Denna studie har behandlat hur projektresultatet påverkas av relationen mellan leverantöreroch dess beställare då en agil projektform tillämpas. Vidare har det även studerats om andrafaktorer i det externa nätverket kan påverka relationen och därmed projektresultatet. För attkunna undersöka detta har studien baserats på teorier kring projektresultat, där tid, kostnadoch kvalitet varit i fokus. Externa aktörer har analyserats med hjälp av nätverksteorier. Detinsamlade materialet baserades på tio kvalitativa intervjuer med både beställare ochleverantörer som tillsammans tillämpar en agil projektform. Studiens resultat visar att agilaprojektformer möjliggör bättre kommunikation som är en förutsättning för att uppnå önskatprojektresultat. Denna kommunikation kräver resurser i form av en koordinerandeprojektledare på beställarsidan. Med hjälp av en god kommunikation kan motsättningar frånexterna aktörer i nätverket hanteras och projektprocessen fortlöper mer effektivt.

Syftet med den här rapporten är att behandla frågeställningar utifrån projektet, vars mål är att utveckla ett Augmented Reality-ramverk för att skapa värde för en kund, BioOptico. Punkter som programmeringsmiljön Unitys lämplighet vid utveckling av mobila AR-applikationer, hur BioVision kan implementeras så att det ger värde för BioOptico, vilka erfarenheter som kan dokumenteras efter arbetet med projektet och vilket stöd SEMAT Kernel ALPHA ger för det här projektet behandlas i den här rapporten. För att besvara dessa frågor används verktygen Unity och SEMAT Kernel ALPHA state cards under utvecklingen av BioVision. Genom agil utveckling och framtagning av tidiga prototyper undersöks vilka implementationssätt som ger värde för BioOptico och vilken dokumentation av erfarenheter som kan vara intressant för framtida projekt. Som resultat dokumenteras de områden där Unity lämpar sig väl för utveckling av mobila AR-applikationer, vilka de viktigaste beståndsdelarna var för hur BioVision implementerades så att det ger värde för BioOptico och vilka erfarenheter och vilket stöd som ges av utveckling av BioVision respektive användning av SEMAT Kernel ALPHA:s. Som slutsats ses Unity som en lämplig utvecklingsmiljö för utveckling av AR-applikationer, medan SEMAT Kernel ALPHA kan vara användbart, dock överflödigt, vid utveckling av BioVision. De viktigaste lärdomarna att ta med sig från projektet är att planera, utveckla och dokumentera i god tid. Slutligen dras slutsatsen om att strukturen på projektet och inte bara produkten som skapas spelar en stor roll för hur applikationen kan ge värde för BioOptico.

The increased flexibility that can be achieved through the use of an agile project management system, make it a popular management style within software development projects. Despite the many benefits of using agile teams, there are however also challenges that are likely to occur within these systems. By using an extended version of Dickinson and McIntyre's teamwork model, this study identifies possible teamwork challenges that may occur when an agile project management method is used, and discusses how a company can address them. The study is conducted through an interview-based case study of a software development company with self-governing agile teams. This study finds that a lack of shared mental models and inadequate team leadership are sources for teamwork challenges within agile teams. Furthermore this study identifies challenges in relation to team orientation, back-up functions and communication. By using existing theories on agile teams and teamwork, the paper explains why these challenges likely have occurred and how they are related to the use of an agile project management. Finally, the paper provides some suggestions for practice based on the discussion. The suggested solutions involve the provision of better key performance indicators to establish shared mental models and a rotation of team roles in order to increase redundancy and back-up functions.

