• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 99
  • 7
  • Tagged with
  • 106
  • 106
  • 35
  • 35
  • 25
  • 24
  • 22
  • 22
  • 21
  • 21
  • 21
  • 20
  • 19
  • 19
  • 18
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Människor och offentliga rum : inom norrcity i Örebro

Johansson, Helena January 2008 (has links)
Sammanfattning Stadens offentliga rum är en viktig arena för stadslivet. Detta påstående har varit utgångspunkten för att undersöka de fysiska förutsättningarna i stadsrummet och vad de har för betydelse för mötet mellan människor. Människor ska ha möjlighet att mötas i det offentliga rummet, men det behövs en anledning för att vistas där. Det kan vara så enkelt som att titta på andra människor, men då måste människor välja att uppehålla sig just på den platsen. I examensarbetet utpekas ett antal element i den fysiska miljön som underlättar eller försvårar möjligheten till att vistas i den offentliga miljön. En avgränsad del av norrcity i Örebro har fungerat som studieområde, bestående av Järntorget, Henry Allards park och del av Storgatan. Norrcity besitter ett av Örebros ”finrum” med historiska miljöer så som Henry Allards park med utsikt över Örebro Slott och omgivningar. Storgatan på norrcity fungerade som Örebros shoppinggata nummer ett under första delen av 1900-talet. Därefter förflyttades de huvudsakliga shoppingstråken till södra delen av Örebro city. Storgatans shoppinggata består nu alltmer av alternativa orientaliska småbutiker. Järntorget fungerar idag huvudsakligen som parkeringsyta till bilar men också i begränsad utsträckning som marknadsplats. Examensarbetet har utgått ifrån sju begrepp, som är hämtade från Bentley et al. Responsive Enviroments: A manual for urban designers (1985). De sju olika begreppen har förtydligats med hjälp av metoder ifrån Jan Gehl, Kevin Lynch och Gordon Cullen och Edward T Hall. Gehls metod som är hämtad från boken Life between buildings (2001) används under begreppet variation, valbarhet. Lynchs metod som är hämtad från boken The image of the city (1960) används under begreppet orienterbarhet. Cullens metod är hämtad från boken Townscape (1961) och används under begreppet visuella upplevelser. Halls metod är hämtad från The hidden dimension, (1966) och används under begreppet design för olika sinnen. De sju begreppen som har genomsyrat examensarbete är: 1. Tillgänglighet 2. Visuell upplevelse 3. Variation 4. Orienterbarhet 5. Valbarhet 6. Design för olika sinnen 7. Påverkan Vid varje begrepp har tillvägagångssättet för den valda metoden beskrivits, under kapitlet begreppsanalys. Därefter har studien av stadsmiljön på norrcity genomförts, där hänsyn har tagits till mina egna men också andra människors förhållanden till den fysiska miljön. Fokus har baserats på inventeringar, observationer och upplevelser av planområdet. Järntorget är den plats som i slutsatsen behöver flest förändringar, platsen har många brister men också en hög potential! På Järntorget finns förutsättningar för plats till aktiviteter. Genom att aktiviteter äger rum, finns underlag för att en bredare publik kommer att infinna sig. Storgatans barriär mellan Järntorget och Henry Allards park bör tonas ner för att låta de sociala och valbara aktiviteterna ta plats. Förslag till förändringar har haft en underordnad betydelse i examensarbetet. Slutsatserna i kapitlet ”studien av norrcity” ligger till grund för kapitlet ”förslag till förändringar” och presenterar åtgärder i den fysiska miljön som underlättar för möten mellan människor. / Obs, filen är i låg upplösning, kontakta författaren om en pdf med högre upplösning önskas.
2

