Med ett föränderligt klimat kommer vi möta stora påfrestningar och för att anpassa oss till både det nuvarande och framtida klimatet behöver vi arbeta med klimatanpassning. Klimatförändringarna kan medföra stora effekter på samhällets funktioner och på så sätt skapa stora påfrestningar på samhället. I denna uppsats har vi valt att titta närmare på klimatanpassning på kommunal nivå. Vi valde tre olika kommuner att undersöka: Norrköping, Linköping och Söderköping. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur tre Östgötakommuner arbetar med klimatanpassning och utröna om detta arbete har förändrats över tid. Fokus har till stor del legat på tjänstemännens syn på klimatanpassningsarbetet. Metoden som har använts är en semi-strukturerad intervjustudie och respondenterna har varit tjänstemän som arbetar eller har arbetat med klimatanpassning på kommunerna. Efter genomförda intervjuer gjordes en sammanställning av svaren som sedan analyserades mer djupgående samt diskuterades. Studiens resultat visar att prioriteringen av klimatanpassningsarbetet skiljer sig åt mellan de olika kommunerna. I Norrköping och Linköping anser man att klimatanpassningsarbetet är väl prioriterat, och att arbetet har stigit på agendan med åren. I Söderköping arbetar man inte med det i större utsträckning och så har varit fallet även då en tidigare studie gjorts. Det verkar dock finnas ett intresse av att arbeta mer med klimatanpassning än vad som görs i dagsläget. Det finns ett flertal faktorer som påverkar klimatanpassningsarbetet, vilka kan benämnas som både drivkrafter eller barriärer beroende på situation. Några sådana är resurser, politik, storlek på kommun, erfarenhet av tidigare klimatrelaterade händelser, kunskapsläge, stöd från högre instanser samt ansvarsfördelning. / With a changing climate, we face great pressure in the future. In order to adapt to both the current and future climate we need to work with climate adaptation. Climate change can have a large impact on the functioning of society and thus create great damage on society. In this paper, we have chosen to look at climate change adaptation at the municipal level. We have chosen three different municipalities to interview, Norrköping, Linköping and Söderköping. The purpose of this paper is to examine how three municipalities in Östergötland are dealing with climate adaptation and determine if this has changed over time, with a lot of focus on the official’s perception of the problem. The method that has been used is a semi- structured interview study and the respondents has been officials who work or who have worked with climate adaptation. After completing the interviews a compilation of responses was made and analysed more profound. The results of the study show that the prioritization of climate adaption differs between the municipalities. In Norrköping and Linköping the climate adaptation work is considered to be well prioritized, and is rising on the agenda. It is less prioritized in Söderköping and has been so over the years. Based on the interviews, there is an interest in working more with climate adaptation than is done in the current situation, and there are several factors that affect climate adaptation efforts, which can be seen as both barriers and driving forces depending on situation. Those are for example: amount of resources, politics, size of the municipality, experience of past climate related events, knowledge, support from higher levels and distribution of responsibilities.

Idag detaljplaneläggs och bebyggs alltmer i kustområden eftersom det är attraktivt att bo intill vatten. Dessa områden riskerar att drabbas hårt av framtida havsnivåhöjning och översvämningar. Skadekostnader för bebyggelse i klimatutsatta områden har ökat den senaste tiden. Denna studie fokuserar på hur kustkommunen Vaxholm klimatanpassar med hänsyn till översvämningsrisker vid ny detaljplaneläggning för ny bebyggelse respektive befintlig bebyggelse vid äldre detaljplaner. Likaså studeras kommunens hantering och förståelse av sitt juridiska ansvar gällande klimatanpassning vid nya respektive äldre detaljplaner. En aspekt av studien är att förstå om och hur kommunen påverkats av Länsförsäkringars beslut att inte längre teckna försäkringar vid nybyggnationer i klimatutsatta riskområden. Genom en fallstudie och kvalitativa intervjuer erhölls kunskap kring kommunens samt Länsförsäkringars klimatanpassningsarbete och vem som bär det juridiska ansvaret för översvämningsskador. En kvalitativ innehållsanalys kompletterade intervjumaterialet. Resultatet visar att kommunen enbart klimatanpassar och har ett juridiskt ansvar vid ny detaljplaneläggning eftersom det endast är nya detaljplaner som omfattas av lagstiftningen. Kommunens skadeståndsansvar påverkas av Länsförsäkringars beslut genom att det finns en risk att fastighetsägare börjar rikta skadeståndsanspråk mot kommunen vid översvämningsskador, då fastighetsägare inte längre kan få ut pengar via försäkringsbolaget. Sannolikt kommer Vaxholms kommun i framtiden bli mer mån om att klimatanpassa vid ny detaljplaneläggning.