The goal of this project has been to analyze the daily work process and use of tools when creating websites. By working with the company iComm studios I have been able to answer a number of questions. How the daily work process looks, what model one follows, how projects are completed and delivered and how much role the different tools play in the development of the projects. Because of the size of the company, I have also investigated how the company acquires new projects to work on, whether new or already existing customers request them. Most of the questions are answered by myself having participated as a regular web developer. For some other questions I have asked questions to appropriate employees. The report will also review the tools and possibly propose improvements. My own reflections will be based on how the future of web development may look. / Målet med arbetet har varit att analysera dagliga arbetsprocessen och användning av verktyg när man skapar webbplatser. Genom att jobba med företaget iComm Studios har jag kunnat besvara ett antal frågor. Hur det dagliga arbetsprocessen ser ut, vilken modell man följer, hur projekt avslutas och levereras och hur stor roll de olika verktygen spelar vid utvecklingen av projekten. På grund av företagets storlek så har jag också undersökt hur företaget skaffar nya projekt att jobba på, vare sig nya eller redan existerande kunder begär dem. De flesta frågorna besvaras genom att jag själv har medverkat som en vanlig webbutvecklare. För vissa andra frågor har jag ställt frågor till behöriga anställda. Rapporten kommer även att granska verktygen och eventuellt ge förslag till förbättringar. Mina egna reflektioner kommer att baseras på hur framtiden för webbutveckling kan komma att se ut.

Det har riktats mycket kritik mot de traditionella metoderna på senare tid, och på grund av detta har flera lättrörliga, agila metoder konstruerats. Bland dem är Scrum den klart vanligaste och används av drygt 75 % av företagen som arbetar agilt.Trots den frekventa användningen visar dock studier på att väldigt många scrumprojekt ute på arbetsmarknaden misslyckas. Det har uppkommit en hel del kritik mot metodens effektivitet och det står klart att det finns ett antal problem som är svåra att hantera.Studien har fokuserat på att undersöka problemen och även strukturera upp dem i fyra områden enligt följande: dokumentationsbrist, ineffektiva/oklara arbetsprocesser, svårigheter vid stora projekt samt att det är svårt att hålla ett konstant produktfokus.Det har även undersökts hur tre fallföretag går tillväga för att hantera de fyra problemområdena, både i förhållande till hur deras arbetssätt skiljer sig från Scrums praxis, samt hur de aktivt arbetar med att hantera områdena.För att besvara forskningsfrågan har litteraturstudier och intervjuer genomförts. Intervjuerna gjordes med respondenter kopplade till respektive företag.Studien visar på att samtliga problemområden märks av ute hos de tre fallföretagen. I analysen och slutsatsen presenteras hur företagen förhåller sig till Scrums praxis samt hur deras egna arbetssätt påverkar hanteringen av problemen. / Program: Dataekonomutbildningen

<p>På senare tid har agila systemutvecklingsmetoder trätt fram på marknaden, metoder som värderar flexibilitet, kundmedverkan och fokus på utvecklingsteamet och fungerande mjukvara snarare än fokus på utvecklingsverktygen och dokumentation. Vi vet dock inte vilken typ av systemutvecklingsmetod som verkligen är bättre än den andra. Den här uppsatsen består av en historisk översikt av systemutvecklingsmetoder och en undersökning kring graden av belåtenhet med olika typer av systemutvecklingsmetoder och attityden till de agila värderingarna. Genom en kvantitativ studie har svenska organisationer som utövar systemutveckling tillfrågats angående detta. Resultaten är inte helt säkra, men anspelar på att utövare av mer traditionella systemutvecklingsmetoder var något mer nöjda med sin metod än utövare av agila metoder var, men de agila utövarna var istället mer nöjda med hur deras metod hjälper dem med att tillgodose kundernas behov och önskemål än de traditionella utövarna var. Båda typerna av systemutvecklare var mer positiva till de agila värderingarna än deras motsatser, men de agila metodutövarna var positiva till en större utsträckning.</p> / <p>Recent times have seen the emergence of agile software development methods, valuing flexibility, customer collaboration, and focus on the development team and working software rather than focus on tools and documentation. What is unknown is which type of software development method is really better than the other. This thesis consists of a historical overview of software development methods and an investigation of the level of satisfaction with different types of software development methods and the attitude towards the agile values. Through a quantitative study, Swedish software development organizations have been heard regarding these issues. The results, although not fully statistically supported, indicate that practisers of more traditional software development methods were slightly more satisfied with their methods than practisers of agile methods were, but the agile method practisers were instead more satisfied with how their method helped them in satisfying their customers’ wants and needs than the traditional method practisers were. Both types of software developers were more positive towards the agile values than their counterparts, but the practisers of agile software development methods were so to a greater extent.</p>

