Kandidatarbetet behandlar offentliga platser med inriktning på torg utifrån ett socio-spatialt perspektiv, det vill säga förhållandet mellan människan och den fysiska miljön. Arbetet riktar in sig på vilken påverkan torgens fysiska utformning har på människors val av att vistas på och använda torgen. Camillo Sitte, Jan Gehl, Kevin Lynch och Gordon Cullens arbeten om rums- och gestaltningsprinciper samt två äldre torgs fysiska utformning i Europa, Piazza del Campo i Italien och Praça do Comércio i Lissabon i Portugal studeras med syftet att ta fram begrepp som påverkar människors vistelse på och användning av torgen. En fallstudie görs på tre offentliga platser i centrala Stockholm; Hötorget, Sergels torg och Kungsträdgården med syfte att undersöka de begrepp som har tagits fram i jämförelse med de tre offentliga platsernas fysiska utformning och människors användning av platserna. För att konkretisera de begrepp som tas fram kring den fysiska utformningen kopplat till människors vistelse på och användning av torgen gestaltas ett antal utvecklingsförslag över en av de tre offentliga platserna som anses, utifrån fallstudien, brista i den fysiska utformningen när det gäller appliceringen av begreppen på platsen.

En viktig faktor i våra liv är omgivningen vi lever och rör oss i. Vi är en del av arkitekturen som är med oss i vardagen. För vissa är arkitektur och de byggnader vi rör oss bland, inte lika viktigt som för andra. Vissa går så långt som att bilda grupper för att göra sina kritiska röster hörda. Dessa kritiska röster menar i de flesta fall att den rådande arkitekturen är direkt oduglig - att majoriteten av det som byggs har för stela former och saknar detaljer som en gång varit mer närvarande än vad den är idag. Enligt kritiska röster ritar och skapar arkitekter byggnader som de själva och resten av arkitektkårens sympatisörer anser vara vackra. Två arkitekter i Uppsala menar att de är medvetna om den kritik som finns, men att debatten och den allmänna diskussionen är för onyanserad och att den saknar djup. Med detta sagt är syftet med denna uppsats att undersöka vad arkitekter själva har att framföra för åsikter och tankar angående den rådande arkitekturens situation idag, samt att höra deras åsikter om vad deras roll och ansvar i samhället är. Studiens teori bygger på att det finns en polarisering mellan arkitekter och allmänheten, och empirin baseras på två intervjuer som gjorts med två arkitekter i Uppsala. Sammanfattningsvis går det att i stora drag, dra vissa slutsatser om att arkitekterna som intervjuats är väl medvetna om kritiken som finns, men att vanliga lekmän inte kan uttala sig om arkitektur på samma sätt som en arkitekt kan. Den konstnärliga och estetiska aspekten av arkitektyrket, menar arkitekterna, är en viktig del av yrket och de ser sig som konstnärer och bärare av en fackkunskap som ska bidra till ett bättre samhälle.

Att utforma och designa fysiska miljöer utifrån människans behov är något som forskare och arkitekter har experimenterat med i århundraden. Offentliga rum finns överallt där människor finns och kan innebära bland annat parker, stråk, torg och så vidare, till en plats minsta artefakter i form av vanliga bänkar. Artefakter är arkitektoniska utformningar som är designade för en grundfunktion och som ibland människor hittar egna sätt att appropriera på. Dessa artefakter i offentliga rum påverkar människor på ett eller annat sätt. Aspekter och förutsättningar avgör också hur och varför en plats används mycket en dag och mindre en annan. Det är orsaken till hur och varför människor väljer att befinna sig på en specifik plats vid ett specifikt tillfälle av olika personliga anledningar. I mitt kandidatarbete har jag forskat om sambandet mellan arkitektur, dess artefakter och människors sociala liv. Hur och varför männiksor påverkas av artefakter i det offentliga rummet och varför de vill uppehålla sig där. Kandidatarbetet riktar in sig på alla generationer och åldrar av människor och kulturella grupper. I ett avsnitt i arbetet fördjupas och diskuteras en aspekt som mer diskuterar ungdomars appropriation på torget. Jag anser att en plats ska vara tillgänglig för alla människor, året om, dygnet runt men har samtidigt varit medveten om att detta inte är helt och hållet möjligt att genomföra men att det ska finnas ett öppet sinne för det. Med kandidatarbetet har jag velat finna ett konkret slutgiltigt svar men med studien är mitt syfte att väcka en tanke om hur arkitekter i framtiden, utifrån valda metoder, kan använda sig av den här metoden för att undersöka liknande framtida frågor inför att nya offentliga rum ska utformas. Jag valde att undersöka fenomenet på ett torg som är en traditionell urban miljö men det finns inga regler för hur ett offentligt rum eller en mötesplats ska se ut. / Designing physical environments for people and their requirements have been researched about and architects have been experimented with this particular subject for many years. A public space is anywhere people are and can for example mean parks, walkways, squeres etcetera, to the smallest useable artefacts in the form of traditional benches. Artefacts are the parts in att public space that have any kind of designed function that is meant for being used in a specific way and people find other different ways it can be used