Konkurrensen mellan företag i Sverige är fortsatt hård, samtidigt som världen blir mer globaliserad och multinationella företag söker nya marknader. Mellan åren 2008 och 2013 försattes i snitt 6260 företag i konkurs per år. Konkurser påverkar företagsägare, leverantörer, anställda, staten och samhället negativt.   För företag nära konkurs finns möjlighet att försöka rädda företaget, genom företagsrekonstruktion. Det överordnade målet med företagsrekonstruktion är att rädda värdefulla affärsrörelser, undvika kapitalförstörelse samt att återställa livskraften i företag. Under perioden 2008-2013 genomförde 1045 företag rekonstruktion men endast 18 % överlevde. Därmed uppfattar författarna ett tydligt problem, att inte fler företag överlever efter företagsrekonstruktion. Författarna har funnit ett samband mellan de åtgärder som syftar till att skapa långsiktig överlevnad och organisationsdesign.  Den tidigare forskningen om företagsrekonstruktion har ett juridiskt perspektiv eller studerat det egna ägandet i företag. Utifrån det uppfattade problemet med få överlevande företag och det teoretiska gap författarna sett mellan företagsrekonstruktion och organisationsdesign, grundades en forskningsfråga: Hur har organisationsdesign beaktats av rekonstruktörer i fall med företag som är fortsatt verksamma efter avslutad företagsrekonstruktion?   Studiens syfte är att skapa en djupare förståelse för företagsrekonstruktion ur ett organisationsdesignsperspektiv, samt undersöka hur rekonstruktörer beaktat organisationsdesign för att uppnå långsiktig överlevnad. En kvalitativ studie utformades från en teoretisk referensram med utgångspunk i Star-modellen skapad av Jay R. Galbraith. Star-modellen är en organisationsdesign modell som är uppdelad i fem olika komponenter; strategi, struktur, process, belöning och kompetens, dessa fördjupades i den teoretiska referensramen med annan litteratur. Studien har undersökt rekonstruktörer i åtta rekonstruktionsfall och hur dessa rekonstruktörer beaktat organisationsdesign. Empirin samlades in genom åtta intervjuer med rekonstruktörer för de enskilda rekonstruktionsfallen, samt genom data från tillhörande rekonstruktionsplan.   Resultat av studien visade ett högt beaktande av organisationsdesign under företagsrekonstruktion, där företag är fortsatt verksam efter avslutad rekonstruktion. Komponenterna strategi, struktur, process och kompetens visades ha starkast koppling mot rekonstruktörens beaktande av organisationsdesign. Studien visade också att belöning inte beaktades i lika hög grad av rekonstruktören.   Författarna rekommenderar att rekonstruktörer bör inneha en särskild insikt och erfarenhet av organisationsdesign, samt ett förtydligande av rekonstruktörens roll. Författarna rekommenderar också att rekonstruktörer bör se organisationsdesign ur ett helhetsperspektiv, samt att rekonstruktören om denne genomför förändring i strategi, också bör beakta effekt på andra komponenter. Organisationens representanter rekommenderas att under rekonstruktion vara öppen för förändring, samt att det är fördelaktigt att det finns en bra dialog mellan rekonstruktör och organisationens representanter.

