Compared to traditional project management methods, agile methods are new. The use of project work keeps increasing, including the number of projects, with varying characteristics. In a world with a growing speed of change and with growing demands, there’s a need for adjustment, something which agile methods offer. However, agile methods are not suitable for all types of projects. The aim of the study was to broaden the understanding of what motivates implementation and usage of agile methods in projects and operations, challenges and advantages that can emerge through implementation and usage of agile methods, and if expectations of agile methods were confirmed. The study was qualitative and was made through semi-structured interviews, which were recorded and later transcribed. Collected data was analyzed based on thematic qualitative analysis. A total of three analyses were made - one per research question. All together the three analyses resulted in a total of thirteen themes. Motives for working agile varied, whereas primary motives for implementing and working with agile methods were increased efficiency, increased participation, and increased visualization of work. During on-going implementation, knowledge and training was crucial, including management, employees and customers. Agile methods were adjusted to reality and operations. Customers wanted to take part in working with agile methods, while their knowledge was inadequate. Expectations that existed before the implementation were confirmed. Agile methods hold what it promises.

Hanteringen av krav är en essentiell del för att lyckas leverera det som kunden efterfrågar hos ett system. Flertalet forskare pekar på att ett misslyckat IT-projekt grundar sig i felhantering av krav. Kringliggande faktorer som påverkar kravhanteringen har identifierats som kommunikation och dokumentation. Syftet är att undersöka de utmaningar och framgångsfaktorer som förekommer inom agil kravhantering, med avseende på arbetet enligt SAFe. För att kunna identifiera utmaningar och framgångsfaktorer tillämpas empirisk datainsamling, kompletterad med befintlig teori. Undersökningens metod har genomförts i enlighet med en kvalitativ forskningsstrategi, där fem semistrukturerade intervjuer har tillämpats vid den empiriska datainsamlingen. Den kvalitativa studien har använt sig av en abduktiv forskningsansats, detta i syfte att pendla mellan empiri och befintlig teori. Urvalet som har tillämpats i denna undersökning använder en konfidalitet och har tilldelats fiktiva namn, med anledning av att säkerställa trygghet hos respondenterna. Den insamlade empirin har analyserats och diskuterats utifrån befintlig teori som är relevant och stärker undersökningens trovärdighet. Utmaningar som vi har identifierat inom arbetet enligt SAFe är bland annat kopplat till prioritering och anpassning till organisationen. Resultatet påvisar även utmaningar gällande planeringen, med anledning av de långa cyklerna, likaså är anpassningen till den agila rytmen inom alla avdelningar hos organisationen en utmanande aspekt i arbetet. Våran undersökning har påvisat att SAFe har medfört gynnsamma fördelar med organisationens arbete, bland annat förbättrad transparens genom en ökad insikt i varandras arbeten. Likaså visar vår undersökning att den agila kravhanteringen har bidragit med gynnsamma fördelar i hur kraven hanteras, där sprintar och små leveranser är centralt inom arbetet. Beträffande empiri kontra befintlig teori, påvisas likheter och skillnader som bör betraktas, de utmaningar och framgångsfaktorer som förekommer inom empirin är omtalade i befintlig teori. Däremot presenterar befintlig teori endast generella aspekter som förekommer i det agila arbetet. Empirin bekräftar de utmaningar och framgångsfaktorer som omnämnas i befintlig teori, men är mer i linje med respondentorganisationens situation och verklighet. De slutsatser som vi har kommit fram till är att befintlig teori presenterar övergripande aspekter utan någon specifik anknytning till en organisations situation. Empirin visar att SAFe har anpassats för att möta respondentorganisationens behov, där teoretiska utmaningar och framgångsfaktorer har bekräftats och kompletterats. / The management of requirements is an essential part of successfully delivering what the customer demands from a system. The majority of researchers point out that a failed IT project is based on mishandling of requirements. Surrounding factors that affect requirements management have been identified as communication and documentation. The purpose is to investigate the challenges and success factors that occur within agile requirements management, with regard to the work according to SAFe. In order to identify challenges and success factors, empirical data collection is applied, supplemented with existing theory. The survey's method has been carried out in accordance with a qualitative research strategy, where five semi-structured interviews have been applied to the empirical data collection. The qualitative study has used an abductive research approach, with the aim of commuting between empiricism and existing theory. The sample that has been applied in this survey uses a confidentiality and has been assigned fictitious names, due to the safety of the respondents. The collected empirical evidence has been analyzed and discussed based on existing theory that is relevant and strengthened the credibility of the investigation. Challenges that we have identified within the work according to SAFe are, among other things, linked to prioritization and adaptation to the organization. The result also shows challenges regarding the planning, due to the long cycles, as well as the adaptation to the agile rhythm within all departments of the organization and challenging aspects in the work. Our investigation has shown that SAFe has brought favorable benefits to the organization's work, including improved transparency through and increased insight into each other's work. Likewise, our thesis shows that the agile requirements management has contributed with favorable advantages in how the requirements are handled, where sprints and small deliveries are central to the work. Regarding empiricism versus existing theory, similarities and differences that should be considered are demonstrated, the challenges and success factors that occur within empiricism are discussed in existing theory. In contrast, existing theory only presents general aspects that occur in agile work. The empirical evidence confirms the challenges and success factors mentioned in existing theory, but is more in line with the respondent organization's situation and reality. The conclusions we have reached are that existing theories present overall aspects without any specific connection to an organization's situation. The empirical evidence shows that SAFe has been adapted to meet the needs of the respondent organization, where theoretical challenges and success factors have been confirmed and supplemented.