as. Those artefacts in public spaces do affect people in different ways. Aspects and conditions becomes a sequence to how and why people use a space more or less another one day to another. That is the cause to how and why pople choose to use a specificpublic space by specific occasions beacuase of personal reasons. In my thesis I have done a reaserch about the interaction between architecture, its artefacts and people social life. How and why pople are affected by artefacts in the public spaces and why they want to stay there. The thesis focus on all generations and ages of people and cultural groups. In one part of the thesis there will be more focused and discussed part about an aspect about teenagers appropriation in the choosen public space. I concider that a place should be available for all people, all year, the entire day and night but I have at the same time been awere of that that is not totaly possiple to implement but I want there to be an open mind for the thought of it. In the thesis i did look for a concrete answer as a final result for the study but in the study the aim is to bring up how architects can use this kind of study in the future, from my chosen methods, can use this method to study likewise future studies for new public spaces to come. I chose to do the research about the phenomena in a square which is a traditional urban environment but there are no rules for how a public space or meeting space should look like.

75 procent av dagens bostadsbestånd byggdes under 1940–1970, en period då idealet om grannskapet präglade planeringen. Idealet innebar att nya bostadsområden skulle fungera som självförsörjande enklaver med en stark gemenskap bland de boende. Grannskapsplaneringen var ett verktyg för planeringens inflytande på medborgaren, hur hen skulle röra sig i och använda det offentliga rummet. Idag pågår en stark globalisering, vilket inneburit att individer från olika delar av världen med olika perspektiv, traditioner och vanor att bruka offentliga rum lever tillsammans i grannskapsplanerade bostadsområden. Denna smältdegel av erfarenheter kan antas medföra rörelsemönster och betydelser av offentliga rum vilka skiljer sig från de antagande om offentliga rum som grannskapsplanering utgick från. Det finns nuförtiden forskning som undersöker grannskapsplanerade områden men ofta i bemärkelsen förorter, som en pendang till stadens kärna. Denna studie tar en ny vinkling på frågan genom att undersöka grannskapsplanerade områden som en helhet och dess offentliga rum utifrån sin egen rätt. Syftet med studien är att lyfta fram och synliggöra hur boende i grannskapsplanerade områden genom platsskapande processer använder och tillskriver betydelse till offentliga rum i dessa områden. Genom att undersöka hur och var platsskapande processer sker i dessa områden, ämnar denna uppsats till att bidra med en ny förståelse om det offentliga rummets betydelser och funktioner i en globaliserad värld. En förståelse som i förlängningen kan bidra med viktiga perspektiv om hur rummen bättre kan anpassas till dagens förutsättningar. Det teoretiska ramverket för studien består av en kombination av litteratur som behandlar rum och plats, globaliseringen, samt litteratur om stad och socialt liv. Baserat på litteraturen lyfts tre dimensioner om tid, erfarenhet och kropp fram som centrala för hur platsskapande sker. Studien visar att det finns goda förutsättningar för boende i grannskapsplanerade områden att skapa sig en platstillhörighet i vad som kan beskrivas som ’globaliseringens tidevarv’. Att människor har utspridda nätverk har inte utgjort ett hinder för att de ska uppleva en platsidentitet lokalt. Vad som framgår som centralt i studien är hur grannskapsplanerade områden besitter stora möjligheter för plats att skapas genom sina specifika fysiska förutsättningar i form av mötesplatser, förenings- och verksamhetslokaler samt tillgång till natur. Analysen pekar också på att en betydande aspekt var att de som upplevde sig vara inkluderade i någon form av gemenskap i området också upplevde en platstillhörighet. Att den fysiska miljön i grannskapsplanerade områden dessutom erbjuder en flexibilitet möjliggör att området kan fungera som en smältdegel för folk med olika erfarenheter.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Region Gotlands utveckling av hanteringen kring trygghet ur ett genusperspektiv har förändrats över tid i två olika översiktsplaner. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ samt en kvantitativ innehållsanalys av översiktsplanerna där uppkomsten av ord räknas samt en dokumentstudie där olika avhandlingar, studier och böcker ligger till grunden för de teorier som diskuteras med analysens resultat. Resultatet av studien visar att den äldre översiktsplanen väldigt sparsamt hanterar ämnet trygghet i jämförelse med den senare planen som har ett genomgående tema av social hållbarhet där bland annat trygghet ingår. Detta resultat bygger på det ökade intresset för trygghetsfrågor ur ett genusperspektiv i samhället, något som Region Gotlands översiktsplaner visar exempel på. Slutsatsen visar utifrån de tolkningar som har gjorts av materialet och analysen att Region Gotlands översiktsplaner är i samspel med vad det mänskliga behovet från befolkningen kräver för att kunna nå ett fritt och jämlikt samhälle.

