Scrum is a framework used for the entertainment and development of complex systems (Schwaber & Sutherland 2016) and one of the most common agile project management methods at the present time. Agile methods have many advantages over traditional methods as they are more flexible. Many companies that previously used traditional methods, therefore choose to replace their old structure and its methods, to implement agile project management methods instead. This is a demanding task, especially for a larger company and imposes high demands on both management and other staff. Scrum is a framework that is highly dependent on communication. When introducing Scrum, it may be difficult to achieve the level of communication required to promote teamwork. Team members may in some cases need motivation to communicate and contribute to well-functioning teamwork. The purpose of the study is to investigate the importance of continuous communication, motivation and teamwork among team members in relation to the introduction of Scrum into a larger company. In this study, a qualitative approach was used since data collection took place through semi-structured interviews with open qualitative research questions. Theoretical framework in the study is based on theories of agile methodology, types of agile project management methods, motivation for the introduction of agile project management methods, challenges associated with the introduction of these methods as well as on Scrum roles, activities and artifacts. The reason for the chosen theories is to gain an overview of agile project management methods, especially Scrum, and to investigate how continuous communication is to be secured in teams when introducing Scrum through questions about respondents' personal perceptions regarding motivation categories and teamwork characters. The study results demonstrate that regular meetings, training and exercises while maintaining strong team cohesion encourage continuous communication. Continuously, intrinsic motivation is the most fundamental aspect of a well-functioning team and important for promoting communication in the team and vice versa. The results of the study indicate that in order to establish effective teamwork, continuous communication and motivation between team members are required.

Covid-19-pandemin har medfört ett skifte från samlokaliserat arbete till distansarbete. Den här studien syftar till att förklara vilka effekter distansarbete har på teamwork i agila teams. Studien genomfördes genom djupintervjuer enligt kvalitativ metod, med teammedlemmar på en svensk bank, och analysmodellen baseras på Dickinson och McIntyres teamworkmodell, där komponenterna delade mentala modeller och förtroende adderats. Resultatet indikerar att respondenterna upplever att teamwork förändrats negativt vid distansarbete genom hela modellen, med undantag för teamorientering och teamledarskap. Där upplevs marginell negativ förändring eller ingen förändring. Den agila strukturen upplevs vara en kritisk faktor för att upprätthålla fungerande teamwork vid distansarbete. Kommunikationen face-to-face har dock minskat, vilket leder till flera teamworkutmaningar. Tidigare uppbyggt förtroende och delade mentala modeller verkar underlätta teamwork vid distansarbete. Eftersom trenden indikerar att distansarbete kommer vara aktuellt även efter Covid-19-pandemin måste dessa utmaningar behandlas. Den utvidgade teamworkmodellen verkar kunna förklara effekten på teamwork vid distansarbete i agila teams.

Agila arbetssätt har blivit allt mer populära hos organisationer. Sedan starten där agila arbetssätt enbart förknippades med systemutveckling har agila arbetssätt spridit sig till allt fler områden inom organisationer och används nu även allt mer i både IT och verksamhet. Dock kantas övergången från traditionella arbetssätt till agila arbetssätt av en rad utmaningar, varför det är viktigt att förstå vad som ligger till grund för att en agil transformation ska bli lyckad.  Studien undersöker vilka faktorer som ligger till grund för framgångsrika agila transformationer. Syftet med studien är att identifiera och beskriva kritiska framgångsfaktorer vid agila transformationer hos organisationer. Utifrån tidigare studier och befintlig litteratur har en analysmodell tagits fram för att på ett visuellt sätt sammanfatta de mest kritiska framgångsfaktorerna för agila transformationer.  Denna studie har genomförts med en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer. Sju företag och åtta respondenter har deltagit i studien, där samtliga respondenter i hög grad har varit delaktiga i respektive organisations agila transformation.  Slutsatser som kan dras av denna studie är att stöd från högsta ledning samt en gemensam förståelse och målbild i organisationen för den agila transformationen är de mest kritiska framgångsfaktorerna vid en agil transformation. Faktorer som utbildningsinsatser, kommunikation, tidigare erfarenhet av agila arbetssätt bland medarbetarna och extern support är avgörande för att stödja den gemensamma förståelsen.