Den tidigare stabila finansbranschen har snabbt blivit hotad av den digitala transformationen. Ett strategiskt verktyg som används av etablerade banker som står inför denna nya och föränderliga miljö är strategiska riskkapitalinvesteringar i det närliggande området av finansiella teknologier (FinTech). Denna studie undersöker strategiskt riskkapital i termer av organisatorisk design; närmare bestämt graden av autonomi i riskkapitalverksamhetens investeringsprocess. Studien undersöker konceptet riskkapitalautonomi och analyserar kvalitativt konsekvenserna av den valda nivån av autonomi.  En abduktiv metodologi används, där insamling av empiriska data från fyra fallföretag sammanflätas med en omfattande litteraturstudie inom området organisationsdesign. Studien genererar en förlängning av den aktuella litteraturen då få tidigare studier undersökt riskkapitalorganisationers grad av autonomi och dess konsekvenser i kvalitativa termer.  Studien finner att graden av autonomi hos strategiska riskkapitalverksamheter i finansindustrin bör mätas på en kontinuerlig skala, och föreslår en sådan skala baserad på två dimensioner: autonomin i sökandet efter möjliga investeringar och autonomin i beslutsprocessen. Studien finner också skillnader i de valda nivåerna av autonomi hos det studerade urvalet och diskuterar två möjliga förklaringar till dessa skillnader; målet med riskkapitalaktiviteten samt miljön organisationen verkar i.  Vidare visar studien att olika grader av självständighet ger olika kvalitativa möjligheter och begränsningar för riskkapitalorganisationer vars syfte är att uppnå strategiska fördelar för ett kapitalgivande bolag. Det visar sig att en lägre grad av autonomi underlättar för riskkapitalenheten att leverera strategiskt värde till kapitalgivaren, men att det även kan begränsa vilka investeringar enheten kan göra. Högre autonomi kan istället möjliggöra fler typer av investeringar men begränsar vilken kunskap, och därmed strategisk nytta, riskkapitalenheten kan leverera till kapitalgivaren.  Studien konkluderar att flera aspekter är viktiga att ta hänsyn till vid beslut av en riskkapitalenhets grad av autonomi och bidrar med en fördjupad förståelse av den strategiska ledningen av riskkapitalaktiviteter. / The previously stable financial industry has rapidly been threatened by the digital transformation. One strategic tool used by incumbent banks facing this new and changing environment is strategic venture capital investments in the closely related field of financial technologies (FinTech). This research studies strategic venture capital in terms of the organisational design of VC activities; more specifically, the degree of autonomy of the VC’s investment process. The study investigates the concept of VC autonomy and qualitatively analyses the implications of the chosen level of autonomy. An abductive approach is used, performing empirical data collection on four case companies  and intertwining the results with an extensive literature study within the field of organisational design and performance. The study generates an extension of the current literature as few previous studies have investigated a VC’s level of autonomy and its implications in qualitative terms. The study finds that the degree of autonomy of strategic VCs should be measured on a continuous scale, and proposes such a scale based on two dimensions: the autonomy of the sourcing of possible investments, and the autonomy of investment decision-making. Furthermore, the study reveals a variance in the chosen levels of autonomy of the studied sample, and discusses two possible explanations for this variance; the objectives of the VC activity and the environment the VC operates in. Furthermore, the study shows that different degrees of autonomy induce different qualitative opportunities and limitations for VCs aiming to achieve strategic benefit for a capital providing company. A lower degree of autonomy is shown to facilitate for the VC to deliver strategic value, but may limit which investments it can make. Higher autonomy can on the contrary enable more types of investments but limit which knowledge, and thus strategic benefit, the VC can deliver. The study concludes that several aspects are of high importance to consider when choosing a VC’s degree of autonomy and contributes with a deeper understanding of the strategic management of VC activities.

<p>Uppsatsens syfte är att analysera och diskutera vad som legat till grund för organisering av arméns insatsförband insatsorganisations år 2009 (IO 09). Hur ser organisationsstrukturen ut och vilka faktorer har påverkat organiseringen av IO 09? Uppgiftens komplexitet innebar att jag närmade mig problemformuleringen från olika perspektiv. Studien omfattar därmed en mångsidig kvalitativ analys av data från både styrdokument och intervjuer.</p><p>Studien visar att det framförallt är de klassiska ”byråkratiska teoretiska” perspektiven som dominerar organisationsdesignen inom arméns insatsorganisation 2009. Vidare förefaller det finnas en arketyp för hur ett förband i armén skall vara organiserat. Denna arketyp omfattas sannolikt av en organisationsstruktur om fyra ledningsnivåer och ett kontrollspann om fyra eller fem enheter i alla nivåer. Signifikant för maskinbyråkratimodellen, vilken identifierats i nio av tio organisationsstrukturer i IO 09, är att denna organisationsdesign underlättar tydliga och klara ledningsförhållanden. Däremot har maskinbyråkratimodellen en del nackdelar såsom att modellen anses vara rigid och svår att förändra. Studien konstaterar därmed en intressant paradox d.v.s. kravet på att organisationerna i IO 09 skall vara modulära och flexibla samtidigt som organisationsstrukturerna i IO 09 antyder något annat. Ett annat resultat som studien visar är att det framförallt synes varit mänskliga faktorer tillsammans med omgivningskaraktäristiska faktorer som dominerat ”processerna” i organiseringen av IO 09, därmed också i allra högsta grad resultatet av hur arméns insatsorganisation 2009 är organiserad.