<p>Jag har i detta arbete ställt mig frågan <em>Vilka kunskaper/färdigheter behöver en soldat utbildad i subarktiskt klimat kompletteras med innan insats i tropiskt klimat?</em> vilken jag valt att svara på genom två delproblem:</p><p>-          Vilka krav på individens färdigheter ställer det tropiska klimatet?</p><p>-          Vilka färdigheter utvecklar soldaten vid utbildning i subarktiskt klimat?</p><p> Jag har sedan använt svenska vinterreglementen för att ta reda på vilka kunskaper och färdigheter som en soldat utbildad i subarktiskt klimat införskaffar sig under sin grundutbildning. Därefter har jag fördjupat mig i den amerikanska djungelmanualen för att skapa mig en bild av vilka krav det tropiska klimatet ställer på individens färdigheter.</p><p>Under studierna av de olika reglementena urskiljde jag då ett antal påverkansfaktorer vilka jag valde att använda som analysverktyg för att kunna göra en komparation mellan de olika klimatens krav på individen. Dessa olika påverkansfaktorer är Acklimatisering, Vätska/mat, Fysisk status, Klädsel, Hygien, Psykisk status och Sjukdomar/skador. Jag har sedan utifrån varje analysverktyg jämfört vad respektive miljös litteratur säger om individen kopplat till just den påverkansfaktorn och sedan diskuterat respektive påverkansfaktor var för sig. Jag har då kommit fram till både likheter och skillnader i uppträdandet mellan respektive klimat. Detta har då resulterat i vilka färdigheter som en soldat utbildad i subarktiskt klimat saknar för att kunna göra en insats i tropiskt klimat och behöver kompletteras med.</p>

Jag har i detta arbete ställt mig frågan Vilka kunskaper/färdigheter behöver en soldat utbildad i subarktiskt klimat kompletteras med innan insats i tropiskt klimat? vilken jag valt att svara på genom två delproblem: -          Vilka krav på individens färdigheter ställer det tropiska klimatet? -          Vilka färdigheter utvecklar soldaten vid utbildning i subarktiskt klimat?  Jag har sedan använt svenska vinterreglementen för att ta reda på vilka kunskaper och färdigheter som en soldat utbildad i subarktiskt klimat införskaffar sig under sin grundutbildning. Därefter har jag fördjupat mig i den amerikanska djungelmanualen för att skapa mig en bild av vilka krav det tropiska klimatet ställer på individens färdigheter. Under studierna av de olika reglementena urskiljde jag då ett antal påverkansfaktorer vilka jag valde att använda som analysverktyg för att kunna göra en komparation mellan de olika klimatens krav på individen. Dessa olika påverkansfaktorer är Acklimatisering, Vätska/mat, Fysisk status, Klädsel, Hygien, Psykisk status och Sjukdomar/skador. Jag har sedan utifrån varje analysverktyg jämfört vad respektive miljös litteratur säger om individen kopplat till just den påverkansfaktorn och sedan diskuterat respektive påverkansfaktor var för sig. Jag har då kommit fram till både likheter och skillnader i uppträdandet mellan respektive klimat. Detta har då resulterat i vilka färdigheter som en soldat utbildad i subarktiskt klimat saknar för att kunna göra en insats i tropiskt klimat och behöver kompletteras med.