With the anthropogenetic impact on the climate, previous research has emphasized the need for climate adaptation in order to mitigate the effects and reduce the risk induced by climate change in the future. In order to implement solutions and get good coordination there is a need for long-term funding and security in financing according to research. Studies have also shown the need for regional actors and coordination in order to achieve successful implementation. In Sweden the county administrative boards are responsible for the coordination of climate change adaptation but have recently been faced with budget cuts aimed specifically for coordinating climate adaptation at the regional level. The purpose of this study is therefore to examine how the county administrative board's work with regional coordination for climate change adaptation has worked overtime, and how the work is affected by the budget decision. In order to examine this, semi-structured interviews with six employees from six geographically dispersed county administrative boards have been conducted. The analysis shows nine themes related to the coordination assignment and the effects of the government's decision to discontinue with the targeted funds for climate adaptation. The results of the study show that the discontinuation of funds have affected the county administrative board's work with the coordination assignment and that differences in the allocation of funds have given rise to different conditions for each county administrative board. It is clear from the analysis that funds aimed specifically for climate adaptation are essential for the county administrative boards to be able to maintain the coordination work and to ensure the continuity needed to address an ever-changing climate. / Med den antropogena påverkan på klimatet har tidigare forskning understrukit behovet av klimatanpassning för att mildra effekterna och minska risken för framtida klimatförändringar. För att implementera lösningar och få en god samordning behövs långsiktig och varaktig finansiering enligt forskning. Studier har också visat på behovet av regionala aktörer och samordning för att uppnå ett framgångsrikt genomförande. I Sverige ansvarar Länsstyrelserna för samordningen av klimatanpassningen men har på senare tid ställts inför budgetnedskärningar som specifikt syftar till att samordna klimatanpassningen på regional nivå. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur Länsstyrelsens arbete med regional samordning för klimatanpassning har fungerat över tid. Och hur arbetet påverkas av budgetbeslutet. För att undersöka detta har semistrukturerade intervjuer genomförts med sex anställda klimatanpassningssamordnare från sex geografiskt spridda Länsstyrelser. Analysen visar nio teman som berör samordningsuppdraget och regeringens beslut att avveckla riktade medel för klimatanpassningsarbete. Resultatet av studien visar att avvecklingen av medel har påverkat Länsstyrelsernas arbete med samordningsuppdraget och att skillnader i medelstilldelningen gett upphov till olika förutsättningar för respektive Länsstyrelse. Det är tydligt utifrån analysen att öronmärkta medel är väsentligt för att Länsstyrelserna ska kunna upprätthålla klimatanpassningsarbetet och för att säkerställa kontinuiteten som behövs för att ta itu med ett ständigt förändrat klimat.

The climate is changing, and winters are expected to receive increasingly more precipitation in large parts of Sweden. Climate change brings significant risks and challenges, such as an increased risk of flooding, erosion, landslides, and avalanches. Through a case study of four Swedish municipalities: Uddevalla, Karlstad, Gällivare, and Kiruna, a document study examines how these municipalities' climate adaptation efforts related to changing winter climates are being conducted. The results of the case study are presented through quantitative tables and qualitative discussions. Specific points have been selected for the quantitative tables, which have been used to grade the municipalities' climate adaptation efforts for future winter climates. The study has shown that the four municipalities studied are conducting climate adaptation efforts related to a changing winter climate.  The extent to which the municipalities carry out climate adaptation work varies. Winter climate changes are more pronounced in southern Sweden than in the north. This is reflected in the municipalities' climate adaptation efforts. Uddevalla and Karlstad municipalities have made more progress in their climate adaptation efforts and have been working on it for several years. Gällivare and Kiruna municipalities experience fewer climate changes during the winter, and therefore their climate adaptation efforts are smaller and not as extensive and concrete as those in Uddevalla and Karlstad municipalities.