Trygghet är ett ständigt aktuellt ämne som berör alla i ett samhälle. Trygghet är ett komplext begrepp och är beroende avsin kontext. I den här rapporten undersöks begreppet trygghet inom fysisk planering. Upplevelsen av trygghet är individuelloch alla har förmodligen någon gång upplevt trygghet i sitt liv. Att känna sig trygg är en mänsklig demokratisk rättighet ochär därmed något som planerare måste ta ställning till. I den här rapporten undersöks det om och hur den fysiska miljön kanpåverka trygghet.Undersökningen bygger på en fallstudie av Kungsmarksplan som ligger i anslutning till miljonprogramsområdet Kungsmarkeni Karlskrona. Platsen har valts utifrån att det finns en uppfattning att Kungsmarken är en otrygg plats, det kan bero på att detär en del av ett miljonprogramsområde. Genom kvalitativ textanalys och platsanalys med observation har strategier formuleratsför hur trygghet skapas i den fysiska miljön. Dessa strategier har legat till grund för två nya gestaltningsförslag av Kungsmarksplan.

Jag har jobbat med att skapa en miljö som jag kallar ”interaktivt suburban”. En ganska klassiskförortstypologi men med offentliga rum. Jag har ritat fem bostadshus som ligger på en höjd i en fåramellan Tyresö centrum, en skola och ett bostadsområde. Här finns närhet till många sporthallar ochidrottsplatser. Förutom bostäder kommer här finnas projekthallar/eventspace och inrymda/programmerade i husens bottenplan, som jag tänker att skolan, de boende och privatagallerier/företag kan utnyttja. Ett slags centrum för folkbildning, skapande och kultur. Formerna ärgenerella men kan inhysa många funktioner. Bostäderna är inspirerade av retro funkisarkitektur. Jaghar jobbat med gamla rumssamband och förnyat vissa delar av bostaden, framförallt köken ochbadrummen. En del dimensioner har krympt och därför är takhöjden i rummen högre för attkompensera. (2,70) Den öppna planen mot gatan framför husen ramas in av en skogsbeklädd brantner mot skolan och fotbollsplanen. En plan anläggs mot bondevägen så att husen får en anslutningtill gatan. På båda sidor av vägen/husen finns möjlighet att odla, leka och ha fest. Tomten är kraftigtterrasserad åt öst. Här ligger även ett boendeparkeringshus. Målet är att locka Tyresöborna tillbakatill förorten eller att det i alla fall ska finnas attraktiva boenden för dem att flytta tillbaka till, efter attde som unga vuxna kanske bott i innerstan. Förhoppningen blir att eventspacen kommer skapa liv iområdet även på kvällarna. Generatorer för detta bygge har vart punkthus från 70-talet,planlösningar från 40-talet och samtiden när det kommer till offentliga rummet ochmarkbehandlingen. Jag har plockat bland referenser inom svensk 1900-talsarkitektur i processen.Ambitionen är att skapa en dynamik i sovstaden. / I have tried to create an environment that I call “interactively suburban”. A classic suburban typologybut with public rooms. I have designed five residential building located on a hill in a furrow betweenTyresö center, a school and a residential area. It offers proximity to many sports halls and sportsfields. In addition to housing, I’ve drawn projects halls and event spaces programmed into thebuildings' ground floor. I think that the school, residents and private galleries / businesses can utilizethese. A kind of center for adult and child education, job creation and culture. The shapes are generalbut can accommodate many functions. The homes are inspired by retro functionalist architecture. Ihave worked with old room connections and renewed some parts of the home, especially kitchensand bathrooms. Some dimensions have shrunk and therefore are cathedral ceilings in the roomshigher to compensate. (2.70 ) The open plan onto the street in front of the houses are framed by aforested steeply down to the school and the football field. A plan is built against the peasant way sobuildings will have a connection to the street. On both sides of the road / houses there is theopportunity to grow seeds, play and have fest. The site is heavily terraced to the east where I’ve alsolocated a resident’s car park. The goal is to attract Tyresö residents back to the suburbs or that in allcases there should be attractive places for them to move back to, after that those who are youngadults might have lived in the inner city. The hope is that the event spaces will create life in the areaeven in the evenings. Generators for these buildings are tower blocks from the 70s, floor plans fromthe 40's and the present when it comes to public space and soil treatment. I have picked amongreferences in Swedish 1900s architecture in the process. The ambition is to create a dynamic in thebedroom community.

