Vårt syfte är att undersöka elevers perspektiv på muntlighet i svenskämnet. Vi utgår från Skolverkets kunskapskrav för årskurs 9 angående att samtala och diskutera, eftersom vi som blivande lärare har i uppdrag att skapa förutsättningar för våra elever att uppnå detta. Våra forskningsfrågor är: Hur ser elever på muntlighet och utveckling av muntlighet i svenskämnet? Hur talar elever om muntlighet i svenskämnet? Materialet omfattar sex olika informanter från två högstadieskolor och består av två samtal i fokusgrupper samt sex efterföljande enskilda intervjuer. Resultatet av elevernas syn på muntlighet i svenskämnet kan sammanfattas i följande tre huvudkategorier: helklassamtal, smågruppssamtal och förberett tal. Till dessa talsituationer förhåller de sig olika och upplever således olika typer av utveckling av muntlighet i svenskämnet. Vi ser också att eleverna gör metareflektioner kring muntlighet i svenskämnet men att de gör det på ett ostrukturerat vis och utan ämnesspecifika metabegrepp. En viktig slutsats är alltså att elevernas strategier för samtal och diskussion behöver utvecklas för att fler av eleverna ska vara muntligt aktiva i svenskämnet och således utveckla sin muntlighet. När det gäller metaspråk om muntlighet drar vi slutsatsen att metaspråk är en strategi som skulle kunna hjälpa eleverna att precisera sina metareflektioner kring muntlighet.

Med utgångspunkt i att lärare med olika typ av lärarexamen har behörighet att undervisa i förskoleklass och att det för denna skolform inte finns några nationella kursplaner, syftar studien till att undersöka i vilken utsträckning och på vilket sätt lärare i förskoleklass beskriver att de arbetar med olika språkstimulerande aktiviteter samt hur de motiverar sitt arbetssätt. Vidare undersöks om typ av lärarexamen påverkar i vilken utsträckning lärare i förskoleklass arbetar med olika språkstimulerande aktiviteter. För att genomföra studien används flermetodsforskning vilket i detta fall har inneburit en enkätundersökning med 239 respondenter och semistrukturerade kvalitativa intervjuer med åtta informanter. Urvalskriterier för båda undersökningarna har varit att deltagarna ska vara yrkesverksamma i förskoleklass och ha någon typ av lärarexamen. I den kvantitativa undersökningen framträder en bild av att lärare i förskoleklass i hög grad arbetar med olika språkstimulerande aktiviteter. Vad gäller hur detta arbete beskrivs och hur arbetssätt motiveras, visar den kvalitativa undersökningen att det inom vissa aktiviteter finns påtagliga likheter, medan det i andra aktiviteter till viss del skiljer sig åt. Vidare ger den kvantitativa undersökningen indikationer på att lärare i förskoleklass som har förskollärarexamen, i större utsträckning än de som har grundlärarexamen, dagligen arbetar med olika språkstimulerande aktiviteter.