En transformation från en projektmetod till en annan kan ge utmaningar då man över en tid behöver ta hänsyn till mer än en projektmetod. För andra projekt kan denna utmaning vara mer permanent, eftersom hårdvara respektive mjukvara har olika ledtider och därför behöver hanteras olika under projektets gång för att få optimal framdrift och slutvärde för kunden. Båda redan nämnda projekt kan också samarbeta med olika avdelningar inom organisationen vilka har olika förutsättningar, eller samarbete företag emellan. Detta kan också leda till att projektet måste hanteras olika till viss del och en projektledning med en hybrid av projektmetoder behöver hanteras. Projektmetoder måste samexistera. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera utmaningar med att driva projekt med en hybrid av projektmetoder samt finna förebyggande åtgärder på dessa utmaningar. Frågor som studeras är: · Vilka utmaningar finns med att driva projekt i en hybrid av projektmetoder (s.k. hybridprojekt)? · Vad kan projektledare i projekt som drivs med en hybrid av projektmetoder göra för att förebygga och öka framgången med att hantera utmaningar? Studien är en kvalitativ fallstudie på ett fallföretag som är i början av en transformering till ett nytt sätt att leda projekt. Projektledningsmetoden som företaget använder idag är mer av traditionell karaktär och transformationen går åt det Agila hållet. Åtta respondenter i rollen/rollerna projektledare, RTE (release train engineer enligt SAFe ramverket) och Solution train engineer (enligt SAFe ramverket) deltog i studien. Empiri samlades in via enskilda intervjuer med respondenterna om ca 50-60 minuter och studie av fallföretagets interna dokumentation kring projekt och projektledning. Resultatet av studien visar att de största utmaningar som respondenterna ser är att det under ett projekts gång inte är ovanligt att hybrid av projektmetoder uppstår, att samordning och förståelse mellan projekt och delprojekt inom en organisation och mellan företag som samarbetar är viktigt, att olika projektmetoder har sina styrkor och svagheter och en metod passar inte alla vilket gör att kunna leda i en hybrid av projektmetoder kan vara en styrka. Dessa stämmer väl överens med de som litteraturen beskriver när det gäller hybrid projekt. Detsamma gäller varför företag i vissa fall behöver arbeta med hybridprojekt. Resultaten visar också att det finns förebyggande åtgärder för en projektledare att vidta för att minska de identifierade utmaningarna. Till dessa hör att organisation och projektledare bör se till att skaffa kunskap inom området hybridprojekt, att skapa samordning och förståelse för termer, begrepp roller mm vid hybridprojekt, att vara lyhörd för att en projektmetod inte alltid passar alla som ingår i ett projekt och har en delleverans till projektet. En slutsats är att det också att det finns fördelar med hybridprojekt, då olika projektmetoder stödjer utvecklingen på olika sätt.

