I dagens samhälle står organisationer inför skiftande utmaningar, då allt större krav ställs på ledarskapet. Behovet av att på ett flexibelt sätt anpassa verksamheten till nya utmaningar har visat sig viktigare idag än vad det historiskt sett har varit. Detta väckte intresset för vad som krävs av en organisation för att kunna implementera flexibilitet i verksamheten, samt vilka andra positiva effekter det skulle kunna medföra. Detta leder till forskningsfrågorna, som är följande; • Vilka förutsättningar behöver vara uppfyllda för att kunna implementera flexibla arbetssätt? • Vilka effekter får det på en organisation om man inför flexibla arbetssätt? Den undersökning som genomförts har använt kvalitativa intervjuer för att undersöka Vattenfalls nuläge och jämföra med andra studiers resultat inom agil implementering. Studien genomfördes för att kunna klarställa vilka förutsättingar Vattenfall behöver uppfylla för att kunna implementera agila arbetssätt och möta framtidens behov. Enligt de teoretiska studierna finns det några generella förutsättningar som behövde vara uppfyllda för att kunna implementera agila metoder. Några av dessa förutsättningar är: • Tydliga kommunikationsvägar. • Mindre produktinriktade team med större ansvar och tydligare beslutsvägar i organisationen. Studierna visade även på några signifikanta effekter av att arbeta med agila metoder vilka är: • Lego effektiviserade sitt projekt från 8000 timmar till 800 timmar. • Det visade sig även generellt bli förbättrad kvalité på projekt. • Förbättrad kommunikation internt inom avdelningarna och externt mot kunder. Resultatet visade vilka förutsättningar Vattenfall behöver uppfylla inför en agil implementering samt vilka effekter det skulle kunna få för verksamheten. Man behöver bland annat skapa bra förutsättningar för kommunikation internt och externt, förtydliga mandat i organisationen och skapa bättre förutsättningar för att arbeta närmare kunden. Vidare visar studien att det finns några generella effekter av att arbeta agilt som exempelvis tydligare kommunikationsvägar internt och externt, ett närmare samarbete med kunder som leder till effektivare leveranser samt förbättrad kvalité i projekt med främst effektiviserade informationsflöden. Det framkom även att det inte finns något generellt sätt att implementera agila arbetssätt utan att det måste anpassas till varje organisationen och kräver en naturlig implementering i den takt som lämpar sig. Studien visade även att Vattenfall är relativt nära att kunna implementera agila arbetssätt i organisationen och att man inom vissa delar av organisationen redan arbetar agilt utan att veta om det. Studien visade också att det finns utvecklingspotential inom några av de områden som kan anses som förutsättningar för en lyckad implementering. Det finns stor potential att fortsätta forska i detta ämne för att få en djupare förståelse för vad en implementering av agila metoder i praktiken skulle medföra för verksamheter som Vattenfall eller om det finns någon metod som är bättre lämpad för deras verksamhet. / In today's society, organizations face varying challenges, as increasing demands are placed on leadership. The need to adapt the business to new challenges in a flexible way has proved more important today than it has historically been. This aroused interest in what is required of an organization to be able to implement flexibility in the business, as well as what other positive effects it could bring. This leads to the research questions, which are as follows; • What conditions need to be met to be able to implement flexible working methods? • What effects does it have on an organization if you introduce flexible working methods? The survey conducted used qualitative interviews to examine Vattenfall's current situation and compare with other studies' results in Agile implementation. The study was conducted to be able to clarify what conditions Vattenfall needs to meet in order to be able to implement Agile working methods and meet the needs of the future. According to the theoretical studies, there are some general conditions that needed to be met in order to be able to implement Agile methods. Some of these conditions are: • Clear communication paths. • Smaller product-oriented teams with greater responsibility and clearer decision-making paths in the organization. The studies also showed some significant effects of working with Agile methods which are: • Lego streamlined its project from 8,000 hours to 800 hours. • It also turned out in general to be improved quality of projects. • Improved communication internally within the departments and externally to customers. The results showed what conditions Vattenfall needs to meet before an Agile implementation and what effects it could have on the business. Among other things, you need to create good conditions for communication internally and externally, clarify mandates in the organization and create better conditions for working closer to the customer. Furthermore, the study shows that there are some general effects of working Agile, such as clearer communication channels internally and externally, closer collaboration with customers that leads to more efficient deliveries and improved quality in projects with primarily streamlined information flows. It also emerged that there is no general way to implement Agile methods, but that it must be adapted to each organization and requires a natural implementation at the appropriate pace. The study also showed that Vattenfall is relatively close to being able to implement Agile working methods in the organization and that in some parts of the organization they already work Agile without knowing about it. The study also showed that there is development potential in some of the areas that can be considered prerequisites for a successful implementation. There is great potential to continue research on this topic in order to gain a deeper understanding of what an implementation of Agile methods would in practice entail for companies such as Vattenfall or if there is any method that is better suited for their business.

