Användbarhet är något som blir allt mer viktigt inom den tekniska världen i samma takt som teknik blir större i människans vardag. För att få in användbarhet inom system så behöver användarna vara delaktiga och därmed få uttrycka sina åsikter om systemet som ska byggas eller göras om. Detta kallas för användarmedverkan. Inom systemutveckling ska det oftast gå fort och utvecklas i olika intervaller så flexibelt som möjligt. Ett sådant arbetssätt kallas för Scrum, och är en agil metod. Denna studie handlar om vilka hinder som finns för att få in användarmedverkan inom den agila metoden Scrum. Detta ska gå att få reda på genom datainsamlingsteknikerna litteraturstudier, observationer, enkät, workshop och fokusgrupp. Studien har skett i samarbete med IT-konsultföretaget Precio som är ett konsultbaserat systemutvecklingsföretag. Resultaten visar att de stora hindren är att kunden inte tillåter kontakt med användarna, kontraktet styr, användarmedverkan kräver tid och pengar och det är svårt att veta vilka slutanvändarna är. Dessa hinder är tänkta att lösas med hjälp av en användbarhetsguide som skapats efter att ha analyserat resultaten ifrån denna studie.

I denna undersökning studeras vilka metoder systemutvecklare tillämpar för att hjälpa kunden att förstå vad deras behov och önskemål är i ett agilt systemutvecklingsprojekt. Syftet är att bidra till ökad förståelse för vad kundnöjdhet utgör. Genom att studera hur konsulter sammankopplar kunders behov och förväntningar, menar Kano Noriaki (1984) att kundnöjdhet uppnås. För att kunna undersöka vilka metoder som ligger till grund för förståelsen av behov och efterfrågan har teorier kring agil utveckling kompletterats med teorier inom kommunikation och kundnöjdhet i form av en undersökningsmodell. Studien baserades på kvalitativa intervjuer med tre ITkonsultföretag inom systemutveckling. Resultatet tyder på att förtroendeskapande, laborativt skapande av kravspecifikation, motkrav, tillgänglighet och flexibilitet är metoder som de konsulterna använder i olika utsträckning inom företagen. Kundnöjdheten utvärderas främst med fokus på kvantiteten av antalet uppfyllda krav, medan vissa tillämpar en kvalitativ undersökning som fokuserar på huruvida kunden skulle rekommendera företaget till någon i deras nätverk.

Globalisering och intensiv konkurrens har skapat komplexa affärsmiljöer vilket har lett till att det är försörjningskedjorna som konkurrerar och inte företagen i sig. Fordonsindustrin är dessutom en industri som karaktäriseras av höga fasta kostnader samtidigt som ökad produktinnovation och varierande efterfrågan förekommer. Det finns två framträdande strategier, för att konkurrera på marknaden och styra sin produktion, lean och agil strategi. Den höga kundanpassningen tillsammans med korta ledtider har ökat komplexiteten inom planering och schemaläggning. Ett vanligt problem är att produktionsplaner mellan enheter som är beroende av varandra inte stämmer överens, vilket uppstår då enheter inom en försörjningskedja fattar egna beslut då sälj- och verksamhetsplaneringen (S&OP) har för hög produktaggregeringsnivå. Syftet med denna studie har därmed varit att utreda hur produktionsstrategi och tillhörande planeringsprocess bör utformas för en tillverkningsenhet inom fordonsindustrin, där en fallstudie har genomförts på Scanias motortillverkningen i Södertälje. Studien avser gränslandet mellan produktion och planering där huvudfokus varit kapacitetsplaneringen hos respektive enhet, även benämnd som huvudplan. Utöver fallföretaget studerades ett antal andra tillverkningsenheter inom Scania för att identifiera skillnader och likheter mellan dessa. Baserat på tidigare forskning, den empiri och benchmarking som insamlats samt analys är slutsatsen att det finns en naturlig brytpunkt i försörjningskedja mellan tillverkningsenheter och monteringsenheter, även kallad frånkopplingspunkt. Tillverkningsenheter som förekommer före denna frånkopplingspunkt bör tillämpa lean strategi baserat på förutsättningar i form av ställtider, begränsad produktvariation och position i värdekedjan. Kopplat till planering är slutsatsen att Scanias globala produktionsprogram leder till S&OP disconnect då det innehåller stor mängd information utan riktlinjer för nedbrytning hos produktionsenheterna. Detta har bidragit till att planer skiljer sig åt hos olika enheter och variationer uppstår.  Större användning av systemstöd kommer leda till minskad risk för dessa subjektiva omräkningar. Utöver detta är slutsatsen att tidshorisonten för huvudplanen bör stämma överens med S&OP och vara runt ett år lång för att hänsyn ska kunna tas till den egna kalendern och säsongsbaserad variation. Aggregeringsnivån bör även vara överförbar till kapacitetsberäkning, vilket hos de besökta enheterna motsvarar produktkategori eftersom beslut om kapacitet tas utifrån produktkategori och inte enskilda artiklar. Slutligen bör kapacitetsplanen utgå ifrån den verkliga kapaciteten som finns tillgänglig för att rätt lagernivåer ska erhållas i huvudplanen. Utifrån slutsatserna har rekommendationer i form av ett koncept tagits fram för hur den långsiktiga planeringen ska genomföras och hur huvudplanen bör utformas. De förväntade fördelarna som fallföretaget antas erhålla av förslaget är: (1) ett bättre beslutsunderlag för ledningsgruppen i fråga om kapacitet, (2) att huvudplanen uppfyller sitt syfte att agera som en taktisk kapacitetsplanering samt (3) att högre proaktivitet i planeringen uppnås.