Till följd av globaliseringen och de arkitektoniska trender som finns planeras världens vinterstäder utefter klimat som inte alltid är anpassade till sina egna förutsättningar. Då klimat är något som påverkar människors beteende har vinterstäder en stor utmaning vid utformning av offentliga rum utomhus. Detta då det finns krav på att en känsla av bekvämlighet ska finnas för att ett rum ska ses som lyckat och användas. Masterarbetet tar avstamp genom att kritisera sommarnormen och belysa vikten av ett vinterperspektiv inom stadsplanering. Masterarbetet är ett kombinerat arbete som är uppdelat i två delar, en litteraturstudie (del I) och ett gestaltningsförslag (del II). Syftet med litteraturstudien är att undersöka vad forskning och beprövad erfarenhet säger om hur offentliga rum i vinterstäder under vinterhalvåret bör planeras och gestaltas för att öka människors användning av dem. Vidare är syftet att utarbeta principer för planering och gestaltning för en ökad användning av dessa offentliga rum. Litteraturstudien fungerar som ett kunskapsunderlag för planering och gestaltning av vinterstäder. Kunskapsunderlaget utgör grunden för formulering av principer som sedan översätts i del II. Gestaltningsförslaget undersöker tre platser i Östersund där dessa principer appliceras och visar hur offentliga rum kan utformas för att påverka den mänskliga aktiviteten under vinterhalvåret. Tre offentliga rum har valts för gestaltningsförslaget; Prästgatan, Stjärntorget och Kyrkparken. Dessa har valts utifrån deras centrala lokalisering och närhet till varandra samt att de representerar tre olika typer av offentliga rum. Litteraturstudien visar på att offentliga rum används i mindre utsträckning vintertid på grund av större upplevd obekvämlighet av de klimatfaktorer som uppstår då. De mest framträdande faktorerna som visade sig påverka känslan av upplevd bekvämlighet var vind, temperatur och ljus. Vad som upplevs som bekvämt klimat är dock subjektiv. Åtgärder för klimatfaktorer, med utgångspunkt i att ta hänsyn till lokala förhållanden, är det som studien visar sig vara det mest framgångsrika för en ökad användning av offentliga rum. Tre principer, Förlänga dagen, Färgsätta och Stanna upp, har formulerats med utgångspunkt från parametrar som litteraturstudien visade på vara de mest angelägna. Principerna representerar de önskvärda attributen en vinterstad anses ska ha för att kunna skapa möjligheter för mer aktivitet och ökad användning av offentliga rum vintertid.

Denna studie undersöker hur det subarktiska klimatet påverkar stadsgestaltningen i nordliga städer, med fokus på utmaningar kopplade till det mörka och kalla vinterlandskapet. Studien utforskar även klimatförändringens inverkan och de nya designkrav detta kommer att ställa på utformningen av subarktiska städer.  Genom en litteraturstudie har klimatförhållandena i subarktiska städer och klimatförändringens potentiella effekt på dessa undersökts, med Kiruna som exempel. Ämnen som lokal- och mikroklimat samt klimatanpassad stadsgestaltning i subarktiska klimat har även utforskats för att skapa en förståelse för de planeringsförutsättningar och gestaltningsstrategier som präglar nuvarande stadsgestaltning i subarktiska miljöer. Resultaten från denna studie ligger till grund för de gestaltningsprinciper och strategier som sedan integrerades i ett gestaltningsförslag för Kiruna.  Studien visar att det subarktiska klimatet i Kiruna förväntas bli allt varmare och blötare. Dessa förändrade klimatförhållanden kommer att ha betydande konsekvenser, som en ökad upplevelse av mörker och ett halkigare markunderlag under vintern, samt en ökad dagvattenavrinning året runt. Framtida stadsplanering kommer därför att behöva ta hänsyn till dessa förändringar och utforma städer på ett sätt som hanterar och motverkar effekterna av dessa nya klimatförhållanden.

Low-energy houses are a good concept for reducing energy use during the building's use. Especially when studies have shown economic profitability in buildings that meet the requirements for the definition of low-energy houses - that the energy performance is at least 25% better than the building standard from the Swedish National Board of Housing, Building and Planning. The investment cost of houses with low energy performance is higher, but the economic profitability is achieved under the reduced operating costs. However, it can be difficult to ensure the quality of all new construction techniques and installations, which can lead to worse energy performance than projected values ​​show. To maintain economic profitability, buildings must be maintained throughout their lifetime without unexpected costs to a greater extent. Moisture damage, which can seriously damage the construction and add odors that lead to a bad indoor climate, has over time caused great costs in our buildings. Poor indoor climate can have consequences that create or strengthen mental and physical symptoms. This is something we want to counteract with knowledge of how the indoor climate is in use. In Sweden, most evaluations of low-energy houses have treated houses in the southern parts of the country. There are large climate differences across the country. Construction techniques that are proven to work in the south, do not always perform as well in the north. In the northernmost parts, there is a subarctic climate - where the average temperature exceeds  for a maximum of three months a year. The purpose of this study is to evaluate a low-energy house in a subarctic climate and make a contribution to increased knowledge regarding the type of building in this climate. To achieve the project's goal, to map the house's performance in terms of energy