Extremväder som värmeböljor och skyfall blir alltmer framträdande till följd av ett förändrat klimat och orsakar stora belastningar på samhället. Värmeböljor bidrar till en rad olika hälsoproblem samtidigt som skyfall och förhöjda havsnivåer också skapar stor belastning på samhällets infrastruktur och bebyggelse. Sjukdomar, skogsbränder, brist på elektricitet, mat och vatten är exempel på problem som skapas till följd av klimatförändringarna. Detta innebär stora utmaningar för Sveriges kommuner, som är ansvariga för att arbeta med en stor del av dessa frågor genom den fysiska planeringen. Denna studie undersöker Ydre kommuns förutsättningar för att genomföra ett effektivt klimatanpassningsarbete sett till vilka barriärer kommunen står inför, vilka drivkrafter som finns, intervjupersonernas syn på klimatrisker och möjliga vägar framåt i klimatanpassningsarbetet. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med representanter för kommunstyrelsen, barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen, ekonomiska sektorn och tekniska sektorn. Resultaten visar på att kommunen är i uppstarten av sitt arbete och har mycket kvar att göra. Klimatanpassningsfrågan har hamnat lite i skymundan, dels p.g.a. att varje tjänsteperson har breda arbetsuppgifter, där man tenderar att prioritera de kommunala kärnfrågorna, men också beroende på bristande resurser och intressekonflikter om hur resurserna ska fördelas. Närheten mellan tjänstepersonerna i kommunen innebär möjligheter för en god samverkan och att varje röst blir mer hörd, men samtidigt läggs ett större ansvar till varje tjänsteperson. Resultatet visar på att det finns en viss kunskapsbrist inom klimatanpassningsfrågan då klimatanpassning vid flera tillfällen blandades ihop med mitigering av intervjupersonerna. Att anställa en klimatanpassningssamordnare eller att ge en nuvarande anställd rollen som klimatanpassningssamordnare skulle tillföra en tydlighet i klimatanpassningsarbetet, och skulle också underlätta organiseringen samt effektivisera arbetet. / Extreme weathers such as heat waves and heavy rain are becoming increasingly prominent because of a changing climate and cause great strains on the society. Heat waves contribute to several different health problems, while heavy rain and rising sea levels also create a great strain on society ́s infrastructure and buildings. Diseases, bush fires, and shortages of electricity, water and food are examples of problems created because of climate change. This entails major challenges for Sweden ́s municipalities that have a part of the responsibility for dealing with these issues through the spatial planning. This study examines Ydre municipality ́s prerequisites for carrying out effective climate change adaptation work set to which barriers the municipality face, which driving forces there are, the interviewees approach on climate risks and possible ways forward. Five semi-structured interviews were conducted with representatives from the municipal executive committee, the children- and education department, the social services department, the economic sector and the technical sector. The results show that the municipality is at the start of its work and has a lot left to do. The issue of climate change adaptation has been a bit overshadowed, partly because each official has broad tasks, where one tends to prioritize the municipal core issues, but also due to lack of resources and conflicts of interest about how the resources should be distributed. The closeness between the officials in the municipalities can make opportunities for a good collaboration and that each voice is heard more, but at the same time, a greater responsibility is added to each official. The results show that there is a certain lack of knowledge in the climate adaptation issue as climate adaptation on several occasions was confused with mitigation of the interviewees. Hiring a climate adaptation coordinator would add clarity to the climate adaptation work and would ease the organization as well as streamline the work.