Föreställningar om rum : En fallstudie av Björns trädgård

Török, Anna January 2015 (has links)
Den här uppsatsen syftar till att undersöka föreställningar om det offentliga rummet; både generella föreställningar som inte är platsbundna, men även de föreställningar som finns om Björns trädgård på Södermalm i Stockholm. Syftet har även varit att undersöka hur dessa föreställningar materialiseras i det fysiska rummet. Björns trädgård är tillsammans med Medborgarplatsen en av Stockholms mest befolkade platser, och på den lilla ytan som utgör Björns trädgård finns en uteservering, parklek, skejtpark och moské samlade runt en stor gräsmatta. I och med dess många funktioner, läge och puls kan Björns trädgård ses om en typisk plats för möten och stadsliv, men har trots detta ett dåligt rykte. Frågorna som drivit arbetet med uppsatsen är kopplade till föreställningarna om det offentliga rummet, och hur platsen Björns trädgård kan förstås utifrån begreppet territorialitet. Hur föreställningarna rumsliggörs, det vill säga hänger ihop med territorialiteten har även undersökts. Empirin består av kommunala dokument och handlingar, observationsstudier och intervjumaterial. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Det teoretiska ramverk som legat till grund för uppsatsen är poststrukturalismen och Mattias Kärrholms begrepp Territorialitet. Områdesöversikten inleds med en redogörelse av Harveys och Lefebvres rumsbegrepp, och övriga delar i kapitlet behandlar offentliga rum ur olika perspektiv. Fallstudien har visat att de generella föreställningarna om vad ett offentligt rum är och bör vara, inte nödvändigtvis stämmer överens med de platsspecifika för Björns trädgård, samt att föreställningarna beror mycket av vem avsändaren är. De territoriella strategierna på platsen är inte överlagrade, vilket innebär att grupper med olika intressen brukar rummet sida vid sida istället för att dela på samma yta eller inta varandras territorier. Studien har även visat att föreställningarna om rummet framför allt materialiseras i form av territoriella strategier, vilket innebär att myndigheter får större kontroll och inflytande över rummet och hur det används. Appropriering kan ske där den strategiska territorialiteten är som svagast, vilket innebär större risk för att dessa ytor används på ett sätt som inte är passande eller ”attraktivt” enligt rådande normer.
3

Mellanrum som möjlighet : En fallstudie om mellanrummens möjlighet till aktivering och bidrag till stadsdelsutveckling

Stenfelt, Jakob January 2016 (has links)
Detta arbete fokuserar på platser som är möjliga att beskriva som mellanrum staden. Det är platser och ytor som ofta definieras som okontrollerade och oplanerade till skillnad från stadens i övrigt planerade och kontrollerade rum. De är svåra att tydligt beskriva då de befinner sig mellan andra mer tydligt definierade urbana rum samt att de inte går att läsa av som offentliga rum utan istället blir ett slags tomrum i stadslandskapet. Planerare och arkitekter har en tendens att se dessa mellanrum som överblivna ytor och som en framtida markreserv för kommande utveckling och tillbyggnad. Utifrån tidigare forskning ska begreppet mellanrum med tillhörandebenämningar fördjupas och förtydligas. Vidare avser arbetet undersöka vilka möjligheter och potential mellanrum kan ha för utvecklandet av nya offentliga mötesplatser och särskilt hur mellanrum i relation till varandra kan aktiveras och utvecklas för att bidra till en stadsdels utveckling. Fallstudiehar valts som forskningsdesign och angreppsätt och används för att fokuseraundersökningen till ett särskilt område i Hagalund, Solna, med inrymmandemellanrum. En platsbeskrivning, inventering och tidshistorisk-analys i kombination med olika analys- och karaktäriseringsverktyg ligger till grund för arbetets gestaltningsförslag. Förslaget presenterar en möjlig utformning av tre valda platser inom området utifrån framtagna designprinciper och visar hur dessa kan aktiveras till tillgängliga och dynamiska offentliga rum som erbjuder möjligheter till olika aktiviteter och möten samt bidrar tillstadsdelens behov och utveckling.
4

Det offentliga rummet : Ett rum för konflikt eller kompromiss?

Hedén, Alice January 2017 (has links)
This paper examines the different components and usage of today’s urban public spaces. During the process I have used three different methods. First I made some studies of how public spaces have been used from a historical perspective. The aim was to get a better, broader understanding of the basics. Then, to examine the usage of a public space, Uppsala Central Railroad Station was chosen as the specific area of interest. The railroad station has then been observed and the result thoroughly analysed. The study has then been complemented by quantitative interviews with three key individuals that has been, or are active in the shaping of Uppsala Central Station as a public space.By doing this research of this public space I ́ve come to the conclusion that public spaces are full of complexity and that its formations can vary in many different ways. When studying Uppsala Central Railroad Station I ́ve come to the conclusion that it is a public space with many different usages and components such as a place for commerce, integration and a foundation for expressing democracy. A major conclusion from the study is that to keep a public space open to use from all different aspects, it takes common planning and corporation from all involved parties from the very beginning when planning and constructing a public space.
5