</p> / <p>The purpose of this essay is to analyse and discuss what has been the basis of the organization of the mission-based armed forces in the year of the mission-based organization 2009 (IO 09). What does the organizational structure look like and what factors have affected the organization of IO 09? The complexity of the task demanded an approach to problem formulation from various perspectives. Thus, the study includes a diversified qualitative analysis of data collected from governing documents as well as interviews.</p><p>The study shows that, above all, it is the classic “bureaucratic theoretical” perspectives that dominate the organizational design within the mission-based organization 2009. Furthermore, there seems to exist an archetype with respect to how an army force battalion unit should be organized. This archetype does most likely represent an organizational structure comprised of four levels of leadership and a span of control of four or five units operating at all levels. Significant to the machine bureaucracy model, which has been identified in nine out of ten organizational structures in IO 09, is that this organizational design facilitates distinct and clear leadership conditions. However, the machine bureaucracy model demonstrates some disadvantages such as the fact that it is considered to be rigid and difficult to change. Hence, the study reveals an interesting paradox, that is, the requirements stipulated for the organizations in IO 09 are supposed to be modular and flexible while the organizational structures in IO 09 suggest something else. An additional result showed by the study is that, primarily, it appears that human factors combined with environmental characteristic factors have dominated the “processes” with regard to the organization of IO 09. Consequently, these factors have also seem to generated the outcome with regard to how the army’s mission-based organization 2009 has been organized.</p>

Uppsatsens syfte är att analysera och diskutera vad som legat till grund för organisering av arméns insatsförband insatsorganisations år 2009 (IO 09). Hur ser organisationsstrukturen ut och vilka faktorer har påverkat organiseringen av IO 09? Uppgiftens komplexitet innebar att jag närmade mig problemformuleringen från olika perspektiv. Studien omfattar därmed en mångsidig kvalitativ analys av data från både styrdokument och intervjuer. Studien visar att det framförallt är de klassiska ”byråkratiska teoretiska” perspektiven som dominerar organisationsdesignen inom arméns insatsorganisation 2009. Vidare förefaller det finnas en arketyp för hur ett förband i armén skall vara organiserat. Denna arketyp omfattas sannolikt av en organisationsstruktur om fyra ledningsnivåer och ett kontrollspann om fyra eller fem enheter i alla nivåer. Signifikant för maskinbyråkratimodellen, vilken identifierats i nio av tio organisationsstrukturer i IO 09, är att denna organisationsdesign underlättar tydliga och klara ledningsförhållanden. Däremot har maskinbyråkratimodellen en del nackdelar såsom att modellen anses vara rigid och svår att förändra. Studien konstaterar därmed en intressant paradox d.v.s. kravet på att organisationerna i IO 09 skall vara modulära och flexibla samtidigt som organisationsstrukturerna i IO 09 antyder något annat. Ett annat resultat som studien visar är att det framförallt synes varit mänskliga faktorer tillsammans med omgivningskaraktäristiska faktorer som dominerat ”processerna” i organiseringen av IO 09, därmed också i allra högsta grad resultatet av hur arméns insatsorganisation 2009 är organiserad. / The purpose of this essay is to analyse and discuss what has been the basis of the organization of the mission-based armed forces in the year of the mission-based organization 2009 (IO 09). What does the organizational structure look like and what factors have affected the organization of IO 09? The complexity of the task demanded an approach to problem formulation from various perspectives. Thus, the study includes a diversified qualitative analysis of data collected from governing documents as well as interviews. The study shows that, above all, it is the classic “bureaucratic theoretical” perspectives that dominate the organizational design within the mission-based organization 2009. Furthermore, there seems to exist an archetype with respect to how an army force battalion unit should be organized. This archetype does most likely represent an organizational structure comprised of four levels of leadership and a span of control of four or five units operating at all levels. Significant to the machine bureaucracy model, which has been identified in nine out of ten organizational structures in IO 09, is that this organizational design facilitates distinct and clear leadership conditions. However, the machine bureaucracy model demonstrates some disadvantages such as the fact that it is considered to be rigid and difficult to change. Hence, the study reveals an interesting paradox, that is, the requirements stipulated for the organizations in IO 09 are supposed to be modular and flexible while the organizational structures in IO 09 suggest something else. An additional result showed by the study is that, primarily, it appears that human factors combined with environmental characteristic factors have dominated the “processes” with regard to the organization of IO 09. Consequently, these factors have also seem to generated the outcome with regard to how the army’s mission-based organization 2009 has been organized.