The purpose of this study was to broaden the knowledge about organizational change towards an agile organization through exploring how the faktors; structure, culture, agility och psychosocial work environment interacts during this process and how the relationship manifests in practice. To achieve the purpose, the fowling questions guided the way: • In what ways can older organizational structures and organizational culture affect agile organizational change? • What effects on the psychosocial workplace environment may an organizational change towards agile organization generate. This qualitative study with deductive approach was based on an organization where the implementation of the agile form was conducted three years ago. The collection of data was based on three semi-structured interviews with representatives from HR, the union and the research team witch also has conducted a study of the organization. Content analysis was use as a method of preparing the data for the analysis, which was done so though a model based on the theoretical  starting points and previous research that have founded this study. The conclusions drawn by this study shows that parts of the organizations older structure an culture still are present inte the new organization and that they inhibited the anchoring of the new approach and way of working . The same situation applies to the opportunity of improved psychosocial work environment where the dominance of the older organizational form resulted in the opportunities remaining just that - in the areas of the organization where it wasn’t impaired. / Syftet med denna studie är att bredda kunskapen om den agila organisationsförändringen genom att undersöka hur faktorerna; struktur, kultur, agilitet och organisatorisk och social arbetsmiljö interagerar med varandra under processen och hur detta kan te sig i praktiken. För att uppnå syftet användes följande frågeställningar: • På vilka sätt kan äldre organisationsstruktur och organisationskultur påverka en agil organisationsförändring? • Vilka organisatoriska och sociala arbetsmiljökonsekvenser kan en agil  organisationsförändring få? Denna kvalitativa och deduktiva studie utgick ifrån en organisation där tidpunkten för implementeringen av det agila låg tre år tillbaka i tiden. Genom tre semistrukturerade intervjuer med representanter från HR, fack och det följeforskningsteam som också studerat organisationen, samlades det empiriska materialet in. Innehållsanalys användes som metod för bearbetning av materialet inför analysen, vilken gjordes utifrån en analysmodell baserad på de teoretiska utgångspunkter och den tidigare forskning som lagt grunden för arbetet. De slutsatser som kan dras av denna studie visar att delar av organisationens äldre struktur och kultur fortfarande lever kvar i den nya organisationsformen och att dessa hämmat hur väl de nya arbets- och förhållningssätten har förankrats. Detsamma gäller möjligheten till förbättrad organisatorisk och social arbetsmiljö då den äldre organisationsformens dominans gjort att möjligheterna förblev just bara möjligheter - i de delar där denna inte blev direkt negativt påverkad.

För att hålla företag relevanta och lukrativa under många år är det viktigt att ha strategier för att ständigt utvecklas och vara uppmärksam på marknadsförändringar och sin omgivning. Ett sätt att arbeta aktivt med att förbli relevant som företag är att driva innovation av produkter, men ännu viktigare, innovationav företagets affärsmodell. Det finns mycket forskning som berör innovation av affärsmodeller, men vilka faktorer som främjar innovation av affärsmodeller är mer outforskat. Det visar sig i tidigare forskning att företagsstruktur kan vara av vikt, och mer specifikt en företagsstruktur som främjar många snabba test, direkt kommunikation med kunder och en bra kommunikation inom företaget. Dessa tankesätt kännetecknar också agilt arbetssätt. Agilt arbetssätt har blivit allt vanligare, speciellt inom teknikbranschen. Det är också tydligt att det agila arbetssättet främjar snabba tester och kunskapssökning vid företagets gränser. Syftet med denna uppsats är att undersöka om, och i så fall hur agilt arbetssätt möjliggör innovation av affärsmodeller. Undersökningen grundar sig i empiriskt material från ett fallföretag; Graphmatech. Materialet analyserades med hjälp av teori som satts ihop till en analytisk modell. Teorierna som utgjorde störst del av analysen var de tre lagarna om agilt och fyra regler om agilt agerande för innovation av affärsmodeller. En slutsats som dras efter analysen är att fallföretaget som undersökts i detta fall har främjat innovation av deras affärsmodell tack vare det agila arbetssätt de haft. Slutsatsen visar också på att det krävs vidare forskning för att få en djupare förståelse för hur agilt arbetssätt är kopplat till innovation av affärsmodeller.