Klara färdiga gå : en gestaltning för ökad fysisk aktivitet i urbana rum

Trebska, Zuzanna January 2008 (has links)
The title: ”Klara färdiga GÅ” can be translated as ”Ready steady GO”, and is ment as a request to start move. In this project I want to invite people to walk more by creating creative, demanding and playful walkways and paths, where the body can be allowed to work just a tiny bit harder. It’s because walking means exercise and fresh air, for free and without spetial equipment. Walking can also be fun, it allows people to stop, change direction and experience things. I think activity should be fun, inspired by children playground my project is a contribution to how adults might stay healthier in a city, where too often healthy activity is solely confined to the gym or sports fields. Our urban spaces are not just for the purposes of work, tourism, retail and all that supposedly important stuff, but also for having fun, for letting go and being ourselves. My project isn´t a common interior design project, and may be seen more as a work for a landscape architect. But there´s also a thin line between this professions. For me it´s a project about furnishing the outside and desig good and healthy public spaces. / Arbetet är ett examensprojekt inom inredningsarkitektur och möbeldesign utbildningen på Konstfack i Stockholm. Jag har valt en inriktning utöver den traditionella inom yrket och valt att jobba med det öppna rummet utan väggar. I mitt projekt ”möblerar” jag den offentliga uteplatsen för att vi ska trivas och må bra. Det finns ett behov av att ta hand om dessa ”rum” och gestalta utifrån vad människan behöver. Enligt den danske arkitekten Jan Gehl attraheras människor av andra människor – att se en annan människa i rörelse kan resultera i nyfikenhet, och att viss aktivitet kan leda till mer aktivitet. Men aktivitet uppstår också om det finns en möjlighet, tid och en plats att utföra den på (Gehl 1996). Det här projektet är ett bidrag till den vardagliga omgivningen för att främja spontan fysisk aktivitet. Genom formgivning av enkla element och val av nya material i sammanhanget skapar jag nya estetiskt formgivna platser. Den nya utformningen ska locka och skapa nyfikenhet, inbjuda till rörelse och lek. Samla människor och även kunna bli en social mötesplats. Att gå betyder motion och frisk luft, men tillåter oss också att stanna till, byta riktning och uppleva saker. De nya elementen ger tillfällen att gå och röra sig på ett spännande och innovativt sätt, då man är på väg från en plats till en annan. Dessa element ska kunna appliceras på olika platser och vara delvis ”i vägen” för den gående. Det är viktigt att inte bygga för, bl.a. på grund av tillgänglighetskrav, men också för att individen ska själv kunna bestämma när och på vilket sätt man vill använda stråket, valmöjligheten ska behållas. De idéer jag har vidareutvecklat och presenterar i detta arbete är nytänkande gångstråk. Jag föreslår olika platser som skulle kunna omgestaltas med mina element för att påvisa variationsmöjligheter. / Magisterexamen 2008
6

First green kit : ett inredningsprojekt för det offentliga uterummet

Danielsson, Ida January 2008 (has links)
Projektet omfattas av ett parkprojekt med analyser och gestaltning av grönstrukturer i Nynäshamns stad. Inriktningen är utformning av allmänna utrymmen i det offentliga uterummet med fokus att öka tillgängligheten och tillgången av grönytor och parker. Projektet syftar i att skapa värdefulla platser för ökad trygghet och trivsel. Målsättningen är också att visualisera en vision om rum för upplevelser och aktiviteter. Rum i vilka allmänheten frivilligt vistas om den fysiska miljön är god. Stadsrummet utgör en stor del av stadens identitet. Ambitionen med projektet är därför att med hjälp av formgivning och arkitektur skapa en enhetlig identitet som återspeglas i stadens offentliga rum. / The core concept in the project includes a proposal for urban public open space and green structure planning for the city of Nynäshamn. The work is concentrated to give form to the outdoor public space in order to increase the accessibility and availability of green areas and parks. The proposal aims to create valuable places focused on safety and comfort. But also to give form to public rooms for experences which the citizens voluntary seeks and participates if the physical environment is good. The identity of a city constitutes a great deal by its urban environment. Therefor design and architecture helps creating a uniform identity which can be reflected in the urban public spaces of the city. / Magisterexamen 2007
7

Inkludera flera! : - En fallstudie av Bångs plan på Stumholmen medutgångspunkt i radikal planeringsteori.