Global systemutveckling (GSD) är en ökande trend inom systemutvecklingsbranschenoch möjliggör för verksamheter att reducera utvecklingskostnaderna, få tillgång tillexpertis till lägre kostnader samt öka flexibilitet och effektivitet genom att konstantbedriva systemutveckling över olika tidszoner. Global mjukvaruutveckling ikombination med agila metodologier visar sig bli allt vanligare då framgångsrika agilaprojekt kan producera programvara av högre kvalitet som bättre uppfylleranvändarnas behov. Tidigare forskning konstaterar dock att utmaningar ochkomplikationer kan uppstå i globala mjukvaruutvecklingsmiljöer ur perspektivet avindivider som arbetar i geografiskt separerade projektgrupper. Syftet med dennastudie har varit att undersöka vilka problem och utmaningar som individer upplever iglobala mjukvaruutvecklingsmiljöer där den agila metodologin Scrum tillämpas.Problemen och utmaningarna som i denna studie undersökts relaterar till följandehuvudområden: kommunikation, språkliga och kulturella skillnader,gruppsammanhållning och laganda samt kunskapshantering. Studien syftar även tillatt redogöra för hur de uppkomna utmaningarna förslagsvis kan hanteras. Enundersökning har genomförts på ett mjukvaruutvecklingsföretag i Växjö som verkarinom ekonomitjänstebranschen. En kvalitativ undersökningsmetodik i form avsemistrukturerade intervjuer har genomförts med arbetstagare som arbetar i ettmjukvaruutvecklingsprojekt som bedrivs globalt.Slutsatserna som dras av studien är att individer som arbetar inom globalamjukvaruutvecklingsprojekt ställs inför flera utmaningar. Kommunikationsrelateradesvårigheter upplevs bl.a. på grund av bristen på informell kommunikation vilketresulterar i misskommunikation, missförstånd och långa svarstider. För en förbättradkommunikation kan kombinationen av synkrona och asynkrona verktyg användassamt skärmdelning och videosamtal. Scrum aktiviteter som daily scrums ochretrospectives kan även förbättra kommunikationen inom projektgruppen. Avseendekulturella skillnader visar studien att det upplevs svårt att definiera om utmaningarkan relateras till kulturella skillnader mellan olika länder eller om det avser skillnaderi organisationskulturer. Språkrelaterade skillnader visar sig upplevas som en barriäroch leder bl.a. till svårigheter att uttrycka sina idéer och tankar och att arbetetförsvåras eftersom att översättning krävs. Beträffande gruppsammanhållning upplevsdet råda en bristande gruppsammanhållning när projektmedlemmarna är fysisktseparerade och att gruppsammanhållningen tenderar att öka inom respektive separeradgrupp snarare än projektgruppen som helhet. Den geografiska spridningen påverkaräven tilliten inom projektgruppen. För ökad gruppsammanhållning och tillit ärinformella sammanträffar en nyckelfaktor. Medlare ses även som en nyckelfigur föratt länka samman teammedlemmarna i de fysiskt separerade grupperna. Avseendekunskapshantering upplevs den geografiska spridningen inom projektgruppen som enmöjlighet att dra nytta av varandras olika bakgrunder och erfarenheter för att på så sättöka kunskapen inom hela projektgruppen. Utmaningar som relaterar tillkunskapshantering är att samma misstag kan begås flera gånger inom projektet p.g.a.en avsaknad av informellt kunskapsutbyte. För förbättrad kunskapshantering inomprojektgruppen ges förslag på användning av t.ex. code reviews, checklistor ochkunskapstävlingar för främjandet av kunskapshantering inom projektgruppen / Global software development (GSD) is a growing trend within the software industryand enables companies to reduce development costs, get access to expertise to lowercosts and increase flexibility and efficiency by constantly conducting softwaredevelopment across different time zones. Global software development combinedwith agile methodologies proves to be more common as successful agile projects canproduce software of higher quality that better meet user needs. Previous researchconcludes however that challenges and complications can arise in GSD environmentsfrom the perspective of the individuals working in geographically separated projectteams. The purpose of this study was to examine the problems and challenges thatindividuals experience in GSD environments where the agile Scrum methodology isapplied. The problems and challenges that have been examined relate to the followingareas: communication, language and cultural differences, group cohesion and teamspirit and knowledge management. The study also aims to explain and exemplify howthe challenges can be mitigated. A study has been conducted at a softwaredevelopment company in Växjö operating in the finance service industry. Aqualitative research method in the form of semi-structured interviews was conductedwith employees working in a global software development project.The conclusions drawn from the study are that individuals working within GSDprojects face several challenges. Communication related difficulties are experiencedpartly due to of the lack of informal communication, which results in failedcommunication, misunderstandings and long response times. In order to improve thecommunication, a combination of synchronous and asynchronous tools can be used aswell as screen sharing and video calls. Scrum activities such as daily scrums andretrospectives can also improve the communication within the project team.Regarding cultural differences, the study shows that it’s difficult to distinguishwhether challenges are related to cultural differences between the countries, orwhether it relates to differences in organizational cultures. The language-relateddifferences prove to be perceived as a barrier and lead to difficulties for individuals toexpress their ideas and thoughts, as well as understanding other individuals. Thelanguage differences also hamper the work because translation is required. Challengesrelated to group cohesion include that individual’s experience a lack of groupcohesion when project members are physically separated and that the group cohesiontends to increase in each separated group instead of the project team as a whole. Thegeographic dispersion also affects the trust within the project team. In order improvegroup cohesion and trust within the team informal gatherings are a key factor.Mediators are also seen as a key figure for linking the team members in physicallyseparated groups. Knowledge management is seen as an opportunity to benefit fromeach other's different backgrounds and experiences to increase the knowledge withinthe entire team. Challenges related to knowledge management are that the samemistakes can be committed several times in the project due to a lack of informalknowledge exchange. In order to improve knowledge management within the project,suggestions are given such as the use of code reviews, checklists and to organizeknowledge competitions to promote knowledge sharing within the project team.

