Master / InSpace 2009

Möbler och skulptur är något väldigt besläktat. Hanteringen av volymen, proportioneringen och materialen är centrala för hur betraktaren ska uppfatta objektet. Hur ytan ser ut och vilket mönster objekten bär kommer sätta dessa parametrar ur spel och förändra uppfattningen av föremålen. Jag ska arbeta med mönster för att förändra hur man uppfattar och möter objektet. Min arbetsmetod kommer bestå i en rad olika experiment som innefattar framtagning av mönster, mönster-undersökningar och volymstudier i lämplig skala. Dels i 2d men också applicerade mönster på de olika volymerna för att undersöka hur de påverkar hur man uppfattar volymen. Jag ska arbeta utifrån egna teorier och idéer vad gäller mönster och hur man uppfattar volym men också med hjälp av andras studier i ämnet perception. Jag ska skapa möbler med mönster som förstärker eller förändrar deras karaktär utifrån de undersökningar som jag kommer fram till. Beroende på var undersökningen leder mig ska jag ta beslut vilken typ av möbler som jag ska rita. Jag ska göra en familj möbler som tillsammans bildar en helhet. Likt en kollektion där föremålen hjälper varandra och berättigar varandras varande. Möblerna ska kunna stå för sig själva utan att behöva bakomliggande process och undersökningar för att kunna betraktas och uppskattas. Upplevelsen ska vara tydlig och direkt, men skapa en lust att veta mer och få besökaren att hitta sitt eget förhållande till möbelerna. / Kandidatexamen 2009

Projektet omfattas av ett parkprojekt med analyser och gestaltning av grönstrukturer i Nynäshamns stad. Inriktningen är utformning av allmänna utrymmen i det offentliga uterummet med fokus att öka tillgängligheten och tillgången av grönytor och parker. Projektet syftar i att skapa värdefulla platser för ökad trygghet och trivsel. Målsättningen är också att visualisera en vision om rum för upplevelser och aktiviteter. Rum i vilka allmänheten frivilligt vistas om den fysiska miljön är god. Stadsrummet utgör en stor del av stadens identitet. Ambitionen med projektet är därför att med hjälp av formgivning och arkitektur skapa en enhetlig identitet som återspeglas i stadens offentliga rum. / The core concept in the project includes a proposal for urban public open space and green structure planning for the city of Nynäshamn. The work is concentrated to give form to the outdoor public space in order to increase the accessibility and availability of green areas and parks. The proposal aims to create valuable places focused on safety and comfort. But also to give form to public rooms for experences which the citizens voluntary seeks and participates if the physical environment is good. The identity of a city constitutes a great deal by its urban environment. Therefor design and architecture helps creating a uniform identity which can be reflected in the urban public spaces of the city. / Magisterexamen 2007

“Long long time ago, there was an old Bamboo Cutter man called Taketori-no-Okina. He cut bamboos from forests and used it for many different daily tools.” This is the first sentence from “Princess Kaguya”, Taketori-Monogatarior Kaguya-hime in Japanese. This is the tale of the Bamboo Cutter that was written in 9th or 10th century Japanese folktale. It is considered the oldest existing Japanese narrative. The story is about the life of a mysterious girl called Kaguya-hime, who was discovered as a baby inside a glowing bamboo plant by Taketori-no-Okina. According to the first sentence of this tale there is a very close relationship between human life and bamboo in Japan. TAKE, bamboo is one of the typical trees in Asia. I grew up in the countryside in Japan and my house was located just in front of a bamboo forest. I also have some experiences of using bamboos the same as in the tale, “Princess Kaguya”. When I walk in the bamboo forest, I have a very special feeling that is intricately related to my childhood background. Nowadays there are several problems about bamboo forest, but on the other hand bamboo itself is focused as an ecological and sustainable material. There is an interesting project involving bamboo forests that is going on near my hometown in Japan. This project is producing bamboo plywood and furniture made from this material.   For my Masters examination, I have designed furniture made of this bamboo plywood related to my background and my feelings towards the bamboo forest. / Master / InSpace 2009

Vi har i vårt examensarbete valt att designa möbler utifrån ämnet ensamhet. Möbler som i sitt formspråk uppmanar människor till att ta kontakt eller bara i sin utformning utstrålar styrkan i ett materialmöte eller en teknik där två svaga länkar tillsammans blir starka. Vi kände tidigt att vi inte kunde lösa problematiken ensamhet men det var viktigt för oss att belysa att det faktiskt är ett samhällsproblem idag. / Magisterexamen 2007

Magisterexamen 2005

No description available.