Background. Agile software development has seen increased use in large-scale projects in recent times. Many larger corporations transition from using a traditional plan-driven approach for developing software to applying the Agile methodology within its processes. Large-scale Agile projects are inherently difficult to implement as there are many challenges associated with it. Many Agile frameworks have been developed to make it easier to apply the Agile methodology on a large-scale. The Agile principle of reflecting and adjusting at regular intervals can be used for developing these frameworks and allows practitioners to find ways to mitigate the challenges that large-scale Agile projects face. Objectives. This thesis aims to explore how a large-scale Agile project applies the Agile principle of reflecting and adjusting its work process, both at the overall and team level. The objectives of the thesis are to find out how the case organization regularly reflects on its work process and how it enables adjustments through the distribution of roles that can enforce changes. An additional objective is to find out what the perceived challenges are that are associated with performing regular reflections and adjustments in a large-scale Agile context. Methods. A field study is conducted at a large-scale Agile project. The field study includes direct observations of day-to-day work and scheduled meetings, interviewing project participants, and reading company documentation. The collected data is thematically analyzed to identify how the case organization reflects and adjust its work process and what the perceived challenges are. Results. Three different events are identified at the case organization to apply the Agile principle of reflecting and adjusting: reference groups to reflect on larger matters affecting much of the project, retrospective meetings to some extent to reflect within the different teams, and day-to-day reflections. All the identified roles can influence change for most parts of the process, but can only enforce change on their part of the process. Six themes are identified as perceived challenges associated with the Agile principle of reflecting and adjusting: Deadlines and time limits, multiple tasks within the teams, disinterest or misunderstanding the Agile principles, different levels of Agile, and established process and complacency. Conclusions. The case organization applies several different reflective events that address some of the challenges that are associated with large-scale Agile projects. The case organization has many other challenges relating to these events and they are all associated with other challenges previously discovered in related works. / Bakgrund. Agil mjukvaruutveckling har sett en ökad användning i storskaliga projekt under den senaste tiden. Många större företag övergår från att använda en traditionell plandriven strategi för att utveckla programvara till att tillämpa den Agila metodiken i sina processer. Det finns många utmaningar när man använder den Agila metodiken i ett storskaligt projekt. Agila projekt på stor skala är svårt att genomföra, och många Agila ramverk har utvecklats för att göra det lättare att tillämpa den Agila metodiken på stor skala. Den Agila principen att reflektera och justera med jämna mellanrum kan användas för att utveckla dessa ramverk och gör det möjligt för utövare att hitta sätt att tackla de utmaningar som storskaliga Agila projekt står inför. Syfte. Denna avhandling undersöker hur ett storskaligt Agilt projekt tillämpar den Agila principen att reflektera och justera sin arbetsprocess, både på en övergripande nivå och teamnivå. Målet med avhandlingen är att ta reda på hur organisationen regelbundet reflekterar över sin arbetsprocess och hur den möjliggör justeringar genom fördelning av roller som kan verkställa förändringarna. Ett ytterligare mål är att ta reda på vilka upplevda utmaningar som är förknippade med att utföra regelbundna reflektioner och justeringar i ett storskaligt Agilt sammanhang. Metod. En fältstudie genomförs på ett storskaligt Agilt projekt. Fältstudien inkluderar direkta observationer av det dagliga arbetet och schemalagda möten, intervjuer med projektdeltagare, och läsa företagetsdokumentation. Den insamlade datan analyseras tematiskt för att identifiera hur organisationen reflekterar och justerar sin arbetsprocess och de upplevda utmaningarna som relaterar till det. Resultat. Organisationen använder sig av tre olika sätt för att tillämpa den Agila principen för reflektion och justering: referensgrupper för att reflektera över större frågor som påverkar stora delar av projektet, retrospektiva möten i viss mån för att reflektera i de olika teamen, och dagliga reflektioner. Alla identifierade roller kan influera förändring på processen, men kan bara verkställa förändringar på sin del av processen. Sex teman identifieras som upplevda utmaningar förknippade med den Agila principen att reflektera och justera: Tidsfrister och tidsgränser, flera uppgifter inom teamen, ointresse eller missförståelse av de Agila principerna, olika nivåer av Agile, och etablerad process och självgodhet. Slutsatser. Organisationen tillämpar flera olika funktioner för reflektion som hanterar några av de utmaningar som är förknippade med storskaliga Agila projekt. Organisationen har många andra utmaningar relaterade till dessa funktioner och de är alla förknippade med andra utmaningar som tidigare upptäckts i relaterade arbeten.