Detta examensarbete genomfördes på Volvo CE i Eskilstuna under våren 2013. Kursen, KPP230, på Mälardalens högskola har omfattningen 15 högskolepoäng. Programmet författarna läser heter innovation, produktion och logistik med inriktningen entreprenörskap och företagande. Uppgiften var att utmana några projektdeltagares arbetssätt på Volvo CE med fokus på de första stegen i projektmodellen vad gäller maskininvesteringar för att undersöka om det gick att få deltagarna mer innovativa, entreprenöriella samt mer engagerade, motiverade och inspirerade. Fyra kreativa övningar har genomförts, först i en pilotgrupp och sedan i en projektgrupp på Volvo. För att kunna koppla detta till verkligheten fanns möjligheten att vara delaktiga i ett projekt där målet var att fyra monteringsavdelningar skulle bli en eller två. Intervjuer av de anställda har genomförts för att få reda på hur de arbetar och vad de tycker om arbetsklimatet Det visade sig att projektgruppen blev mer kreativ, innovativ och tillät sig själva att tänka på andra sätt än tidigare när de kreativa övningarna genomfördes. Ju fler övningar som utfördes desto tydligare märktes det att projektdeltagarna hade lättare att bryta sina vanliga tankemönster. De blev mer engagerade och nyfikna ju fler övningar de genomförde då de fick mer självförtroende och kände sig mer bekväma med arbetssättet. Författarna rekommenderar att projektdeltagarna arbetar vidare på ett entreprenöriellt sätt vilket innebär att de bör arbeta mot idealmål, mer radikala och värdeskapande resultat samt hantera risker under projektets gång snarare än att avbryta ett projekt på grund av riskerna.