Klimatförändringar medför nya utmaningar som både ställer krav och sätter prov på det svenska samhällets förmåga att kunna anpassa sig efter nya förutsättningar. Översvämningar, skyfall, erosion och förhöjda havsnivåer orsakar redan idag allvarliga problem inom många delar av landet. Idag finns det kunskap kring klimatförändringar samt vad som behövs för att skapa hållbara och robusta samhällen, däremot kan vägen dit se annorlunda ut. Syftet med arbetet grundar sig därför i att belysa de svårigheter som uppstår under det kommunala klimatanpassningsarbetet, det genom att fokusera på två svenska kommuner, Karlstad och Ystad. Genom kvalitativa intervjuer och granskning översiktsplanerna har empirin insamlats och därefter analyserats tematiskt. Studiens teoretiska ansats utgår från institutionell kapacitet och tillsammans med empiri har det svenska klimatanpassningsarbetets utmaningar studerats. Brister i kunskap, resurser, samverkansförmåga samt mobilisering av dessa medel framträder som huvudsakliga svårigheter. Det finns däremot ingen universell modell för att förbättra klimatanpassningsarbetet, då kommunernas förutsättningar varierar. / Climate change poses new challenges that both demand and test the adaptability of the Swedish society. Floods, heavy rainfall, erosion, and rising sea levels already cause serious problems in many parts of the country. While there is knowledge about climate change and what is needed to create sustainable and resilient communities, the path may vary. This study aims to illuminate the difficulties in municipal climate adaptation, focusing on two Swedish municipalities, Karlstad and Ystad. Through qualitative interviews and reviewing the municipalities strategic plans, empirical data was collected and thematically analyzed. The study's theoretical framework is based on institutional capacity, examining the challenges of Swedish climate adaptation efforts. Primary difficulties include knowledge gaps, resource limitations, collaboration issues, and mobilization of these resources. However, due to the variety in municipal conditions, there is no universal model to improve climate adaptation.

Extrema väderhändelser, temperaturförändringar, ökad nederbörd och översvämningar belyser behovet för Sveriges kommuner att stärka sin beredskap. Med klimatförändringar som en av vår tids mest brådskande utmaningar, står våra kommuner med det viktiga ansvaret att förbereda och anpassa sig till dess omvälvande effekter. Detta arbete tittar närmare på kommunernas översiktliga klimatanpassningsarbete, och belyser den viktiga roll som kommunerna spelar genom den fysiska planeringen i att minska Sveriges klimatrelaterade sårbarheter. Nationella experter har konstaterat att kommunernas beredskap för klimatförändringar är i behov av förbättring. Uppföljningar av kommunernas klimatanpassningsarbete sedan införandet av den nationella klimatanpassningsstrategin år 2018 har resulterat i en otillräcklig och fragmenterad bild av hur kommunerna arbetar med klimatanpassning. Det hindrar att kunskap om kommunernas klimatanpassningsarbete kan användas för att utveckla arbetet och att tillhandahålla bästa möjliga förutsättningar. Studien fokuserar på kvalitativa analyser av kommunernas översiktsplaner för att framställa detaljerad och nyanserad kunskap om hur det lokala klimatanpassningsarbetet i Sverige ser ut efter införandet av den nationella klimatanpassningsstrategin. Hanteringen av klimatanpassningen i översiktsplanerna jämförs sedan med forskningsbaserade principer för god plankvalitet inom klimatanpassningsplanering. Genom att analysera olika översiktsplaner från kommuner med varierande förutsättningar söker studien att förstå kommunernas förutsättningar, utmaningar och skillnader när det gäller att klimatanpassa den fysiska miljön. Resultaten visar att de studerade översiktsplanerna håller en förvånansvärt låg kvalitet vid jämförelse med de forskningsbaserade principerna för god plankvalitet inom klimatanpassningsplanering. Alla de studerade översiktsplanerna, även från kommunen som kommit längst i sitt klimatanpassningsarbete, uppvisar allvarliga brister gällande uppföljning och sociala aspekter. Om dessa brister kvarstår över tid kan det leda till förspilld utvecklingspotential, onödiga kostnader och socialt orättvisa utföranden.