Syfte Det övergripande syftet med studien var att öka förståelsen för hur digitalt mogna företag utformar och bedriver arbetet i de digitala enheterna. Studien har undersökt den del av organisationen som direkt eller indirekt arbetar med att utveckla digitala innovationer (digitala enheten) mot externa kunder, och har nyttjat konceptet verksamhetsmodell för att uppnå ett systemperspektiv i förståelsen. Syftet adresseras genom följande forskningsfråga: Vilka gemensamma faktorer finns hos digitalt mogna företags digitala enheter? Metod Studien är av explorativ karaktär med en induktiv forskningsansats, där en kvalitativt flerfallsstudie genomförts. För att studera digitalt mogna företag har urvalet skett med hjälp av digitala experter och tidigare forskning på digital mognad. Primärdata bestod av 21 semi-strukturerade intervjuer med informanter från 8 digitalt mogna företag med god insikt i respektive verksamhet, samt 4 intervjuer med experter inom digitalisering och verksamhetsutveckling. Sekundärdata bestod av publik information så som årsrapporter, presentationer och hemsidor m.fl.. Resultat Resultatet visar att det finns många gemensamma faktorer mellan de studerade verksamheterna som kan utgöra en förklaring till varför de är framstående inom digital innovation och mognad. Totalt har 22 gemensamma teman identifierats som till betydande grad återspeglats i de studerade verksamheterna. De identifierade teman aggregeras till ett förslag på 4 generiska designprinciper för hur verksamheter kan utformas och bedrivas för att främja digital innovation. Därtill presenteras ett ramverk för verksamhetsmodellering med fokus på digitala enheter. Teoretiska implikationer Det teoretiska bidrag som studier tillför är fyrfaldigt: (1) Studien skapar större insikter kring digitalt mogna företag och bekräftar indirekt mycket av tidigare forskning på digital mognad (2) utvecklar och konkretiserar konceptet verksamhetsmodell, (3) introducerar ett ramverk för verksamhetsmodellering i allmänhet och med generiska designprinciper för främjandet av digital innovation i synnerhet samt (4) bidrar till tvärdisciplinär forskning genom ett holistiskt perspektiv. Praktiska implikationer Det praktiska bidrag som studien skapar är kunskap kring verksamhetsdesign för samtida företagsledare i allmänhet, och i synnerhet för ledare som arbetar kring digital innovation. Ramverket och designprinciperna kan bidra till att företagsledare lättare kan skapa en överblick av verksamheten och aktivt utforma den för att stödja affärsmodellen och i förlängningen främja strategin. / Purpose The overall purpose of the study is to develop the understanding of how digitally maturing companies design and operates the digital unit. The study has examined the organization within the companies that directly or indirectly develop digital offerings (the digital unit) towards external customers , and has utilized the holistic concept of an operating model in order to do so. The purpose is addressed by the following research question: What common factors exist between the digital units of digitally maturing companies? Method The study is exploratory in its nature with an inductive approach, in which a qualitative multiple case study was conducted. In order to study digitally matured companies, the selection process involved the help of digital experts as well as previous studies on digital maturity. In total, 21 semi-structured interviews with informants from 8 digitally matured companies were conducted, together with 4 interviews with experts in digitalization and business development. The informants had a good understanding of respective organization, and the data was complemented with publicly available information such as reports, presentations and websites. Results The results show that there are many common factors between the studied organizations that can help explain as to why they are prevalent in digital innovation and maturity. In total, 22 common themes were identified between the organizations’ digital units by studying their operating models. The identified themes were aggregated into a proposal of 4 generic design principles for how the digital units could be designed in order to prosper digital innovation. In addition, a framework for operations modelling is presented with a focus on digital units. Theoretical implications The theoretical implications from the study is primarely fourfolded: (1) the study develops the knowledge of digitally matured companies and concretizes the result from previous studies. (2) The study develops the concept of an operating model by identifying and bridging 6 academic fields. (3) The study presents a suggested framework for modelling the operations in general, and particularly for the design of the digital unit. (4) The study support a multidisciplinary approach to studying best praxis from a holistic perspective. Practical implications The results from the study can serve as inspiration when designing organizations for today’s the managers in general, and for the managers within digital innovation in particular. The suggested framework and design principles can facilitate the process of understanding and designing a synergetic operation that support the business model and strategy.