Stadens urbana landskap består av en komplex sammansättning. Dels utgörs staden av det vi ser omkring oss i form av byggnader, torg och gator, men förankrat i dessa rum och platser finns även mängder av minnen, berättelser och känslor. Undersökande av samspelet mellan den urbana miljön och oss människor utgör grunden för denna uppsats och projekt. Syftet med projekt är således att undersöka hur vi som människor relaterar till plats och objekt i stadens offentliga rum och hur detta har värdeskapande effekter, och vilka aspekter gör en plats värdefull och skapar en atmosfär som vi vill stanna i under en längre tid. Plats, minne och känslor är tätt sammanbundna och detta tar jag fasta vid i projektet. Jag resonerar kring huruvida minnen och berättelser kan bidra till en känsla av inneboende värde i en plats i det offentliga rummet. Därtill vill jag bevisa hur fysisk gestaltning i det offentliga rummet kan verka som viktiga färg- och formbärare, och som därmed har en förmåga att påverka vårt mående och varande. Detta kommer resultera i en plats-specifikt designförslag av en sittplats för offentliga rum som väcker nyfikenhet och förmedlar minnen och historier.   Bakgrunden för projektet vilar dels i min egen kunskap inom ämnet kulturgeografi från tidigare studier inom samhällsplanering, samt en övertygelse om att färg, form och material påverkar våra känslor och tankar.  Det teoretiska ramverket för projektet kommer utgå från relevanta teorier kring platsidentitet, placemaking och space and place. Gestaltningsmässiga referenser och inspirationskällor kommer hämtas från olika håll, men mitt förhållningssätt i min egen praktik är inspirerad av postmodernistisk design och arkitektur. Denna stilbildning och idé präglades av eklektiska ideal samt ett ifrågasättande av föreställningar kring hur något ”bör” se ut och fungera (Kristofferson, 2003). Min förhoppning är att även i detta projekt inspireras idémässigt av denna epoks variation och bredd. I projektet kommer metodkombination att användas i syfte att få en allomfattande uppfattning av platsen samt berika studien med olika perspektiv och infallsvinklar. Genom att kombinera både samhällsvetenskapliga metoder samt designmetoden är förhoppningen att uppnå en kompletterande effekt. Metoder som kommer användas är platsanalyser, observationer och intervjuer. Detta kommer i sin tur att forma gestaltningsförslagets utformning och resultera i en sittplats för offentliga rum.

