Bakgrund: Den agila projektmodellen har under de senaste två decennierna vuxit fram som en utmanare till den traditionella vattenfallsmodellen. En av de stora skillnaderna mellan projektmodellerna är att i det agila arbetssättet involveras kunden kontinuerligt. Frågan är vad som då händer med överlämningen av den sista versionen av produkten, när utvecklingen är färdig? Samtidigt har bankbranschen på senare år utmanats av nya aktörer vilka profilerar sig som just digitala och IT-inriktade, och både dessa moderna banker såväl som de traditionella storbankerna har anammat det agila arbetssättet för att kunna konkurrera om kundernas uppmärksamhet. Dessa banker arbetar inte agilt till lika hög grad, och frågan är om överlämningen påverkas av det? Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för hur överlämningen av det slutliga projektresultatet i agila projekt ser ut på svenska banker. Vidare ska studien undersöka om den skiljer sig mellan banker med olika agil mognad samt vilka konsekvenser som kan uppkomma i samband med överlämningen. Genomförande: Studien är genomförd som en flerfallstudie där två fall - storbanker och nischbanker, undersöks. Vidare har en fenomenologisk ansats och ett kvalitativt angreppssätt använts. Empirin har samlats in genom ett målstyrt urval varpå semistrukturerade intervjuer har genomförts med tio projektledare. Slutsats: Studien resulterar i slutsatsen att en överlämning av en slutlig produkt i agila projekt inte genomförs på ett formellt sätt, till skillnad från vad teorin tidigare har antytt. I synnerhet lämnar aldrig ansvaret för produkten någonsin det team som har utvecklat den. Vidare visar studien att storbanker arbetar med en lägre grad av agil mognad än vad nischbanker gör, men att detta inte påverkar hur överlämningen ser ut. Slutligen bidrar studien till insikter om konsekvenser kring att överlämningen inte existerar på ett formellt sätt. Detta leder till en reflektion kring att organisationer behöver anpassa sin agila projektmetodik till sin egen kontext. Projektledare generellt bör dessutom fundera över hur organisationens arbetssätt påverkar organisationen i stort samt vara medveten om de konsekvenser som dyker upp vid förändringar i arbetssättet. / Background: During the last two decades, the agile project methodology has grown as a competitor to the more traditional waterfall methodology. One of the biggest differences is, with an agile methodology the customer is involved throughout the project. But what happens in the final handover, when the development is finished? At the same time, the Swedish banking industry has been challenged by new actors whom profile themselves as digital focused and IT centred. Both types of banks have developed an agile way of working to be able to compete about the customers. However, the two types of banks does not work agile with the same maturity, and we wonder if the handover is affected by that? Purpose: The purpose of the study is to increase the understanding of what the handover of the final product in agile projects at Swedish banks looks like. Further, the study will examine if the handover differ between banks with different agile maturity, and which consequences that may arise in connection to the handover. Completion: The study was conducted as a multiple-case study in which two cases - traditional banks and specialised banks were examined. Further, a phenomenological and a qualitative approach has been used. The empirical data has been conducted through a targeted selection, where semi-structured interviews have been held with ten project leaders. Conclusion: The study concludes that the handover of the final product in agile projects does not exist in the formal way previous research has suggested. Specifically, the responsibility of the product does never leave the team developing it. Further, the study show traditional banks work with a lower degree of agile maturity in comparison to specialised banks. However, this does not affect the characteristics of the handover. Finally, the study contributes to insights about the consequences of the handover not being as formal. This contributes to a discussion about the need for organisations to be able to adapt their agile methodology to their own context. In general, project leaders also should reflect upon how their way of working affect the organisation as a whole, as well as being aware of the consequences that appears when changing the organisation’s way of working.

In recent years, product development organizations have started adopting agile methods beyond its intended application on software development as part of organizational aspirations to increase market responsiveness and decrease lead times. Such extended adoption of agile is now commonly known as large-scale agile transformation, yet case studies and research-based guidance on implementing agile at scale is scarce. Available literature lists several general challenges and success factors surfacing during the full course of transformation. This thesis aims to complement existing research through investigating critical factors of a large-scale transformation specifically at early stages of agile adoption. This is performed by applying Laanti's agile maturity model and Roger's innovation adoption theory to a case study of a large fintech company who recently initiated their transformation. Although many of the general challenges discovered were proven to appear even at early stages of adoption, we found four factors particularly important for early-stage adoption of large-scale agile, namely 1) having agile support tailored to team maturity, 2) involving project managers in agile coaching, 3) breaking down silo barriers and 4) developing agile customer contracts. In addition to the critical factors found, we propose an extension to Roger's adoption model in cases when external stakeholders are believed to be affected by the adoption of an innovation. Further studies on early-stage adoption of large-scale agile are required to confirm our conclusions. / Som ett led i att öka marknadsresponsivitet och minska ledtider, har det idag blivit alltmer vanligt för organisationer som utvecklar produkter att applicera agila arbetssätt utanför mjukvaruutveckling. En sådan utökad adoption av agile kallas för storskalig agile transformation. Fallstudier och forskningsbaserade råd för implementering av agile i stor skala är fortfarande få. Syftet med denna studie är att bidra till och komplettera existerande forskning genom att utforska kritiska faktorer för storskaliga agila transformationer i ett tidigt adoptionsstadie. Detta görs genom att applicera och kombinera Laanti's agila mognadsmodell och Roger's teori om innovationsadoption i en fallstudie på ett stort fintech-företag som nyligen initierade sin agila transformation. Fyra kritiska faktorer specifika för tidigaadoptionsstadier identifierades, närmare bestämt vikten av att 1) anpassa agila stödfunktioner till varje teams agila mognad, 2) involvera projektledare i agile coachning, 3) bryta ner silobarriärer mellan funktioner och 4) utveckla agila kundkontrakt. Dessutom föreslår vi en utökning av Roger's innovationsegenskaper för värdering av potentiell adoptionsframgång av innovationer som påverkar externa intressenter. Ytterligare studier på stor-skalig agil transformation i tidiga stadier krävs för att bekräfta våra slutsatser.