Undersökningen äger rum på ett fastighetsbolag som vi har valt att kalla X AB och som harca 350 anställda. På två av X AB:s kontor har vi genomfört kvalitativa forskningsintervjuer med totalt åtta medarbetare. Syftet med vår studie är att undersöka hur medarbetarepå fö-retaget X AB upplever förändringen fråntraditionella medar-betarsamtal till agila medarbetarsamtaloch hur denna föränd-ring har påverkat den lärande organisationen.Med agila med-arbetarsamtalmenar vi situationsanpassade samtal som sker ofta, regelbundet och som är individanpassade.Undersökningen grundar sig i teoretiska utgångspunkter som bland annat belyser lärande och utveckling i relation till dia-log, relationen mellan medarbetare, ansvar, feedback och den lärande organisationen. Studien grundar sig även på teorier om arbetsmetoden Lean, eftersom Toyota och Lean manufacturing är föregångare till den agila arbetsmetoden. Resultatet av vår undersökning visar att övergången från trad-itionella medarbetarsamtal till agila medarbetarsamtal på X AB inte kommunicerats ut tillräckligt på alla avdelningar, vil-ket lett till att vissa avdelningar inte fått med sig alla medarbe-tare i förändringsprocessen och i de agila samtalen. Informan-terna upplever att de agila medarbetarsamtalen påverkat orga-nisationens utveckling positivt eftersom medarbetarna kan an-passa sitt arbete till organisationens föränderliga mål och hela tiden få feedback på sitt arbete genom de ofta förekommande agila samtalen. Relationen mellan medarbetareblir även mer decentraliserad eftersom samtalsämnena främst väljs ut av medarbetaren, vilket leder till en dialog där åsikter kan fram-föras öppet och mer feedback kan ges. Den personliga ut-vecklingen upplevs däremot hämmas av de agila samtalen, ef-tersom dessa fokuserar desto mer på organisationens mål och den nuvarande situationen och desto mindre på långsiktiga mål och den personliga utvecklingen. För att inte gå miste om den personliga utvecklingen föreslås en kombination av agila och traditionella medarbetarsamtal, samt att medarbetarna tyd-ligt får information om syftet med de agila samtalen och det egnaansvaretför denpersonliga utvecklingen. Genom att ge medarbetarna kunskapom de agila samtalen möjliggörs med-arbetarens påverkan på de agila samtalens innehåll och där-med skulle de agila samtalen kunna användas på bästa sätt.

Syftet med vår uppsats är att studera hur olika arbetsroller förändras i en agil organisation och vilka utmaningar HR-avdelningen ställs inför i den agila miljön. I organisationer där chefsroller omskapas och medarbetarnas ansvar ökar behövs det skapas en kunskap om hur de tillskrivna rollerna förändras och vilka utmaningar som tillkommer med det. I genomförandet av studien har vi valt att tillämpa en kvalitativ forskningsstrategi och en multipel fallstudie för att få en så pass djup förståelse som möjligt. Den teoretiska referensramen innefattar teorier om ledarskap, följarskap och HRavdelningens roller för att sedan utmynna i teorier rörande agilt ledarskap, självstyrande team samt agilt HR vilka har hjälpt oss att svara på vår huvudsakliga problemformulering. Vidare redovisas vår empiriska datainsamling som samlats in genom intervjuer med informanter som alla arbetar med agilt HR för att försöka skapa en så rättvis bild av ämnet som möjligt. Den teoretiska referensramen och den empiriska datainsamlingen integreras i analyskapitlet och vävs samman med våra egna reflektioner och tankar för att urskilja mönster och bakomliggande faktorer till de svar vi fått. Slutligen presenteras uppsatsens slutsats som syftar att svara på vårt huvudproblem och våra delproblem. Vi kan konstatera att rollerna i en agil miljö förändras och den makt som tidigare varit associerad med ledarskapet till viss del försvinner och överlåts på medarbetarna. Det i sin tur leder till att HR-avdelningen utmanas av att möta de förändringar som uppstår och anpassa processer för att förändras i takt med den snabbt föränderliga och komplexa omvärlden.