use, indoor climate and moisture migration, literature and case studies have been carried out. These studies are aimed at one of four apartment buildings that are located in the northernmost parts of Sweden and have been built according to a concept with environmental thinking in focus. The evaluation is based on previously performed field measurements during 2016/2017 as well as a survey of residents in the case study building and its three adjacent almost identical houses. The energy performance in operation turns out to exceed the projected value. The house is designed with very small margins for the construction year's low-energy house requirements. Requirements from the Swedish National Board of Housing, Building and Planning are achieved, but the specific energy use of buildings exceeds the low-energy house requirement and achieves energy class C according to the Lågans definition. If the house's energy performance is set against today's stricter requirements and with the new calculation method with primary energy, it will not be able to achieve class C. Possible causes can be heat losses related to the house's supply air system and storage of domestic hot water. To evaluate the indoor climate, the thermal climate, humidity and carbon dioxide content of the house are studied. This is weighed together with the survey about the living experience of residents. The case study building is considered to perform well regarding the indoor climate, as no critical values ​​have been identified according to the field measurement and very little dissatisfaction from the survey study. The moisture content of the house's wall construction exceeds the critical moisture condition several times in all facades during parts of the year. There is no risk of microbial growth as this is during very short periods or periods where the corresponding temperature in the wall is too low. However, inactive measurement periods during the holiday season in the summer creates uncertainties. There may be value in continued control that runs continuously over the warmer period of the year. The general conclusion from the evaluation of the low-energy house is positive. A good concept with the environment in focus that has also tested modern technical solutions in the northern parts of the country.

Some of the problems with today’s urban civilizations are the lack of green areas and that the cities are getting warmer and warmer. Building green roofs contributes to a reduced greenhouse effect, as plants have a cooling effect that reduces the heat generated in both houses and cities. The greenhouse effect is reduced by the fact that the plants on the roof reflect much more solar energy than a black ceiling, which instead absorbs the heat. The plants help to make the building more energy efficient. Green roofs also contribute to the emergence of new green areas in cities where the settlement has taken over the city. The purpose of the study has been to, from an energy perspective, examine the advantages and potential disadvantages of green roof energy performance in the subarctic climate. The study has been conducted by analyzing measured heat flow and temperature conditions during a winter season. The study was delimited to the green roof of Sjunde Huset in Kiruna, Norrbotten, Sweden. The research questions examined are the advantages and disadvantages of energy performance for green roofs, how does the energy performance vary for green roofs in cold climate during the season and what energy performance has the green roof under investigation in the subarctic climate. The study has been done through analysis of measurement data to see if the cooling effect from an energy perspective can be a disadvantage in a so-called subarctic climate. The analysis has also investigated whether the heat-insulating and heat-storing effect can be an advantage from an energy perspective in a so-called subarctic climate. The test period under review is from October 25, 2016 to January 4, 2017. The test period shows changes at different times. These times have been explored more closely. Collected measurement data has been analyzed using Excel chart against data for different weather conditions from SMHI. The different weather conditions are solar time, global radiation, wind speed and wind direction. Parameters that are also taken into account are polar night, night radiation, night cooling and snow conditions. The results show that green roofs are more beneficial in the subarctic climate from an energy perspective compared to black roofs. The green roof has lower temperature changes and heat flow than a traditional black roof. The internal temperature and heat flow of the green roof remain stable with minor changes during the winter period that is studied. The green roof has less temperature changes, heat flow and more stable indoor temperature than the black roof can depend, inter alia, on the thermal mass of the roof and the insulating capacity of the soil layer, which provides better thermal insulation. High wind velocities and low outdoor air temperatures can also be contributing factors to a cooling that causes slight changes in heat flow. Since the snow layer can function as an extra insulating layer and the test period only lasted until January 4, it would be interesting to see further studies where the entire winter season is analyzed. This is to see how the green roof behaves during a whole winter season, but also in the spring when large amounts of melt water can contribute to condensation that can affect heat flow. In the spring, large temperature differences can occur during day and night times that can affect heat flow through the green roof.