Praktiska erfarenheter från fallföretaget och tidigare forskning visar på utmaningar i att kombinera processerna för agil systemutveckling och användarbaserad designutveckling. Användarbaserad designutveckling förespråkas av UX (User eXperience). Litteraturstudien visar på skillnader i syn på dokumentation, avsaknad av definierad process för gemensamma iterationer, problem med att bryta ner UX-arbete i små beståndsdelar samt hur rollen för UX kan eller ska arbeta tillsammans med utvecklingsteamet. Samarbete över funktionsgränser innebär ofta behov av informationsöverföring genom någon form av objekt eller artefakt. Studiens syfte är att bidra till den befintliga forskningen gällande interaktion mellan agila utvecklingsteam och UX-designers genom att undersöka båda parters perspektiv på hur gemensamt använda artefakter fungerar, för att effektivisera kommunikation, samarbete och informationsöverföring de två funktionerna emellan. Empirin är insamlad genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med produktägare, utvecklare, development managers och UX-designers/UX-specialister. Resultatet av empiri och analys visar att ingen av de funktionsöverskridande artefakterna som studien identifierat, stödjer informationsöverföring för båda funktionerna enligt kriterierna i Boundary Object Theory. Resultatet av den kontextualiserade jämförelsen i diskussionen visar att funktionernas metodologiska filosofi utgör ytterligare en möjlig barriär för effektivt samarbete funktionerna emellan. / Practical experience from the case company and previous research shows challenges in combining the processes for agile system development and user-based design development. User-based design development is advocated by UX (User eXperience). The literature study shows differences in their views on documentation, lack of a defined process for joint iterations, problems with breaking down UX work into small components and how the role for UX can or should work with the development team. Collaboration across functional boundaries often involves the need for information transfer through some form of object or artifact. The purpose of the study is to contribute to the existing research on the interaction between agile development teams and UX designers, by examining both parties' perspectives on how mutually used artifacts operates, to improve communication, collaboration and information transfer between the two functions. The empirical material was gathered through semi-structured qualitative interviews with product owners, developers, development managers and UX designers / UX specialists. The result of the empirical analysis show that none of the cross-functional artifacts identified in the study, that supports information transfer for both functions according to the criteria in Boundary Object Theory. The result of the contextualized comparison in the discussion shows that the methodological philosophy of the functions is another possible barrier to effective collaboration between the functions.

Det finns många olika teorier om hur man skall bedriva framgångsrik mjukvaruut- veckling. Metoderna har gått alltifrån mer sekventiella metoder till mer agila arbets- metoder. Misslyckanden inom projekt och brister i programvarorna var anledningen till att den agila arbetsmetoden definierades. Det agila arbetet innebär att regel- bunden kommunikation och ett inkluderande och iterativt arbete där utvärdering är en viktig beståndsdel. Syftet med denna studie är att undersöka hur arbetsme- toden Scrum fungerar i praktiken idag och om eller hur mycket det skiljer sig från det teoretiska för metoden. Studien skall även undersöka hur slutprodukter eventu- ellt påverkas av den metod en organisation eller företag använder. Arbetsmetoden Scrum studerades innan för att få en bra och fullständig uppfattning om hur metoden fungerar i teorin och de olika beståndsdelarna. Därefter skapades ett formulär med intervjufrågor baserad på den studerade teorin. Frågorna bestäm- des utifrån metoden och dess beståndsdelar, och omfattade hela metoden. Totalt in- tervjuades sex respondenter och respondenterna valdes ut utifrån roll på organisat- ion/företag. Kravet var att intervjua Scrummästare, projektledare och en mjukvaru- utvecklare för att få en lite bredare bild. Deltagande respondenter bestod av en ut- vecklare, tre med roller som Scrummästare/Agil coach och två med roller som pro- jektledare. Vid avslutade intervjuer sammanställdes dessa och presenterades i rap- porten. De olika intervjuerna och dess svar användes sedan i slutsatsen för arbetet, för att kunna dra slutsatserna om hur Scrum används hos olika och om det skiljer sig mycket. De sex olika intervjuerna som genomfördes gav liknande svar i sin helhet, men de- taljerna skiljer sig åt mellan organisationerna. Samtliga företag har valt större delar av Scrum vid användningen av metoden, men har gjort egna modifieringar och an- passningar. De flesta modifieringar som gjorts är så pass små att det inte påverkar slutprodukten mycket, bortsett från ett företag som inte ägnar tid åt viktiga delar i slutet av en sprint.