Bakgrund: Den agila projektmodellen har under de senaste två decennierna vuxit fram som en utmanare till den traditionella vattenfallsmodellen. En av de stora skillnaderna mellan projektmodellerna är att i det agila arbetssättet involveras kunden kontinuerligt. Frågan är vad som då händer med överlämningen av den sista versionen av produkten, när utvecklingen är färdig? Samtidigt har bankbranschen på senare år utmanats av nya aktörer vilka profilerar sig som just digitala och IT-inriktade, och både dessa moderna banker såväl som de traditionella storbankerna har anammat det agila arbetssättet för att kunna konkurrera om kundernas uppmärksamhet. Dessa banker arbetar inte agilt till lika hög grad, och frågan är om överlämningen påverkas av det? Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för hur överlämningen av det slutliga projektresultatet i agila projekt ser ut på svenska banker. Vidare ska studien undersöka om den skiljer sig mellan banker med olika agil mognad samt vilka konsekvenser som kan uppkomma i samband med överlämningen. Genomförande: Studien är genomförd som en flerfallstudie där två fall - storbanker och nischbanker, undersöks. Vidare har en fenomenologisk ansats och ett kvalitativt angreppssätt använts. Empirin har samlats in genom ett målstyrt urval varpå semistrukturerade intervjuer har genomförts med tio projektledare. Slutsats: Studien resulterar i slutsatsen att en överlämning av en slutlig produkt i agila projekt inte genomförs på ett formellt sätt, till skillnad från vad teorin tidigare har antytt. I synnerhet lämnar aldrig ansvaret för produkten någonsin det team som har utvecklat den. Vidare visar studien att storbanker arbetar med en lägre grad av agil mognad än vad nischbanker gör, men att detta inte påverkar hur överlämningen ser ut. Slutligen bidrar studien till insikter om konsekvenser kring att överlämningen inte existerar på ett formellt sätt. Detta leder till en reflektion kring att organisationer behöver anpassa sin agila projektmetodik till sin egen kontext. Projektledare generellt bör dessutom fundera över hur organisationens arbetssätt påverkar organisationen i stort samt vara medveten om de konsekvenser som dyker upp vid förändringar i arbetssättet. / Background: During the last two decades, the agile project methodology has grown as a competitor to the more traditional waterfall methodology. One of the biggest differences is, with an agile methodology the customer is involved throughout the project. But what happens in the final handover, when the development is finished? At the same time, the Swedish banking industry has been challenged by new actors whom profile themselves as digital focused and IT centred. Both types of banks have developed an agile way of working to be able to compete about the customers. However, the two types of banks does not work agile with the same maturity, and we wonder if the handover is affected by that? Purpose: The purpose of the study is to increase the understanding of what the handover of the final product in agile projects at Swedish banks looks like. Further, the study will examine if the handover differ between banks with different agile maturity, and which consequences that may arise in connection to the handover. Completion: The study was conducted as a multiple-case study in which two cases - traditional banks and specialised banks were examined. Further, a phenomenological and a qualitative approach has been used. The empirical data has been conducted through a targeted selection, where semi-structured interviews have been held with ten project leaders. Conclusion: The study concludes that the handover of the final product in agile projects does not exist in the formal way previous research has suggested. Specifically, the responsibility of the product does never leave the team developing it. Further, the study show traditional banks work with a lower degree of agile maturity in comparison to specialised banks. However, this does not affect the characteristics of the handover. Finally, the study contributes to insights about the consequences of the handover not being as formal. This contributes to a discussion about the need for organisations to be able to adapt their agile methodology to their own context. In general, project leaders also should reflect upon how their way of working affect the organisation as a whole, as well as being aware of the consequences that appears when changing the organisation’s way of working.