Today there is a wish from building entrepreneurs to be able to have other activities than traditional commercial areas on the street level in the residential housing while keeping the open store front windows facade. Another challenge today in development of cities are partially to maintain a socially sustainable city. A mix of housing,commercial, entertainment, and services make the area become more attractive to both men and women, entrepreneurship and civil society. By mixing the use there is a possibility to reduce segregation and strengthen a city’s capacity to build unity; social development. Live-work units can meet both these demands. The purpose of this master thesis is to illustrate how so called live-work units could be organized in a block in an urban environment. Live-work units are a new phenomenon in Sweden and, therefore, this study partially focuses on describing this type of living and its special requirements. A methodology is proposed for identifying if a location is suitable for live-work units and for what type of units; furthermore, parameters and regulations affecting the usage of live-work units are described and a method for design is proposed.

I Sverige finns en enighet om att kollektivtrafiken måste utvecklas om målsättningar för klimat och attraktiva städer ska kunna nås. Trafiksystemets utformning har i sin helhet stor betydelse för en långsiktigt hållbar utveckling. Resecentrumen håller på att få en allt viktigare roll i stora som små städer. I Gällivare pågår den så kallade Samhällsomvandlingen som en konsekvens av LKAB:s gruvdrift i Malmberget och det finns önskemål från Gällivare kommun om att utveckla Gällivares resecentrum som en del i att göra staden mer attraktiv för invånare och besökare. Syftet med studiens första del var att undersöka vilka funktioner och designfaktorer som är viktigast för att ett resecentrum ska upplevas som användbart och attraktivt av resenärer och andra som rör sig kring resecentrumet, samt undersöka hur dessa funktioner och designfaktorer skulle kunna anpassas till ett subarktiskt klimat. Många lösningar för utformning av urbana miljöer är främst anpassade för varmare och mindre varierat klimat än det subarktiska. Studiens andra del var att ta fram ett konceptförslag för resecentrumet i Gällivare, där subarktiska klimatförhållanden råder. Konceptförslaget bygger på resultatet av arbetets första del och på analyser som utförts i Gällivare. Arbetet började med en litteraturstudie som resulterade i två analysmallar, en för analys av generella funktioner och design i resecentrum och en för analys av hur klimatfaktorer påverkar utformningen. Därefter utfördes referensstudier som analyserades med hjälp av den första mallen. Gällivare resecentrum utvärderades med båda analysmallarna och en platsanalys utfördes på Gällivare. En syntes togs fram och användes tillsammans med platsanalysen för att ta fram konceptförslaget. Syntesen visade att viktiga faktorer kunde kategoriseras inom områdena ljus, rumslighet, attraktivitet, struktur, prioritering, nod i staden och trygghet. Ljuset fick stor betydelse i konceptförslaget, både för att platsen ska upplevas som trygg och tydlig men också för dess estetiska kvaliteter. Under årets mörka period är belysningen det mest framträdande i utemiljöerna, särskilt när snö täcker marken, belysningen kan då användas för att göra utemiljöerna mer attraktiva. En förbättrad rumslighet i utemiljöerna kan skapa bättre mikroklimat och på så vis skapa mer attraktiva utemiljöer även under delar av året med mer krävande klimatförhållanden. Resecentrumets olika delar bör förhålla sig till varandra på ett tydligt och logiskt sätt och plats lämnas för förvaring av snö. Det ska finnas gott om ytor för gående och cyklister och det ska vara lätt att röra sig inom resecentrumet. För att säkerställa framkomlighet även under vintersäsongen kan markvärme användas på de viktigaste stråken. De klimatförhållanden som är vanliga i subarktiska miljöer, exempelvis snön, kan lyftas fram på ett sätt som gör att de bidrar till platsens identitet och attrraktivitet. / There is a consensus in Sweden that public transport must be developed if goals for climate and attractive cities are to be achieved. The overall design of the traffic system is of great importance for long-term sustainable development. Travel centers are gaining an increasingly important role in large as well as small cities. Gällivare is undergoing the so-called Urban Transformation as a