomes of the case study showed that there are major benefits with applying participatory modelling because different perspectives throughout the organisation could be gathered efficiently to create a representable model of the company. The modelling strategy had more benefits in organisational areas characterised by high complexity with numerous of different stakeholders with different roles or by geographical distribution. To create the model, primary data consisting of master product data and transactional data was used, together with secondary data, consisting of carbon emission coefficients and gap filling data created by the modellers. By basing the calculations on the methodology set up by the GHG protocol and anchoring the root definition of the system with strategic stakeholders, the results were trusted by the organisation. / På grund av den globala uppvärmningen har företag börjat att hantera hållbarhetsutmaningar inom sin verksamhet, men stora frågetecken kvarstår gällande hur en kvantifierad bild av företagets nuvarande utsläpp ska beräknas. Flertalet studier har genomförts för att undersöka koldioxidavtrycket på företag, med flertalet olika metoder och verktyg. Metoderna och antaganden som gjorts har dock bristande transparens, vilket hindrar andra företag från att replikera beräkningarna och att göra analyser av resultatet. Baserat på detta kommer denna studie att undersöka hur participativ modellering kan användas för att skapa en modell av koldioxidutsläppen från ett företag, men också hur denna metod underlättar för företaget att förstå metoderna som använts och resultaten från undersökningen. Genom detta ämnar vi att bringa klarhet gällande hur processen kan se ut, vilka intressenter som ska vara delaktiga och vilka datakällor som kan vara användbara. Studien genomfördes som en enkel fallstudie på det producerande företaget DeLaval. En participativ modelleringsprocess med tre faser genomfördes i enlighet med etablerade modelleringsprinciper från tidigare studier. I den första fasen utvecklades en konceptuell modell av systemet för estimering av koldioxidutsläppen. I den andra fasen utvecklades en kvantitativ modell as systemet genom att samla in data och validera beräkningsmetoderna tillsammans med operative intressenter på företaget. I den tredje fasen verifierades resultaten och företaget hade möjlighet att sätta upp hållbarhetsmål baserat på resultatet. Utfallet av fallstudien visar att det finns stora fördelar med att använda participativ modellering eftersom olika perspektiv i organisationen kunde inhämtas på ett effektivt sätt för att skapa en representativ modell av företaget. Modelleringsstrategin hade större fördelar i delar av företaget som karakteriserades av hög komplexitet, med många olika intressenter med olika roller eller av geografisk utspriddhet. För att skapa modellen krävdes primärdata innehållande produktinformation och transaktionsdata samt sekundärdata, innehållande utsläppsfaktorer och överbryggande data skapad av modellerarna. Genom att basera beräkningarna på metodiken skapad av GHG protocol och förankra syftet med systemet tillsammans med strategiska intressenter, skapades en tillit till resultaten inom organisationen.