Att förutspå framtiden är något som är av vikt för organisationer som vill hålla sig ajour med dagens snabbt föränderliga värld. Det är viktigt för företag att befinna sig på marknaden vid rätt tidpunkt och med rätt typ av tjänst eller produkt. Organisationer tenderar att investera stora summor på uppdaterade erbjudanden på marknaden. För att organisationer ska hålla sig uppdaterade på marknaden krävs det anpassning för att möta nya förväntningar. För att kunna agera på de nya möjligheterna har agil arbetsmetod blivit ett trendigt tillvägagångssätt. En agil organisation kan effektivt ta hänsyn till förändringar i marknaden, kundbehov och teknologi. Ett annat område som har ökat i behov för företag är tjänstedesign. Behovet har uppkommit genom nya krav på ökat värde på tjänster, ökade förväntningar hos kund och digitaliseringens påverkan på tjänster. Genom att arbeta med- och studera kunden, kan företag generera kvalitativa tjänster. Det leder vidare till en ökad förmåga att hitta marknadsmöjligheter Idag saknas studier som kombinerar trendspaning med agil arbetsmetod och tjänstedesign. Genom att studera de tre ämnesområdena i den teoretiska referensramen, har studien ändamålet att generera en modell som kombinerar dem.  Syftet med studien är att identifiera dagens metoder och arbetsprocesser kring trendspaning. Vidare kommer vi lyfta fram faktorer som har betydelse vid en trendspaning. Utöver trendspaning kommer studien även att inkludera perspektiven tjänstedesign och agil arbetsmetod. Den agila metoden kommer fokusera på Scaled Agile Framework. För att slutligen ge ett förslag på hur perspektiven kan integreras med trendspaning. Syftet med studien blir slutligen ge en rekommendation på en metod kring trendspaning som ska framtidssäkra en svensk bankverksamhet.  Forskningsfrågan besvaras genom att koppla det teoretiska ramverket till 12 kvalitativa intervjuer. Teorin och empirin sammanställs i analysen för att utveckla studiens slutliga modell. Modellen besvarar forskningsfrågan: ”Hur kan en lämplig trendspaningsmetod i en svensk bankverksamhet med fokus på agil arbetsmetod och tjänstedesignmetod utformas?”. Studien bidrar till en djupare förståelse av trendspaning, agil arbetsmetod och tjänstedesign genom en djup kunskap och en koppling mellan de tre ämnesområdena och deras samband. Slutligen belyser studien vikten av en gemensam arbetsmetod, en gemensam plattform och en stegvis process på ett företag.