The pursuit of new opportunities is at the heart of entrepreneurship. Creating the organizational environment to recognize and seize such opportunities is fundamental to entrepreneurial success and yet, the relationship between organizational design and entrepreneurship has received limited attention. Drawing on extant research in the fields of corporate venturing, technology business incubation, organizational design and governance, this dissertation addresses these research gaps by presenting four studies. The first relies on abductive reasoning to develop a conceptual framework for typologizing the design of the heterogeneous accelerator phenomenon. The second study empirically develops an organizational design typology of various corporate accelerator archetypes, as a key mechanism for the process of technology business incubation and corporate venturing. It further highlights how corporate accelerator design evolved over time. The third study addresses organizational decision systems and specifically, the role of the board of directors in young, entrepreneurial ventures. The fourth study presents a case study and teaching note exploring how to design an entrepreneurial organization and sustain its flexibility, adaptability and entrepreneurial DNA over the long term. In sum, this dissertation contributes to the field of entrepreneurship by extending prevailing knowledge on the why, how, and what of corporate accelerators, new venture boards and the organizational design behind such entrepreneurial entities.

Covid-19 brought various challenges that the world that was not fully prepared to face since 2019. The pandemic came with both health and economic repercussions, and various organizations had to adapt their Organization Design to confront these new challenges posed by this Black Swan event. Since the pandemic is still recent, most of the research related to Organization Design and Covid-19 has focused on the changes during the pandemic. What has been missing in the research is a perspective on the evolution of Organization Design over time. Two research questions were addressed. The first question explored how individuals from different positions perceived changes in Organization Design during the pandemic using Jay Galbraith's Star Model. The findings revealed variations in perceptions across positions, particularly regarding hiring growth, structure, communication, rewards, and the hiring process. The second research question uses a combination of Path Dependence Theory and Jay Galbraith's Star Model to compare the short-term and long-term effects of contingencies on Organization Design within a Medical Manufacturing Company. Some changes, like temporary Covid-19 protocols and rewards, were phased out, while others, including remote work, digital transformation, hybrid work models, and certain structural changes, became permanent. The thesis contributes to the understanding of how Black Swan events impact Organization Design in the Medical Manufacturing Industry, providing practical recommendations for decision-making during crises and emphasizing the significance of organizational resilience and change management. The study's theoretical contributions include exploring path dependence in crisis-induced transformations, highlighting the dynamic nature of organizational responses, and suggesting future research avenues. Overall, this research enhances knowledge of Organization Design dynamics and offers guidance for organizations in crisis response and resilience-building. / Covid-19 förde med sig olika utmaningar och konsevenser såväl ekonomiskt som hälsomässigt. Pandemin kan ses som ett exempel på en svart svan-händelse, dvs. en osannolik händelse med omfattande konsekvenser. Organisationer var tvungna att anpassa sig för att möta utmaningarna som denna svarta svan-händelse medförde, i synnerhet när det gäller organisationsdesign. Eftersom pandemin fortfarande ligger relativt nära i tiden, har en stor del av forskningen kring organisationsdesign och Covid-19 fokuserat på förändringarna under pandemin. Det som har saknats i forskningen är ett perspektiv på utvecklingen av organisationsdesign över tid. Denna uppsats bidrar till att fylla detta kunskapsgap genom en fallstudie av ett medicinskt tillverkningsföretag. Två forskningsfrågor behandlas, den första frågan fokuserar på hur individer på olika positioner i företaget uppfattade förändringar i organisationsdesign under pandemin. Med utgångspunkt i Jay Galbraiths Star Model visar uppsatsen att uppfattningar om förändringar skiljer sig åt mellan olika positioner, särskilt med avseende på personaltillväxt, struktur, kommunikation, belöningar och rekryteringsprocesser. Den andra forskningsfrågan behandlar hur organisationsdesignen utvecklats i ett stigberoende perspektiv.Vissa förändringar, som rutiner för hantering av Covid-19 och specifika belöningsmodeller, fasades ut, medan andra, som distansarbete, digitalisering, hybridarbetsmodeller och vissa strukturella förändringar, förblev permanenta. Uppsatsen bidrar till en ny förståelse för hur en svarta svan-händelse kan påverka organisationsdesign inom ett företag och ger rekommendationer för beslutsfattande under kriser samt betonar betydelsen av organisationsresiliens och förändringshantering. Studiens teoretiska bidrag ligger i kombinationen av stigberoendeteori och omvandling under en extern kris av svart svan-typ.