consequence of LKAB’s mining operations in Malmberget and there is a request from Gällivare municipality to develop Gällivare travel center as a part of making the city more attractive to residents and visitors. The purpose of the first part of the study was to investigate which functions and design factors are most important for a travel center to be perceived as useful and attractive by travelers and others passing through the center, and to investigate ow these functions and design factors could be adapted to a subarctic climate. Many solutions for the design of urban environments are mainly adapted to warmer and less varied climates than the subarctic. The second part of the study was to develop a concept for the travel center in Gällivare, where subarctic climatic conditions prevail. The concept is based on the results of the first part of the study and on analyzes performed in Gällivare. The study began with an extensive literature study that resulted in two templates for analysis, one for analysis of general functions and design in the travel enter and one for analysis of how climate factors affect the design. Subsequently, reference studies were performed, analyzed with the first template. Gällivare travel center was evaluated with both templates and a site analysis was performed at Gällivare. A synthesis was developed and used together with the site analysis to produce the concept. The synthesis showed that important factors could be categorized in the areas of light, spaciousness, structure, prioritization, city node and safety. During the dark part of the year, the lighting is the most prominent in the outdoor environments, especially when snow covers the ground. The lighting can then be used to make the outdoor environments more attractive. An improved spatiality in outdoor environments might create a better microclimate and thus create more attractive outdoor environments even during parts of the year with more demanding climatic conditions. The different parts of the travel center should relate to each other in a clear and logical way and space should be left for snow storage. There should be plenty of space for cyclists and it should be easy to move within the travel center. To ensure availability even during the winter season, ground heating can used on the most important lanes. The climatic conditions that are common in subarctic environments, such as the snow, can be highlighted in a way that makes them contribute to the identity and attractiveness of the place.

Att behärska förmågan till överraskning har varit, är och kommer vara en framgångsfaktor i krigföring. Likaså vikten av att återhämta den militära organisationen efter att ha blivit utsatt för en sådan. En organisation som genomsyras av flexibilitet har bättre förutsättningar till denna återhämtning. Studien syftade till att undersöka hur ett geografiskt inriktat markstridsförband påverkar flexibiliteten för den taktiska ledningsnivån. Studien genomfördes som en fallstudie av de framtida Norrlandsjägarbataljonerna som i Försvarsberedningens rapport Värnkraft ges inriktningen strid på djupet i ödemarksterräng, även vintertid. Studiens resultat visar att Värnkrafts inriktning medför att förbandet vidtar två större åtgärder för att anpassa uppträdandet till ödemarksterräng. En materiell förändring där fler bandvagnar tillförs förbandet samtidigt som antalet lätta fordon reduceras. En organisatorisk förändring där ytterligare en jägarskvadron tillförs organisationen samt att stödresurser omfördelas till lägre ledningsnivåer. Förändringarna påverkar flertalet av de grundläggande förmågorna, där verkan, underrättelse och uthållighet ökar. Därigenom ökar förbandets självständighet och autonoma uppträdande. Förmågan rörlighet ökar i kontexten ödemarksterräng. Däremot minskar förmågan rörlighet om förbandet används i en annan terrängtyp och i ett scenario där förbandet behöver stöd med operativ transport. De påverkade förmågorna medför i nästa steg att flexibiliteten för taktisk nivå generellt ökar sett ur områdena balans, mångfald och redundans inom Meir Finkels stratum om organisatorisk flexibilitet. Den taktiska ledningsnivåns flexibilitet minskar sett till förbandets minskade operativa och stridstekniska rörlighet, vilket kan ses som en följd av det utökade antalet bandvagnar vid förbandet. Sammanfattat utifrån fallstudiens resultat, påverkar en geografisk inriktning av ett markstridsförband flexibiliteten för taktisk nivå mer positivt än negativt.