Today, agile development is broadly used within both small and large organizations worldwide. Transitioning to agile development in a large organization is a complex task that requires support from everyone in it. The Scaled Agile Framework (SAFe) is a framework meant to help integrate agile development within all parts of an organization. Regularly conducted assessments of how well an organization has integrated agile development can be a way to make sure the transition is happening as intended. These kinds of assessments are often called agile maturity assessments. SAFe includes such an assessment, but since the assessment is based on thoughts and reflections from members in the organization, doing the assessment can be difficult and may give unreliable results. This study aims to explore one way to support the assessment with objective data by generating visualizations of issue tracking data extracted from Jira and Github. The Inductive visual Miner, a plugin in the process mining software ProM, was used for the visualizations. A case study was conducted at the IT department of the Swedish Tax Agency. A slightly modified version of the methodology called the PM2 methodology was used to conduct the study. The modified methodology included six stages; a planning stage, a data extraction stage, a data processing stage, a mining and analysis stage, an evaluation stage and lastly, an improvement stage where an attempt was made to improve the visualizations based on the analysis and the evaluation. The planning stage was used to gain information about the work processes in the organization and what kind of data that may exist in the chosen data sources. A set of goal questions connected to the agile maturity assessment were generated, which the visualizations were expected to provide answers to. Data from six teams were then used to generate the visualizations. At first, the visualizations were explored and later evaluated in collaboration with the SCRUM-master in each team. The results in this study show that visualizations generated from issue tracking data using the Inductive visual Miner can be used to answer questions about time and order of events that are related to the agile maturity assessment within SAFe. However, additional analysis and reflections are needed to draw conclusions about the agile maturity from the information obtained from the visualizations. A set of requirements for the data used to generate this kind of visualizations is also proposed. The requirements were based on the results from all stages. / Agil utveckling används idag flitigt inom både små och stora organisationer över hela världen. Att gå över till agil utveckling i en stor organisation är en komplex uppgift som kräver stöd från alla inom den. Scaled Agile Framework (SAFe) är ett ramverk avsett att göra det lättare att integrera agil utveckling inom alla delar av en organisation. Regelbundet genomförda utvärderingar av en organisations användning av agil utveckling kan vara ett sätt att se till att övergången sker som planerat. Dessa utvärderingar kallas ofta agila mognadsmätningar. I SAFe ingår en sådan utvärdering, men eftersom utvärderingen baseras på tankar och reflektioner från medlemmar i organisationen kan det vara komplicerat att utföra utvärderingen och den kan ge icke pålitliga resultat. Syftet med denna studie är att utforska ett sätt att stödja den agila mognadsmätningen med objektiv data genom att generera visualiseringar av ärendehanteringsdata som extraherats från Jira och Github. En plugin kallad Inductive visual Miner i process mining-verktyget ProM används för denna visualisering. En fallstudie genomfördes på Skatteverkets IT-avdelning. En något modifierad version av metoden kallad PM2 -metoden användes för att genomföra studien. Den modifierade metoden inkluderade sex steg; ett planeringsskede, ett datautvinningsskede, ett databearbetningsskede, ett process mining- och analysskede, ett utvärderingsskede och slutligen ett förbättringsskede där ett försök till att förbättra visualiseringarna utifrån analysen och utvärderingen genomfördes. Planeringsstadiet användes för att få information om arbetsprocesserna i organisationen och vilken typ av data som kan finnas i de valda datakällorna. En uppsättning målfrågor kopplade till den agila mognadsmätningen formulerades. Detta var frågor som visualiseringarna förväntades ge svar på. Data från sex team användes sedan för att generera visualiseringarna. Visualiseringarna undersöktes först noggrant och utvärderades sedan i samarbete med SCRUM-mastern i varje team. Resultaten i denna studie visar att visualiseringar genererade från ärendehanteringdata med hjälp av verktyget Inductive visual Miner kan användas för att svara på frågor om tid och ordning av händelser i arbetsprocessen, som är relaterade till den agila mognadsmätningen inom SAFe. Ytterligare analyser och reflektioner behövs dock för att dra slutsatser om den agila mognaden utifrån informationen som erhålls från visualiseringarna. En uppsättning krav för den data som ska användas för att generera denna typ av visualiseringar föreslås också. Dessa krav är baserade på resultaten från alla steg i metoden.