I dagens samhälle står organisationer inför skiftande utmaningar, då allt större krav ställs på ledarskapet. Behovet av att på ett flexibelt sätt anpassa verksamheten till nya utmaningar har visat sig viktigare idag än vad det historiskt sett har varit. Detta väckte intresset för vad som krävs av en organisation för att kunna implementera flexibilitet i verksamheten, samt vilka andra positiva effekter det skulle kunna medföra. Detta leder till forskningsfrågorna, som är följande; • Vilka förutsättningar behöver vara uppfyllda för att kunna implementera flexibla arbetssätt? • Vilka effekter får det på en organisation om man inför flexibla arbetssätt? Den undersökning som genomförts har använt kvalitativa intervjuer för att undersöka Vattenfalls nuläge och jämföra med andra studiers resultat inom agil implementering. Studien genomfördes för att kunna klarställa vilka förutsättingar Vattenfall behöver uppfylla för att kunna implementera agila arbetssätt och möta framtidens behov. Enligt de teoretiska studierna finns det några generella förutsättningar som behövde vara uppfyllda för att kunna implementera agila metoder. Några av dessa förutsättningar är: • Tydliga kommunikationsvägar. • Mindre produktinriktade team med större ansvar och tydligare beslutsvägar i organisationen. Studierna visade även på några signifikanta effekter av att arbeta med agila metoder vilka är: • Lego effektiviserade sitt projekt från 8000 timmar till 800 timmar. • Det visade sig även generellt bli förbättrad kvalité på projekt. • Förbättrad kommunikation internt inom avdelningarna och externt mot kunder. Resultatet visade vilka förutsättningar Vattenfall behöver uppfylla inför en agil implementering samt vilka effekter det skulle kunna få för verksamheten. Man behöver bland annat skapa bra förutsättningar för kommunikation internt och externt, förtydliga mandat i organisationen och skapa bättre förutsättningar för att arbeta närmare kunden. Vidare visar studien att det finns några generella effekter av att arbeta agilt som exempelvis tydligare kommunikationsvägar internt och externt, ett närmare samarbete med kunder som leder till effektivare leveranser samt förbättrad kvalité i projekt med främst effektiviserade informationsflöden. Det framkom även att det inte finns något generellt sätt att implementera agila arbetssätt utan att det måste anpassas till varje organisationen och kräver en naturlig implementering i den takt som lämpar sig. Studien visade även att Vattenfall är relativt nära att kunna implementera agila arbetssätt i organisationen och att man inom vissa delar av organisationen redan arbetar agilt utan att veta om det. Studien visade också att det finns utvecklingspotential inom några av de områden som kan anses som förutsättningar för en lyckad implementering. Det finns stor potential att fortsätta forska i detta ämne för att få en djupare förståelse för vad en implementering av agila metoder i praktiken skulle medföra för verksamheter som Vattenfall eller om det finns någon metod som är bättre lämpad för deras verksamhet. / In today's society, organizations face varying challenges, as increasing demands are placed on leadership. The need to adapt the business to new challenges in a flexible way has proved more important today than it has historically been. This aroused interest in what is required of an organization to be able to implement flexibility in the business, as well as what other positive effects it could bring. This leads to the research questions, which are as follows; • What conditions need to be met to be able to implement flexible working methods? • What effects does it have on an organization if you introduce flexible working methods? The survey conducted used qualitative interviews to examine Vattenfall's current situation and compare with other studies' results in Agile implementation. The study was conducted to be able to clarify what conditions Vattenfall needs to meet in order to be able to implement Agile working methods and meet the needs of the future. According to the theoretical studies, there are some general conditions that needed to be met in order to be able to implement Agile methods. Some of these conditions are: • Clear communication paths. • Smaller product-oriented teams with greater responsibility and clearer decision-making paths in the organization. The studies also showed some significant effects of working with Agile methods which are: • Lego streamlined its project from 8,000 hours to 800 hours. • It also turned out in general to be improved quality of projects. • Improved communication internally within the departments and externally to customers. The results showed what conditions Vattenfall needs to meet before an Agile implementation and what effects it could have on the business. Among other things, you need to create good conditions for communication internally and externally, clarify mandates in the organization and create better conditions for working closer to the customer. Furthermore, the study shows that there are some general effects of working Agile, such as clearer communication channels internally and externally, closer collaboration with customers that leads to more efficient deliveries and improved quality in projects with primarily streamlined information flows. It also emerged that there is no general way to implement Agile methods, but that it must be adapted to each organization and requires a natural implementation at the appropriate pace. The study also showed that Vattenfall is relatively close to being able to implement Agile working methods in the organization and that in some parts of the organization they already work Agile without knowing about it. The study also showed that there is development potential in some of the areas that can be considered prerequisites for a successful implementation. There is great potential to continue research on this topic in order to gain a deeper understanding of what an implementation of Agile methods would in practice entail for companies such as Vattenfall or if there is any method that is better suited for their business.