Klimatförändringarna blir allt mer omfattande i takt med att jordens befolkning ökar. Den negativa miljöpåverkan bottnar till stor del i användandet av råvaror och energiförbrukning vid skapandet av materiella ting. Enligt energimyndigheten (2015) står byggsektorn för ca 40 % av Sveriges totala energianvändning. För att minska energianvändningen har mål både på nationell och internationell nivå skapats. Målen är tänkta att skapa större förståelse av ett mer energieffektivt byggt samhälle för samtliga aktörer inom byggbranschen. En hållbar utveckling av husbyggandet kräver förutom att värna om miljön en beaktning av de ekonomiska och sociala aspekterna.   I det här examensarbetet har det undersökts om två specifika standardhus från en småhusleverantör kan utvecklas till passivhus med bevarad arkitektonisk karaktär. Studien syftar delvis till att undersöka om begreppet passivhus kan fungera som ett hållbart koncept för byggandet av enfamiljshus. Begreppet hållbar utveckling har begränsats och en förenkling har applicerats i arbetet. Den ekologiska aspekten representeras av energiberäkningar och eventuella åtgärder för att standardhusen ska uppnå kraven för passivhus. Den ekonomiska aspekten representeras av en livscykelkostnadsanalys med hjälp av nuvärdesmetoden och återbetalningsmetoden. Den sociala aspekten representeras av en utvärdering av förändring i boendekvaliteter vid utveckling från ett standardhus till passivhus. Studien presenterar även en alternativ utformning av ett passivhus med avsikt att främja positiva boendekvaliteterna.   Standardhusen tillhör en småhusproducent, Intressanta hus, som har sitt huvudsäte i Västerås. Husen utgörs av en villa på 147 m2 i ett plan med pulpettak samt en villa på 151 m2 i två plan med sadeltak. Med anledning av Intressanta hus geografiska läge har Västerås klimat använts som utgångspunkt vid energiberäkningarna. För att addera ytterligare en utmaning har även möjligheter för utveckling till passivhus undersökts för standardhusen i ett subarktiskt klimat i Kiruna. Västerås representerar därmed klimatzon III och Kiruna klimatzon I.   Resultaten avslöjade att det är möjligt att utveckla standardhuset i två plan med sadeltak till passivhus och samtidigt bevara den arkitektoniska karaktären i de båda klimatzonerna. Standardhuset med ett plan och pulpettak är endast möjligt att anpassa till passivhus i klimatzon III med bevarad arkitektonisk karaktär. Livscykelkostnadsanalysen visar med hjälp av nuvärdesmetoden att det är ekonomiskt fördelaktigt att investera i passivhus som ett koncept för en kalkylperiod på 50 år. Den boendekvalitet som främst förändras är bostadens ljusinsläpp och för passivhuset i ett plan är skillnaden av ljusinsläpp markant i klimatzon I.   Studiens slutsats är att konceptet passivhus är en metod av husbyggnation som främjar den hållarbara utvecklingen i förenklad form. Resultaten är framförallt positiva för klimatzon III men om byggnaden har låg formfaktor kan konceptet fungera bra även i kallare klimat som återfinns i klimatzon I. / The climate changes increases as the population increases. The negative environmental impact is mostly based on the use of raw materials and energy consumption in the production of various products. According to Energimyndigheten (2015), the building sector is the cause of about 40 % of Sweden's total energy use. In order to reduce the energy use goals have been created at both national and international levels. The goals are intended to create a greater understanding of a more energy efficient society for all actors within the construction industry. In addition to create a sustainable development of the building sector one needs to also take in account the social and economic aspects.   This master thesis examined whether two specific standard houses from a small house producer can be adapted to passive houses with a preserved architectural character. The purpose of the study is partly to investigate whether the concept of passive houses can serve as a sustainable concept of building single family houses. The concept of sustainable development has been simplified. The ecological aspect is represented by the energy calculations and possible actions that the standard houses need to achieve in order to meet the requirements for passive houses. The economic aspect is represented by a life cycle cost analysis using the Net Present Value method and the Simple Payback method. The social aspect is represented by an evaluation of changes in living qualities as the standard houses develops to passive houses. The study also presents an alternative design of a passive house with the purpose of improving the accommodation qualities.   The standard houses belong to a small-house-producer, Intressanta hus, who has their main market in Västerås. The houses is represented by a 147m2 villa with one floor and a pulpit roof and a 151m2 villa with two floors and a pitched roof. Due to Intressanta hus geographic location, the typical climate for Västerås has been used in the energy calculations. To add another dimension, opportunities for developing the standard houses to passive houses have also been investigated for the typical climate in Kiruna. Therefore Västerås represents climate zone III and Kiruna represents climate zone I.   The results revealed that it is possible to adapt the standard house with two floors and a pitched roof to a passive house while preserving the architectural character in both climate zones. The standard house with one floor and a pulpit roof is only possible to adjust to a passive house in climate zone III with a preserved architectural character. The life cycle cost analysis using the Net Present Value showed that it is an economical advantage to invest in a passive house in a period of 50 years. The accommodation quality that changes the most is the incident light in the houses and for the passive house with one floor the difference of light is remarkably high in climate zone I.