Wallström, Anna January 2015 (has links)
Karlskrona har varit en stängd stad för utländska besökare under en period på 300 år men flera delar av staden har också varit stängd för allmänheten. Ett exempel på ett stängt område är Stumholmen som öppnades på 90-talet inför bomässan som hölls på ön år 1993. Stadsdelen har hyllats för sin varsamma ombyggnation men människors vistelse på ön har inte varit konfliktfri. Det har varit förändringar i den fysiska miljön samt användning av de offentliga rummen som legat till grund för konflikterna. Konflikterna har bidragit till ett stort missnöje bland de som vistas där men också till att Stumholmen övervakas sommartid. Den södra udden av Stumholmen, Bångs plan, är en av två allmänna platser på Stumholmen där konflikter har utspelat sig den andra är badplatsen. Den ö som varit stängd i århundrande för allmänheten präglas ännu en gång av slutenhet men inte i samma utsträckning som innan 90-talet. Den här studien syftar därför till att se hur de offentliga rummen på Stumholmen och specifikt Bångs plan kan inkludera fler människor och om det är möjligt att hantera konflikter med hjälp av en mer inkluderande planeringsmodell.Städer präglas idag av mångfald och heterogenitet där människor är olika. Sandercock(1998;2003) hävdar dock att planering av städer i västvärlden inte behandlar den diversitet som finns. Istället fortsätter planerare förlita sig på att där finns ett allmänintresse som ska hantera människors olikheter. Men planering som inte ser till människors olikheter riskerar istället föda människors rädsla för det kulturellt ”andra”. Dessa rädslor leder tillkonflikter och när miljöer förändras utan att människor får vara delaktiga i processen finns risk att missnöje uppstår. Därför efterlyser Sandercock en radikal planering där människors känslor och minnen blir en del av planeringsunderlaget. Därför avser studien undersöka hur problematiken i de offentliga rummen på Stumholmen förhåller sig med en teoretisk utgångspunkt i den radikala planeringsteorin.För att undersöka hur konflikterna har sett ut har planhandlingar och tidningsartiklarstuderats och intervjuer samt observationer har gjorts för att skapa en bild av hur platsen används. Det framgår av studien att Bångs plan främst är en plats som passeras förbi på en promenad men att det fortfarande finns minnen av händelser kopplade till platsen och att dessa kan ha bidragit till konflikterna. Det framgår av planhandlingarna att det inte finns några planerade allmänna platser på Stumholmen men ändå avses ön vara tillgänglig för alla. Det går alltså att konstatera att idén om Stumholmen som en öppen och tillgänglig miljö för allmänheten går att ifrågasätta.
8

Vinterplanering i det offentliga rummet : En fallstudie av översiktsplan, planprogram och detaljplan i Luleå kommun

Olsson, Anton January 2021 (has links)
Every day we stay in some form of public space, whether it is the collective laundry room in the basement or during a jog through the park. The public space is something many people today take for granted and they are often planned for large attractive public spaces. Where social interactions take place, physical activity, play and rest. In this work, the design of the public space is problematized according to the climate changes that society and the world will face today. How should the public space be planned to be attractive all year round? Are we really planning the right way today? This master's thesis describes what public space is and how to make it as attractive as possible according to prominent city architects and architects. They want to promote social interactions and make the public space lively around the clock, during each season. After closer examination, it is difficult to apply this planning where the climate is colder than in, for example, Barcelona, ​​Spain. With this as a basis, the work has produced a planning basis for how to plan the public space according to colder climates. The planning documentation is then applied to several different case studies at different planning levels (overview plan, planning program and detailed plan) made in the Swedish city of Luleå. Luleå is located far up in northern Sweden with a cooler climate. What we can see is that the different levels take up different amounts of winter planning depending on how much they can regulate. Some of the documents do not consider the winter planning while some do this in a very good way. Which is interesting because all planning documents in a city with such a cold climate should actively plan for a colder climate. The conclusion is that Luleå municipality applies good winter planning across different planning levels. However, there is development potential to ensure good winter planning.
9