Hanteringen av krav är en essentiell del för att lyckas leverera det som kunden efterfrågar hos ett system. Flertalet forskare pekar på att ett misslyckat IT-projekt grundar sig i felhantering av krav. Kringliggande faktorer som påverkar kravhanteringen har identifierats som kommunikation och dokumentation. Syftet är att undersöka de utmaningar och framgångsfaktorer som förekommer inom agil kravhantering, med avseende på arbetet enligt SAFe. För att kunna identifiera utmaningar och framgångsfaktorer tillämpas empirisk datainsamling, kompletterad med befintlig teori. Undersökningens metod har genomförts i enlighet med en kvalitativ forskningsstrategi, där fem semistrukturerade intervjuer har tillämpats vid den empiriska datainsamlingen. Den kvalitativa studien har använt sig av en abduktiv forskningsansats, detta i syfte att pendla mellan empiri och befintlig teori. Urvalet som har tillämpats i denna undersökning använder en konfidalitet och har tilldelats fiktiva namn, med anledning av att säkerställa trygghet hos respondenterna. Den insamlade empirin har analyserats och diskuterats utifrån befintlig teori som är relevant och stärker undersökningens trovärdighet. Utmaningar som vi har identifierat inom arbetet enligt SAFe är bland annat kopplat till prioritering och anpassning till organisationen. Resultatet påvisar även utmaningar gällande planeringen, med anledning av de långa cyklerna, likaså är anpassningen till den agila rytmen inom alla avdelningar hos organisationen en utmanande aspekt i arbetet. Våran undersökning har påvisat att SAFe har medfört gynnsamma fördelar med organisationens arbete, bland annat förbättrad transparens genom en ökad insikt i varandras arbeten. Likaså visar vår undersökning att den agila kravhanteringen har bidragit med gynnsamma fördelar i hur kraven hanteras, där sprintar och små leveranser är centralt inom arbetet. Beträffande empiri kontra befintlig teori, påvisas likheter och skillnader som bör betraktas, de utmaningar och framgångsfaktorer som förekommer inom empirin är omtalade i befintlig teori. Däremot presenterar befintlig teori endast generella aspekter som förekommer i det agila arbetet. Empirin bekräftar de utmaningar och framgångsfaktorer som omnämnas i befintlig teori, men är mer i linje med respondentorganisationens situation och verklighet. De slutsatser som vi har kommit fram till är att befintlig teori presenterar övergripande aspekter utan någon specifik anknytning till en organisations situation. Empirin visar att SAFe har anpassats för att möta respondentorganisationens behov, där teoretiska utmaningar och framgångsfaktorer har bekräftats och kompletterats. / The management of requirements is an essential part of successfully delivering what the customer demands from a system. The majority of researchers point out that a failed IT project is based on mishandling of requirements. Surrounding factors that affect requirements management have been identified as communication and documentation. The purpose is to investigate the challenges and success factors that occur within agile requirements management, with regard to the work according to SAFe. In order to identify challenges and success factors, empirical data collection is applied, supplemented with existing theory. The survey's method has been carried out in accordance with a qualitative research strategy, where five semi-structured interviews have been applied to the empirical data collection. The qualitative study has used an abductive research approach, with the aim of commuting between empiricism and existing theory. The sample that has been applied in this survey uses a confidentiality and has been assigned fictitious names, due to the safety of the respondents. The collected empirical evidence has been analyzed and discussed based on existing theory that is relevant and strengthened the credibility of the investigation. Challenges that we have identified within the work according to SAFe are, among other things, linked to prioritization and adaptation to the organization. The result also shows challenges regarding the planning, due to the long cycles, as well as the adaptation to the agile rhythm within all departments of the organization and challenging aspects in the work. Our investigation has shown that SAFe has brought favorable benefits to the organization's work, including improved transparency through and increased insight into each other's work. Likewise, our thesis shows that the agile requirements management has contributed with favorable advantages in how the requirements are handled, where sprints and small deliveries are central to the work. Regarding empiricism versus existing theory, similarities and differences that should be considered are demonstrated, the challenges and success factors that occur within empiricism are discussed in existing theory. In contrast, existing theory only presents general aspects that occur in agile work. The empirical evidence confirms the challenges and success factors mentioned in existing theory, but is more in line with the respondent organization's situation and reality. The conclusions we have reached are that existing theories present overall aspects without any specific connection to an organization's situation. The empirical evidence shows that SAFe has been adapted to meet the needs of the respondent organization, where theoretical challenges and success factors have been confirmed and supplemented.