Kravhantering inom systemutveckling utgör basen för vad som ska utvecklas. Agila systemutvecklingsmetoder blir vanligare för varje dag som går. Det har dock ofta visat sig finnas utmaningar med hur man anpassar just kravhanteringen till de agila metoderna. Verksamheter har olika förutsättningar för att arbeta agilt. Lantmäteriet i Gävle uttryckte ett behov att undersöka varför den agila praxis man hade inte följdes av alla utvecklingsteam i samband med kravhanteringen. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka varför vissa utvecklingteam i en verksamhet arbetade agilt med sin kravhantering medan vissa inte gjorde det. För att undersöka detta utförde jag en fallstudie där jag med hjälp av enkäter och intervjuer samlade in data från både utvecklare och personer på verksamhetssidan som var inblandade i kravhanteringen. Resultaten visade att orsakerna till att en agil kravhantering fungerade så olika var flera. Genom att använda en tematisk analys kunde jag urskilja några framträdande orsaker. Kommunikation och flexibilitet samt kunskap och förståelse för olika perspektiv var teman som utgjorde positiva faktorer. De teman som istället utgjorde negativa faktorer var bland andra otydliga roller, brist på direktiv, en övertro till metoder och processer, osynk mellan verksamhet och IT, prioriteringsproblem, förvaltningsplaner, attityder och IT-arkitektur. / Requirements engineering within software development is the foundation of what needs to be developed. Agile methods in software development become more common every day. It has however often been shown that there are certain challenges with how to adopt the requirements engineering to the agile methodology. Businesses have different preconditions for agile methods. Lantmäteriet in Gävle had a need to examine why not all the developing teams followed agile methods within the requirements engineering process. The purpose with this thesis was thus to examine why some developing teams in an organization worked in an agile manner with the requirements engineering, and some did not. To do this I performed a case study where I collected data through questionnaires and interviews from both developers and people from the business side. The results showed that the reasons for these differences were multiple. Communication and flexibility, and knowledge and understanding for different perspectives were the positive factors. The themes that hindered an agile way of working were, among others, unclear roles, lack of direction, too much reliance on methods and processes, discrepancy between business and IT, prioritizing issues, management plans, attitudes and IT architecture.

För att hålla företag relevanta och lukrativa under många år är det viktigt att ha strategier för att ständigt utvecklas och vara uppmärksam på marknadsförändringar och sin omgivning. Ett sätt att arbeta aktivt med att förbli relevant som företag är att driva innovation av produkter, men ännu viktigare, innovationav företagets affärsmodell. Det finns mycket forskning som berör innovation av affärsmodeller, men vilka faktorer som främjar innovation av affärsmodeller är mer outforskat. Det visar sig i tidigare forskning att företagsstruktur kan vara av vikt, och mer specifikt en företagsstruktur som främjar många snabba test, direkt kommunikation med kunder och en bra kommunikation inom företaget. Dessa tankesätt kännetecknar också agilt arbetssätt. Agilt arbetssätt har blivit allt vanligare, speciellt inom teknikbranschen. Det är också tydligt att det agila arbetssättet främjar snabba tester och kunskapssökning vid företagets gränser. Syftet med denna uppsats är att undersöka om, och i så fall hur agilt arbetssätt möjliggör innovation av affärsmodeller. Undersökningen grundar sig i empiriskt material från ett fallföretag; Graphmatech. Materialet analyserades med hjälp av teori som satts ihop till en analytisk modell. Teorierna som utgjorde störst del av analysen var de tre lagarna om agilt och fyra regler om agilt agerande för innovation av affärsmodeller. En slutsats som dras efter analysen är att fallföretaget som undersökts i detta fall har främjat innovation av deras affärsmodell tack vare det agila arbetssätt de haft. Slutsatsen visar också på att det krävs vidare forskning för att få en djupare förståelse för hur agilt arbetssätt är kopplat till innovation av affärsmodeller.