Lövholmen strand

Nourazar, Nazanin January 2020 (has links)
I detta examensarbete avser jag att utforma en alternativ strukturplan utifrån Stockholms stads befintliga stadsplaneringsprojekt för den nya stadsdelen Lövholmen. Genom att studera och kritiskt granska det befintliga förslaget avser jag att dels ta tillvara de redan goda förslagen samtidigt som jag kombinerar dessa med mina egna förslag. Som inspirationskälla har jag valt arkitekten och stadsplaneraren Jan Gehl. Jan Gehl är också den som utformat det befintliga stadsplaneringsförslaget. Följande syften ligger till grund för min alternativa strukturplan: - Uppfylla de goda delarna av stadens visioner - Minska exploateringsnivån och därmed ge utrymme till ljus, grönska och mänsklig skala i det offentliga rummet - Utforma de offentliga rummen på så sätt att de ger lust och möjlighet till meningsfulla möten, fler innovativa aktiviteter och rekreation - Planera en ny stadsdel utifrån Lövholmens nuvarande identitet   Examensarbetet är strukturerat utifrån följande modell: - Redovisning av Lövholmens identitet och historia, inspiration och teoretiska utgångspunkter - Genomgång av stadens förslag och visioner för Lövholmen - En kritisk granskning av stadens förslag och visioner - Redovisning av de visioner staden har som jag valt att ta med samt de åtgärder i stadens förslag jag avser att göra för att skapa mer levande offentliga rum - Presentation av min alternativa strukturplan - En avslutande sammanfattning / In this thesis, I intend to design an alternative structural plan based on Stockholm's existing city planning project for the new district of Lövholmen. By studying and critically examining the existing proposal, I intend to partly utilize the already good proposals while combining them with my own proposals. As a source of inspiration, I have chosen architect and city planner Jan Gehl. Jan Gehl is also the one who designed the existing urban planning proposal. The following objectives form the basis for my alternative structural plan: - Fulfill the good parts of the municipality's visions - Reduce the level of exploitation and thereby allow for light, greenery and human scale in the public space - Design the public spaces in such a way that they provide pleasure and opportunity for meaningful meetings, more innovative activities and recreation - Plan a new neighborhood based on Lövholmen's current identity   The degree project is structured based on the following model: - Presentation of Lövholmen's identity and history, inspiration and theoretical starting points - Review of the municipality's proposals and visions for Lövholmen - A critical review of the municipality's proposals and visions - Presentation of the visions the municipality has chosen to include and the measures in the municipality's proposal I intend to take to create more vibrant public spaces - Presentation of my alternative structural plan - A concluding summary
10

Det ena könet : en diskursanalys av planeringens syn på tjejer

Wahlberg, Hanna, Zalar, Alva January 2016 (has links)
Många skulle nog mena att det är självklart att vi ska arbeta för jämställdhet, både inom politiken och inom den fysiska planeringen. Det “självklara jämställdhetsprojektet” är omöjligt att tacka nej till eftersom det utgår från grundprincipen om alla människors lika värde. När jämställdhet uttrycks som “jämlikhet mellan könen” klargörs att det krävs en idé om kön för att arbeta med jämställdhet. Men inom ramen för begreppen jämställdhet och kön ryms många alternativa tolkningar. Med anledning av tolkningsutrymmet som finns intresserar vi oss för att undersöka vilka idéer om kön som reproduceras inom planering och vad eller vilka som dessa idéer exkluderar respektive inkluderar. Med utgångspunkt i att tjej är ett socialt konstruerat begrepp som får sin betydelse genom språket tar vi oss an frågan “hur konstrueras tjejen i jämställdhetsprojekt inom planering?”. Uppsatsens forskningsöversikt utgörs av ett diskursivt fält där fyra diskurser, olika sätt att se på kön och tjejer, presenteras. Dessa diskurser är den biologiska, den psykoanalytiska, den socialkonstruktivistiska och queer-diskursen. Det diskursiva fältet utgör uppsatsens kontext, mot vilken undersökningen kan relateras till för att skapa en större förståelse för hur planeringen konstruerar tjejer. Det analyserade materialet utgjordes av fyra intervjuer, informanterna var tjänstemän på kommuner som arbetat med jämställdhetsprojekt inom planering. Under intervjuerna berördes exempelvis vilka intentioner de haft med projekten och vilka problemområden som identifierats. Syftet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina respektive projekt så att underliggande tankar om tjejer kunde komma fram. Materialet analyserades sedan diskursivt för att synliggöra hur planeringen konstruerar tjejer. Analysen visar att planeringen främst talar om tjejer utifrån tre diskurser som vi kallar tjejer som grupp, tjejer är inte som killar och tjejer ska vara. Det visade sig finnas få motstridiga sätt att tala om tjejer inom dessa diskurser. Det fanns i princip inga ansatser att frångå eller ifrågasätta den binära könsuppdelningen till förmån för ett mer individualistiskt synsätt, något som vi riktar viss kritik mot. Vi problematiserar också Boverkets roll som medskapare av planeringens konstruktion av tjejer i dessa jämställdhetsprojekt. Slutligen ser vi att det finns en exkluderingsproblematik med den konstruktion av tjejen som idag reproduceras inom planeringen. Vi efterfrågar ett synsätt som medger att andra beteenden än “det typiskt killiga” anses önskvärt i det offentliga rummet och som inte eftersträvar en förändring av kvinnliga beteenden.

Page generated in 0.0614 seconds