Today’s enterprises are operating in a highly complex environment with rapid disruptions from different areas such as technology, regulations or market, all of them capable of bringing the entire industry upside down. And many large organizations are adopting agile software development methods as part of their continuous push towards higher flexibility and shorter lead times. Agility, however, introduces challenges and problems for the engineering of enterprises, yet few reports on organizational alignment in this regard are available in the literature. This problem of alignment between business/operations and IT has been around for as long as computers have been introduced to the work offices and is still today an important issue for enterprises of any kind. This thesis, therefore, tries to investigate the lack of insight or fragmented knowledge regarding organizational design or architecture of modern enterprises in both academia and industry. The purpose of this thesis is to explicate the challenges and recommendations found in research papers, industrial whitepapers and interviews in order to propose guidelines for achieving better alignment. The goal of this thesis is to provide an inventory of available researches in the area of Business and IT Alignment (BITA) and organizational science in order to help suggest a basis for future research. For this purpose, a Design Science Research (DSR) strategy has been followed in combination with a literature review accompanied by two rounds of interviews as a means for data collection and evaluation. The artefacts resulting from this thesis take the form of fifteen guidelines extracted using coding analysis from the literature review and a first round of interviews at a major Swedish vehicle manufacturing enterprise. The guidelines were subsequently evaluated in a second round of interview with an industry expert reviewing the correctness and usefulness of the guidelines. The results of the evaluation proved that guidelines were useful for both the academia and industry experts. Hence, enabling the author to claim that a tentative proposition has been achieved. / Dagens företag arbetar i en mycket komplex miljö med snabba störningar från olika områden som teknik, regler eller marknader, som alla kan vända hela branschen upp och ner. Och många stora organisationer använder sig av agila programvaruutvecklingsmetoder som en del av deras kontinuerliga tryck mot högre flexibilitet och kortare ledtider. Agilitet eller snabbfothet medför emellertid utmaningar och problem för konstruktion av organisationer, men få rapporter om organisatorisk anpassning i detta avseende finns tillgängliga i litteraturen. Detta problem med anpassningen mellan verksamhet och IT har funnits så länge datorer har introducerats på arbetsplatserna och är än idag en viktig fråga för organisationer av alla slags. Denna avhandling försöker därför undersöka bristen på insikt eller fragmenterad kunskap om organisationsdesign eller arkitektur hos moderna företag i både den akademiska världen och såväl industrin. Syftet med denna avhandling är att beskriva de utmaningarna och rekommendationerna som finns i forskningspapper, industriella vitböcker och intervjuer för att föreslå riktlinjer för bättre anpassning. Målet med denna avhandling är att tillhandahålla en inventering av tillgängliga forskningar inom området Business and IT Alignment (BITA) och organisationsvetenskap för att kunna föreslå en grund för framtida forskning. För detta ändamål har en Design Science Research (DSR) strategi följts i kombination med en litteraturstudie åtföljd av två intervjuomgångar som ett medel för datainsamling och utvärdering. Artefakterna som härrör från denna avhandling har formen av femton riktlinjer extraherade med hjälp av kodningsanalys från litteraturstudien och en första intervjuomgång hos ett stort svenskt fordonstillverkningsföretag. Riktlinjerna utvärderades därefter i en andra intervjuomgång med en branschexpert som granskade riktigheten och användbarheten av riktlinjerna. Resultaten av utvärderingen visade att riktlinjerna var användbara för både akademin och branschexperter. Därför gör det möjligt för författaren att hävda att en preliminär proposition har uppnåtts.