Omvärlden ställer allt oftare krav på miljömässigt hållbara varor och tjänster. Alltfler organisationer väljer därför att införa miljöledningssystem enligt den internationella standarden ISO 14001. Att införa ett sådant system innebär förändringar i en organisations verksamhet. Förändringsprocesser kan skapa motstånd hos medarbetare i verksamheten. Syftet med studien är att se vilka utmaningar som projektledare möter vid införande av miljöledningssystem och hur de hanterar dessa. Fem projektledare som lett införandet av ISO 14001 har intervjuats och resultaten har analyserats med hjälp av grundad teori. Genom kodning, kategorisering och analys av intervjumaterialet framträdde två huvudsakliga kärnkategorier – motstånd och möjliggörande. Det framkom att projektledarna har upplevt motstånd vid införandet av miljöledningssystemet i form av ifrågasättande, bristande engagemang, kulturpåverkan, bristfälligt ledningsstöd och otydligt uppdrag. De såg samtidigt att kommunikationsanpassning, verksamhetsanpassning, engagemangskapande, delaktighetsskapande och organisationsnyttjande underlättar införandet. Studiens resultat bidrar med ökad kunskap om vilka faktorer som kan vara viktiga att ta hänsyn till vid införande av miljöledningssystem.

Enligt det kunskapsbaserade perspektivet är kunskap organisationens viktigaste resurs. Inom dagens organisationer har olika enheter möjligheter att lära av varandra och dra nytta av den kunskapsmängd som genereras internt. För att detta ska lyckas krävs effektiva och utvecklade processer för kunskapsöverföring. I den genomförda studien undersöks hur kunskap överförs mellan systemutvecklingsteam under ett skifte från en vattenfallsmetodik till en agil metodik på företaget Folksam. Uppsatsen syftar även till att besvara vilka faktorer som främjar och hindrar kunskapsöverföring under ett metodikskifte. Med anledning av att allt fler organisationer övergår till en agil projektmetodik samt att forskningen inom den studerade kontexten är begränsad, anses en studie inom området väl motiverad. Studiens teoretiska ramverk tar sin utgångspunkt i kunskapsbegreppet där en diskussion kring de två dominerande kunskapsepistemologierna mynnar ut i uppsatsens förståelse för kunskapsbegreppet. Vidare diskuteras hur kunskapsöverföring kan förstås genom modifiering och förflyttning av kunskapsreservoarer, vilka utgörs av organisationens individer, verktyg och aktiviteter. Ramverket inkluderar också teorier rörande faktorer som påverkar kunskapsöverföring. Den insamlade empirin består huvudsakligen av intervjuer och observationer och visar att kunskapsöverföring mellan team sker i relativt liten utsträckning samt att de tillfällen då kunskap har överförts till stor del organiserats av de agila coacher som Folksam har konsulterat. Kunskapsöverföring främjas på grund av den liknande teamkontexten och på grund av den kunskapsstruktur som den agila metodiken medför, men hindras i och med att teamen inte är motiverade till eller inser värdet av kunskapsöverföring, vilket har sin grund i att teamen har kommit olika långt i övergången till den nya metodiken. / According to the knowledge-based view of the firm, knowledge is an organizations’ most important resource. In today’s organizations, different units have the opportunity to learn from each other and make use of the knowledge that is being generated internally. However, in order for this to succeed there is a need for effective and well-developed processes for the transfer of knowledge. In the performed study, research has been done on how knowledge is transferred between system development teams during a shift from a waterfall methodology to an agile methodology at the company Folksam. The paper also aims to answer what factors that facilitate and what factors that impede knowledge transfer during a methodology shift. As an increasing numbers of organizations change to an agile methodology and previous research within the specific context is limited, a study within the area is well motivated. The theoretical framework is based on the concept of knowledge itself where a discussion of the two dominating epistemological perspectives is concluded in the thesis understanding of knowledge. Further, knowledge transfer is being defined as either a modification or transfer of knowledge reservoirs, comprised by the organization’s individuals, tools and activities and in which knowledge is embedded. The theoretical framework also includes factors influencing knowledge transfer. The empirical foundation consists mainly of interviews and observations and shows that inter-team knowledge transfer is limited, and that the occasions where transfer does take place are generally organized by the agile coaches consulted by Folksam. When knowledge transfer takes place it is facilitated by the similar team context and by the knowledge structure entailed by the agile methodology, but impeded by the team members not being motivated or able to realize the benefits with knowledge transfer, which is rooted in the teams being in different stages of the transition to the new methodology.