Förnyelsebara och/eller miljövänliga plaster som t.ex. biokompositer är ett eftersatt område inom möbelindustrin, där utvecklingen hittills ofta har inriktats på återvunna material. Jag har koncentrerat mitt projekt till detta område med inriktning på det förnyelsebara materialet veteglutenkomposit(VG) i samarbete med forskningsföretaget STFI-Packforsk och gjort ett flertal experiment i materialet. Det slutgiltiga resultatet har blivit en komposterbar stol i VG och ett flertal urnor samt materialprover. En av de stora fördelarna med materialet är att det är komposterbart och redan efter några veckor bryts ner vid kompostering, vilket bidrar till att dess miljöpåverkan blir så liten som möjligt. Vetegluten är en restprodukt från produktionen av etanol och kan när det blandas med glycerol och pressas under högt tryck och värme bilda materialet VG. Tack vare att det är en restprodukt så är råvarupriset väldigt lågt och materialet har därmed potentialen att vara mycket prisvärt. Det finns redan idag ett flertal förnyelsebara material på marknaden där majsplast är ett exempel men de är ofta inriktade mot förpackningsindustrin där livslängden för produkten ofta är begränsad. Några av de frågorna jag försökt besvara är: Kan plast vara ett förnyelsebart material? Behövs det ny design för nya material? Hur kan man applicera förnyelsebar plast på produkter inom möbelindustrin? / Magisterexamen 2008

Torsten Sylvén, född 1915 och tredje generationen konstsnickare, blev våren 2005 utnämnd till Teknologie Hedersdoktor vid Linköping universitet för sin insats att placera möbelforskning på den akademiska agendan. Handgriplig restaurering och tillverkning tillsammans med parallella studier av framförallt 1700-talets möbelkonst har lett till att Torsten Sylvén besitter exceptionella kunskaper inom möbelområdet. Detta har resulterat i ett flertal böcker samt också medverkat till att initiera en utbildning i möbelkonservering på ”Malmstens”, dvs. Carl Malmsten Centrum för Träteknik & Design vid Linköpings universitet. Från 1700-talet och framåt finns det belägg för att kända snickarmästare också sysslat med renovering av gamla möbler. Som yrkesmässig sysselsättning har möbelrestaurering bedrivits sedan åtminstone slutet av 1800-talet. Det dröjer dock fram till mitten av 1900-talet innan vi för första gången hör talas om begreppen möbelkonservering och möbelkonservator. Sedan 1887 har fyra generationer Sylvén arbetat med äldre högreståndsmöbler. Verksamheten har gått i arv från far till son. Andreas Sylvén startade verksamheten i Tierp, förde den vidare till sin son Bernhard, som i sin tur tillsammans med fadern lärde upp sina söner Bengt och Torsten i yrket. Bengts son Lars blev den sista generationen att lära sig snickarkonsten. Lars Sylvén lämnade verkstaden redan under 1980-talet. I december år 2005 stängde Torsten Sylvén, vid en ålder av 90 år verkstaden för gott. En epok är förbi.

<p>Torsten Sylvén, född 1915 och tredje generationen konstsnickare, blev våren 2005 utnämnd till Teknologie Hedersdoktor vid Linköping universitet för sin insats att placera möbelforskning på den akademiska agendan. Handgriplig restaurering och tillverkning tillsammans med parallella studier av framförallt 1700-talets möbelkonst har lett till att Torsten Sylvén besitter exceptionella kunskaper inom möbelområdet. Detta har resulterat i ett flertal böcker samt också medverkat till att initiera en utbildning i möbelkonservering på ”Malmstens”, dvs. Carl Malmsten Centrum för Träteknik & Design vid Linköpings universitet.</p><p>Från 1700-talet och framåt finns det belägg för att kända snickarmästare också sysslat med renovering av gamla möbler. Som yrkesmässig sysselsättning har möbelrestaurering bedrivits sedan åtminstone slutet av 1800-talet. Det dröjer dock fram till mitten av 1900-talet innan vi för första gången hör talas om begreppen möbelkonservering och möbelkonservator.</p><p>Sedan 1887 har fyra generationer Sylvén arbetat med äldre högreståndsmöbler. Verksamheten har gått i arv från far till son. Andreas Sylvén startade verksamheten i Tierp, förde den vidare till sin son Bernhard, som i sin tur tillsammans med fadern lärde upp sina söner Bengt och Torsten i yrket. Bengts son Lars blev den sista generationen att lära sig snickarkonsten. Lars Sylvén lämnade verkstaden redan under 1980-talet. I december år 2005 stängde Torsten Sylvén, vid en ålder av 90 år verkstaden för gott. En epok är förbi.</p>