Kunskap anses idag vara den viktigaste faktorn för att skapa konkurrenskraftiga organisationer. I projektverksamheter har kunskap ännu större betydelse, då medarbetarna är uppdelade i fristående projekt och distansen mellan dem är större än i traditionella linjeverksamheter. Detta har resulterat i omfattande forskning kring Knowledge Management (KM) i projekt-organisationer. Forskningen har då utgått ifrån traditionell projektledning som härstammar ifrån tillverkningsindustrin. Inom systemutveckling har nya projektledningsmetoder utvecklats som är anpassade till denna bransch och kallas för agila metoder. Inom detta område saknas det forskning och eftersom systemutveckling är en kunskapsintensiv bransch är det intressant att undersöka hur KM bör anpassas till agila utvecklingsmetoder. Studiens syfte är att skapa förståelse kring hur kunskapsöverföringen kan förbättras hos organisationer som bedriver systemutvecklingsprojekt utifrån agila metoder. Detta har åstadkommits genom en fallstudie på Trafikverkets avdelning för systemutveckling. Data-insamling har skett genom observationer och semistrukturerade intervjuer med tio anställda på Trafikverket samt med tre oberoende experter inom agil systemutveckling. Studien visar att agil projektledning förbättrar resultat och kunskapsöverföring inom systemutvecklingsprojekt (intra-projektlärande), eftersom systemutveckling domineras av tyst kunskap som agila metoder är bra på att ta vara på. För att förbättra kunskapsöverföring för hela organisationen (inter-projektlärande) behövs dock ytterligare stöd. Organisationer bör anta ett holistiskt synsätt med hänsyn till KM-strategi, ledningsstöd, företagskultur, incitament, processer, IT-verktyg, kommunikation, utbildning och mätvärden. Praktiska rekommendationer ges för hur dessa nyckelfaktorer kan förbättras. KM-strategin är den övergripande nyckelfaktorn som bör ha syftet att förbättra nätverkande och interaktion mellan människor. Dokumentation av kunskap bör ske lätt och dynamiskt med syftet att kartlägga var i organisationen kunskap finns. Övriga nyckelfaktorer fungerar som stödjande funktioner för att kunna uppnå KM-strategin.

The goal of this project has been to create an interface for time accounting thatthe digital agency Devize can use in its own system Devize Admin. In the project, the work has been carried out in an agile development with various elements. As an introductory step, the work has consisted of planning followed bycreating design sketches/prototypes. User tests have since been performed where Devize's own developers have tested the prototypes. The tests have then beencompiled to find improvements which then have been implemented in a newversion of the prototype. In the process, the interface has since been developedwith the front-end framework React Admin within the frameworks and rulesfound in Devize's graphic profile and the existing system Devize Admin. In parallel with front-end development, back-end functionality has been developed ina sister project that the interface has since used to be able to handle and accessdata. Continuously through interface development, the environment has alsobeen tested in the browser and console to detect potential error messages andunclear structures. Based on the development process that has been carried outand the functionality that has been implemented, the application has resulted inan interface for time accounting that has the basic functionality that is necessaryto be able to report time. With that outcome, a conclusion has been drawn that the outcome is to some extent consistent with the project's set goals. / Målet med detta projekt har varit att skapa ett gränssnitt för tidsredovisning som digitalbyrån Devize kan använda i sitt egna system Devize Admin. I projektet har arbetet utförts i en agil utveckling med olika moment. Som inledande moment har arbetet bestått av planering följt av att skapa designskisser/prototyper. Användartester har sedan utförts där Devize egna utvecklare har testat prototyperna. Testerna har sedan sammanställt för att hitta förbättringar som sedan har implementerats i en ny version av prototyp. I processen har gränssnittet sedan utvecklats med frontend-ramverket React Admin inom de ramar och regler som finns i Devize grafiska profil samt det existerande systemet Devize Admin. Parallellt med frontend-utveckling har backend-funktionalitet utvecklats i ett systerprojekt som gränssnittet sedan har använt sig av för att kunna hantera och komma åt data. Kontinuerligt genom gränssnittsutveckling har miljön även testats i webbläsaren och konsolen för att upptäcka potentiella felmeddelanden och oklara strukturer. Utifrån den utvecklingsprocess som genomförts och den funktionalitet som implementerats, har tillämpningen resulterat i ett gränssnitt för tidsredovisning som har grundläggande funktionalitet som är nödvändig för att kunna tidsredovisa. Med det utfallet har en slutsats dragits om att utfallet till viss del stämmer överens med projektets uppsatta mål.

As of today, the global COVID-19 pandemic has made a significant impact on how businesses need to adapt to dispersed teams working remote, often in home environment. Studies of the effects on how to communicate efficiently in this setting are limited and addresses remote work as a phenomenon occurring in team collaboration, but not as the de facto standard as in dispersed teams. This paper addresses the challenges of how to communicate within the agile methodology and how business adapted to remote work. A qualitative study based on earlier research was conducted where three main categories of challenges were discovered and later discussed: conversion to remote work, adaption of the agile approach and team development at a distance. The study concludes with different approaches to communication within the agile methodology depending on business culture.