Syftet med denna studie är att undersöka hur och vilka agila principer som kan appliceras i projekt inom tillverkningsindustrin. Studien har skett på fallföretaget KalmarGlobal och resultatet visar att det inte går att implementera agila projektmetoder rakt av, men att det däremot finns principer inom det agila som kan och bör implementeras för att få företagets projektarbete mer effektivt. Dessa är bl a enklare dokumentering, stå-upp-möten och självstyrande grupper.

Systemutveckling handlar om processen för att underhålla, anpassa eller utveckla befintliga program och system. Systemutveckling är en komplex aktivitet som är påverkad av ett antal faktorer, ofta tid, budget och eskalerande problem. För att kunna hantera detta i en värld där tekniken utvecklas med snabba steg har systemutvecklingsprojekt börjat använda sig av agila metoder. Agila metoder syftar till att arbete sker iterativt, repeterande processer. Dessa metoder anses flexibla och rörliga inom projekt och målet är att kunna leverera en liten del av slutprodukten efter varje iteration.  Löpande kravhantering syftar till kravarbetet som sker löpande under ett helt projekt, detta är en del av den agila metodiken som används för att kunna vara mer flexibel och anpassningsbar vid arbete i projektform. Istället för att kravlistan ska vara helt färdig och svår att ändra innan projektet drar igång ska löpande kravhantering underlätta dagens snabbt svängande systemutvecklingsprojekt. Mätningar av projektresultat syftar till mätningar som kan genomföras för att få en bild av hur projektet har gått. Kritik har riktats mot hur mätningar sker och att resultat blir missvisande, även att kravhanteringen, trots medvetenheten hos företag, fortfarande försummas och skapar problem med bristfälliga kravställningar. Syftet med uppsatsen är att identifiera riktlinjer för löpande kravhantering och mätning av projektresultat, samt undersöka hur relationen mellan dessa ser ut. Detta kan bidra till att fler företag kan undvika missförstånd mellan leverantör och kund, samt även skapa en fortsatt förståelse för vikten av kravinsamlingsarbetet för att kunna genomföra trovärdiga mätningar. Studiens metod bygger på en kvalitativt inriktad insamlingsform, empiri samlas in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Fyra personer, samtliga konsulter, med bred erfarenhet från branschen har deltagit i studien och intervjuats. Studien resulterade i en analys om hur löpande kravhantering kan påverka mätningar av projektresultat och vilka effekter detta kan leda till. Även en diskussion kring utmaningar, samt lösningar och verktyg för att hantera detta stod i centrum. Slutsatsen beskriver hur relationen mellan löpande kravhantering och mätning av projektresultat ser ut, samt presenterar i punktform utmaningar och riktlinjer kopplade till denna relation.

Many IT-projects becomes complicated to an unnecessary level since the requirements hasn´t been worked through correctly. In fact, bad requirements engineering is one of the most expensive errors within IT-projects. This thesis presents a qualitative study on the challenges associated with requirements engineering in the context of agile software development. The reason for that, is because challenges in the requirement process in traditional IT-projects are well-known. But they are less known within agile IT-projects. The purpose is therefore to gain knowledge so that the study can help and inspire upcoming IT-projects so that success is easier to achieve in the future. The study is performed together with an IT-consultant company which seeks to find answers and solutions to this complex process. The methods used to collect data in order to create more ground for the subject is done through qualitative interviews and through one observation.  Today we can display the evidence of what kind of challenges that exists and potentially how to avoid them during the beginning-face of a project. The result show tendencies of challenges that stands in the way for successful end-results within the requirement engineering area in agile IT-projects. The main findings are three major categories of challenges in agile IT-projects that are enriched with earlier research within the subject of the study. These challenges can cause even bigger issues if not considered correctly in the planning process before the start of a project. The project will demand more resources in order to reach completion and a successful product for the customer.   The knowledge gained from this study can be critical to the future of requirement engineering in agile projects.