Every day we stay in some form of public space, whether it is the collective laundry room in the basement or during a jog through the park. The public space is something many people today take for granted and they are often planned for large attractive public spaces. Where social interactions take place, physical activity, play and rest. In this work, the design of the public space is problematized according to the climate changes that society and the world will face today. How should the public space be planned to be attractive all year round? Are we really planning the right way today? This master's thesis describes what public space is and how to make it as attractive as possible according to prominent city architects and architects. They want to promote social interactions and make the public space lively around the clock, during each season. After closer examination, it is difficult to apply this planning where the climate is colder than in, for example, Barcelona, ​​Spain. With this as a basis, the work has produced a planning basis for how to plan the public space according to colder climates. The planning documentation is then applied to several different case studies at different planning levels (overview plan, planning program and detailed plan) made in the Swedish city of Luleå. Luleå is located far up in northern Sweden with a cooler climate. What we can see is that the different levels take up different amounts of winter planning depending on how much they can regulate. Some of the documents do not consider the winter planning while some do this in a very good way. Which is interesting because all planning documents in a city with such a cold climate should actively plan for a colder climate. The conclusion is that Luleå municipality applies good winter planning across different planning levels. However, there is development potential to ensure good winter planning.

Klimatet har en stor inverkan på stadens invånare och den mänskliga aktiviteten i det offentliga rummet. Under vintern vistas människor generellt mindre utomhus, eftersom väderförhållandena bidrar till att det upplevs mindre behagligt att vara ute. Samtidigt är utomhusvistelse och social interaktion viktigt för människors mentala hälsa. Det är därför av vikt att utforma mötesplatser med hänsyn till klimatfaktorer för att göra det mer behagligt att vara utomhus även på vintern. Kajstråk är en typ av offentligt rum som ofta beskrivs som säsongsbaserat, eftersom många funktioner som finns på platsen är mer anpassade till sommaren. Samtidigt ligger kajstråk ofta centralt i staden och utgör en unik rekreationsmöjlighet där invånare kan få nära kontakt med naturen. Syftet med den här studien är därför att undersöka hur ett offentligt kajstråk kan utformas för att bli en attraktiv mötesplats även på vintern. Studien genomfördes genom en fallstudie, där ungefär 600 meter av det allmänna kajstråket på Gävle Strand i Gävle studerades. För att genomföra detta arbete användes olika metoder. Först gjordes en inventering och en platsanalys av kajstråket för att bättre förstå platsens kvalitéer och brister. Platsanalysen gjordes genom att bedöma den befintliga miljön enligt den danske arkitekten Jan Gehls 12 kvalitetskriterier för ett väl fungerande offentligt rum. Sedan skickades en enkät ut till Gävleborna för att samla in information om deras åsikter och behov på kajstråk på vintern. De fick svara på vad som skulle få dem att besöka kajstråket mer vintertid, men även vilken identitet de önskar att platsen hade. Därefter genomfördes en sol- och vindstudie där förhållandet mellan sol/skugga visualiserade och den mest dominanta vindriktningen under vintern pekades ut. Slutligen med hjälp av teori och dessa metoder togs det fram ett gestaltningsförslag som visar på hur kajstråket på Gävle Strand bättre kan anpassas till vintern och tillgodose platsens besökares behov på vintern. Gestaltningsförslaget utvärderades sedan av författaren och en planarkitekt som arbetar på Gävle Kommun genom att bedöma det enligt Gehls 12 kvalitetskriterier. Resultatet visar att åtgärder som kan göras för att kajstråket ska bli mer anpassat till vintern är att framför allt säkerställa att det finns vinteranpassade aktiviteter, visuella nöjen och väderskydd, men även att införa mer färg och säkerställa att det finns gott om belysning samt att gångvägar underhålls bra. Dessa åtgärder är även applicerbara på andra offentliga kajstråk, men anordningarna måste anpassas till den specifika miljön och en förutsättning för att lyckas är att invånare fortsätts engageras i utformningen.

Denna studie undersöker hur det subarktiska klimatet påverkar stadsgestaltningen i nordliga städer, med fokus på utmaningar kopplade till det mörka och kalla vinterlandskapet. Studien utforskar även klimatförändringens inverkan och de nya designkrav detta kommer att ställa på utformningen av subarktiska städer.  Genom en litteraturstudie har klimatförhållandena i subarktiska städer och klimatförändringens potentiella effekt på dessa undersökts, med Kiruna som exempel. Ämnen som lokal- och mikroklimat samt klimatanpassad stadsgestaltning i subarktiska klimat har även utforskats för att skapa en förståelse för de planeringsförutsättningar och gestaltningsstrategier som präglar nuvarande stadsgestaltning i subarktiska miljöer. Resultaten från denna studie ligger till grund för de gestaltningsprinciper och strategier som sedan integrerades i ett gestaltningsförslag för Kiruna.  Studien visar att det subarktiska klimatet i Kiruna förväntas bli allt varmare och blötare. Dessa förändrade klimatförhållanden kommer att ha betydande konsekvenser, som en ökad upplevelse av mörker och ett halkigare markunderlag under vintern, samt en ökad dagvattenavrinning året runt. Framtida stadsplanering kommer därför att behöva ta hänsyn till dessa förändringar och utforma städer på ett sätt som hanterar och motverkar effekterna av dessa nya klimatförhållanden.

The climate is changing, and winters are expected to receive increasingly more precipitation in large parts of Sweden. Climate change brings significant risks and challenges, such as an increased risk of flooding, erosion, landslides, and avalanches. Through a case study of four Swedish municipalities: Uddevalla, Karlstad, Gällivare, and Kiruna, a document study examines how these municipalities' climate adaptation efforts related to changing winter climates are being conducted. The results of the case study are presented through quantitative tables and qualitative discussions. Specific points have been selected for the quantitative tables, which have been used to grade the municipalities' climate adaptation efforts for future winter climates. The study has shown that the four municipalities studied are conducting climate adaptation efforts related to a changing winter climate.  The extent to which the municipalities carry out climate adaptation work varies. Winter climate changes are more pronounced in southern Sweden than in the north. This is reflected in the municipalities' climate adaptation efforts. Uddevalla and Karlstad municipalities have made more progress in their climate adaptation efforts and have been working on it for several years. Gällivare and Kiruna municipalities experience fewer climate changes during the winter, and therefore their climate adaptation efforts are smaller and not as extensive and concrete as those in Uddevalla and Karlstad municipalities.