Today’s enterprises are operating in a highly complex environment with rapid disruptions from different areas such as technology, regulations or market, all of them capable of bringing the entire industry upside down. And many large organizations are adopting agile software development methods as part of their continuous push towards higher flexibility and shorter lead times. Agility, however, introduces challenges and problems for the engineering of enterprises, yet few reports on organizational alignment in this regard are available in the literature. This problem of alignment between business/operations and IT has been around for as long as computers have been introduced to the work offices and is still today an important issue for enterprises of any kind. This thesis, therefore, tries to investigate the lack of insight or fragmented knowledge regarding organizational design or architecture of modern enterprises in both academia and industry. The purpose of this thesis is to explicate the challenges and recommendations found in research papers, industrial whitepapers and interviews in order to propose guidelines for achieving better alignment. The goal of this thesis is to provide an inventory of available researches in the area of Business and IT Alignment (BITA) and organizational science in order to help suggest a basis for future research. For this purpose, a Design Science Research (DSR) strategy has been followed in combination with a literature review accompanied by two rounds of interviews as a means for data collection and evaluation. The artefacts resulting from this thesis take the form of fifteen guidelines extracted using coding analysis from the literature review and a first round of interviews at a major Swedish vehicle manufacturing enterprise. The guidelines were subsequently evaluated in a second round of interview with an industry expert reviewing the correctness and usefulness of the guidelines. The results of the evaluation proved that guidelines were useful for both the academia and industry experts. Hence, enabling the author to claim that a tentative proposition has been achieved. / Dagens företag arbetar i en mycket komplex miljö med snabba störningar från olika områden som teknik, regler eller marknader, som alla kan vända hela branschen upp och ner. Och många stora organisationer använder sig av agila programvaruutvecklingsmetoder som en del av deras kontinuerliga tryck mot högre flexibilitet och kortare ledtider. Agilitet eller snabbfothet medför emellertid utmaningar och problem för konstruktion av organisationer, men få rapporter om organisatorisk anpassning i detta avseende finns tillgängliga i litteraturen. Detta problem med anpassningen mellan verksamhet och IT har funnits så länge datorer har introducerats på arbetsplatserna och är än idag en viktig fråga för organisationer av alla slags. Denna avhandling försöker därför undersöka bristen på insikt eller fragmenterad kunskap om organisationsdesign eller arkitektur hos moderna företag i både den akademiska världen och såväl industrin. Syftet med denna avhandling är att beskriva de utmaningarna och rekommendationerna som finns i forskningspapper, industriella vitböcker och intervjuer för att föreslå riktlinjer för bättre anpassning. Målet med denna avhandling är att tillhandahålla en inventering av tillgängliga forskningar inom området Business and IT Alignment (BITA) och organisationsvetenskap för att kunna föreslå en grund för framtida forskning. För detta ändamål har en Design Science Research (DSR) strategi följts i kombination med en litteraturstudie åtföljd av två intervjuomgångar som ett medel för datainsamling och utvärdering. Artefakterna som härrör från denna avhandling har formen av femton riktlinjer extraherade med hjälp av kodningsanalys från litteraturstudien och en första intervjuomgång hos ett stort svenskt fordonstillverkningsföretag. Riktlinjerna utvärderades därefter i en andra intervjuomgång med en branschexpert som granskade riktigheten och användbarheten av riktlinjerna. Resultaten av utvärderingen visade att riktlinjerna var användbara för både akademin och branschexperter. Därför gör det möjligt för författaren att hävda att en preliminär proposition har uppnåtts.