Till följd av globaliseringen och de arkitektoniska trender som finns planeras världens vinterstäder utefter klimat som inte alltid är anpassade till sina egna förutsättningar. Då klimat är något som påverkar människors beteende har vinterstäder en stor utmaning vid utformning av offentliga rum utomhus. Detta då det finns krav på att en känsla av bekvämlighet ska finnas för att ett rum ska ses som lyckat och användas. Masterarbetet tar avstamp genom att kritisera sommarnormen och belysa vikten av ett vinterperspektiv inom stadsplanering. Masterarbetet är ett kombinerat arbete som är uppdelat i två delar, en litteraturstudie (del I) och ett gestaltningsförslag (del II). Syftet med litteraturstudien är att undersöka vad forskning och beprövad erfarenhet säger om hur offentliga rum i vinterstäder under vinterhalvåret bör planeras och gestaltas för att öka människors användning av dem. Vidare är syftet att utarbeta principer för planering och gestaltning för en ökad användning av dessa offentliga rum. Litteraturstudien fungerar som ett kunskapsunderlag för planering och gestaltning av vinterstäder. Kunskapsunderlaget utgör grunden för formulering av principer som sedan översätts i del II. Gestaltningsförslaget undersöker tre platser i Östersund där dessa principer appliceras och visar hur offentliga rum kan utformas för att påverka den mänskliga aktiviteten under vinterhalvåret. Tre offentliga rum har valts för gestaltningsförslaget; Prästgatan, Stjärntorget och Kyrkparken. Dessa har valts utifrån deras centrala lokalisering och närhet till varandra samt att de representerar tre olika typer av offentliga rum. Litteraturstudien visar på att offentliga rum används i mindre utsträckning vintertid på grund av större upplevd obekvämlighet av de klimatfaktorer som uppstår då. De mest framträdande faktorerna som visade sig påverka känslan av upplevd bekvämlighet var vind, temperatur och ljus. Vad som upplevs som bekvämt klimat är dock subjektiv. Åtgärder för klimatfaktorer, med utgångspunkt i att ta hänsyn till lokala förhållanden, är det som studien visar sig vara det mest framgångsrika för en ökad användning av offentliga rum. Tre principer, Förlänga dagen, Färgsätta och Stanna upp, har formulerats med utgångspunkt från parametrar som litteraturstudien visade på vara de mest angelägna. Principerna representerar de önskvärda attributen en vinterstad anses ska ha för att kunna skapa möjligheter för mer aktivitet och ökad användning av offentliga rum vintertid.

Klimatet har en stor inverkan på stadens invånare och den mänskliga aktiviteten i det offentliga rummet. Under vintern vistas människor generellt mindre utomhus, eftersom väderförhållandena bidrar till att det upplevs mindre behagligt att vara ute. Samtidigt är utomhusvistelse och social interaktion viktigt för människors mentala hälsa. Det är därför av vikt att utforma mötesplatser med hänsyn till klimatfaktorer för att göra det mer behagligt att vara utomhus även på vintern. Kajstråk är en typ av offentligt rum som ofta beskrivs som säsongsbaserat, eftersom många funktioner som finns på platsen är mer anpassade till sommaren. Samtidigt ligger kajstråk ofta centralt i staden och utgör en unik rekreationsmöjlighet där invånare kan få nära kontakt med naturen. Syftet med den här studien är därför att undersöka hur ett offentligt kajstråk kan utformas för att bli en attraktiv mötesplats även på vintern. Studien genomfördes genom en fallstudie, där ungefär 600 meter av det allmänna kajstråket på Gävle Strand i Gävle studerades. För att genomföra detta arbete användes olika metoder. Först gjordes en inventering och en platsanalys av kajstråket för att bättre förstå platsens kvalitéer och brister. Platsanalysen gjordes genom att bedöma den befintliga miljön enligt den danske arkitekten Jan Gehls 12 kvalitetskriterier för ett väl fungerande offentligt rum. Sedan skickades en enkät ut till Gävleborna för att samla in information om deras åsikter och behov på kajstråk på vintern. De fick svara på vad som skulle få dem att besöka kajstråket mer vintertid, men även vilken identitet de önskar att platsen hade. Därefter genomfördes en sol- och vindstudie där förhållandet mellan sol/skugga visualiserade och den mest dominanta vindriktningen under vintern pekades ut. Slutligen med hjälp av teori och dessa metoder togs det fram ett gestaltningsförslag som visar på hur kajstråket på Gävle Strand bättre kan anpassas till vintern och tillgodose platsens besökares behov på vintern. Gestaltningsförslaget utvärderades sedan av författaren och en planarkitekt som arbetar på Gävle Kommun genom att bedöma det enligt Gehls 12 kvalitetskriterier. Resultatet visar att åtgärder som kan göras för att kajstråket ska bli mer anpassat till vintern är att framför allt säkerställa att det finns vinteranpassade aktiviteter, visuella nöjen och väderskydd, men även att införa mer färg och säkerställa att det finns gott om belysning samt att gångvägar underhålls bra. Dessa åtgärder är även applicerbara på andra offentliga kajstråk, men anordningarna måste anpassas till den specifika miljön och en förutsättning för att lyckas är att invånare fortsätts engageras i utformningen.