Den digitala utvecklingen har setts påverka organisationer samt deras arbetsprocesser och resulterat i en bred utveckling i nyttjande av affärssystem. Affärssystemen kan ha många olika syften men det centrala är ofta att man vill nå en effektivisering av arbetsprocesser, och en implementering eller uppdatering av ett affärssystem kan nuförtiden ses som ett vanligt förekommande projekt i en organisation. Olika tillvägagångssätt används för att driva dessa projekt vilka utfaller i olika projektmetodiker. Genomförandet av implementeringen av ett affärssystem innebär ofta ett projekt mellan två eller flera organisationer. Denna fallstudie fokuserar på traditionell- (sekventiell/linjär) och agil projektmetodik (flexibel/rörlig), och hur dessa olika metodiker samverkar i projekt. Fallstudien resulterar i ett gränssnitt som belyser tre viktiga framgångsfaktorer att ha i åtanke när traditionell- och agil projektmetodik samverkar i projekt: frekvent kontakt, transparent kommunikation och decentraliserat samarbete. Genom att organisationer arbetar aktivt med att höja graden av dessa tre faktorer främjas samverkan mellan organisationerna i projektet. / The digital development has affected organizations as well as their work process and a large part of the digital development has resulted in a broad use of enterprise resource planning systems (ERP systems). The investment of an ERP system can have different purposes however at the center for the investment of a new system, or development of an already existing one is normally efficiency of work process. The implementation or update of an ERP system is a common project in many organizations. In relation to project management there are a great many applicable philosophies and methodologies. The realization of a project implementation of an ERP system could have mean having to deal with a project touching two or more organizations. This study will examine how linear project methodologies (sequential process) and agile project methodologies (flexible process) could be combined in a single project. The results shows an interface pointing out three main factors of success: frequent contact, transparent communication and decentralized collaboration. Organizations actively working with increasing the level of these factors will automatically also see a positive impact on the level of collaboration between the various organizations involved in the project.

Det krävs en flexibel organisation för att kunna konkurrera i en värld med ständig förändring. För att kunna bemöta disruptiva innovationer och anpassa sig efter nya marknadstrender har det så kallade agila arbetssättet lyfts fram. Implementering av det agila arbetssättet i stor skala hänvisas till som storskalig agil transformation. Detta är ett centralt ämne för bland annat IT-avdelningar i stora organisationer. Bevis och framgångshistorier från praktiserande proffs pekar på att storskalig agil transformation ökar flexibilitet och konkurrenskraft för företag. En mer agil organisation gör det möjligt att bättre anpassa sig till marknads- förändringar och kunders krav. Oundvikligen resulterar en storskalig agil transformation i en organisationsförändring. Syftet med denna studie är att öka insikten i transformations- processen och vilka faktorer som är viktiga att ta hänsyn till och om Kotters 8-stegmodell är användbar som ett teoretiskt referensramverk i detta sammanhang. Studien bygger på tre stycken semistrukturerade intervjuer samt tidigare forskningslitteratur om ämnesområdet. Studiens resultat tyder på att det är utmanande att initiera och driva förändringsarbete av denna sort. De viktigaste faktorerna i samband med storskalig agil transformation är organisatoriskt lärande och förberedelse. Det finns en positiv korrelation mellan förutsättningarna att arbeta agilt och ett företags finansiella utveckling. Kotters 8-stegsmodell kan användas för att vägleda förändringen för en organisation, men är inte tillräcklig för en såpass omfattande organisationsförändring.

Distribuerade agila mjukvaruutvecklings-metoder har aldrig varit mer populärt. Att kunna arbeta hemifrån för att undvika den dagliga pendlingen eller för att samarbeta med utvecklare utomlands har aldrig varit enklare. Tredjepartsverktyg som Zoom och Google Meet förenklar kommunikationsprocessen, och med introduktionen av verktyg som Visual Studio’s “liveshare” som möjliggör realtids-kodning, har agila metoder verkligen flyttat ut från kontoren. Dock är en av de viktigaste komponenterna av att arbeta agilt att arbeta ansikte mot ansikte, vilket innebär att en av de effektivaste metoderna för kommunikation nu förloras när man flyttas till att arbeta med distribuerade metoder. Att övergå till nya metoder är aldrig enkelt, och när företag övergår till en distribuerad framtid kan mjukvaruutvecklare potentiellt drabbas av denna förändring i miljö och metod. Om företag har riktlinjer för övergången till distribuerade metoder kan det potentiellt göra förflyttninen enklare.Problemet är att det inte finns några sådana riktlinjer. Syftet med denna rapport är att skapa riktlinjer med målet att hjälpa organisationer övergå till distribuerade agila metoder från lokala agila metoder. Metoden i denna rapport är en kvalitativ utforskande litteraturstudie tillsammans med utforskande intervjuer som utforskar de positiva och negativa erfarenheterna utvecklare möter när de gör en övergång till distribuerade metoder. Litteraturstudien användes för att formulera forskningskriterierna och intervjufrågorna. Totalt tillfrågades åtta personer som hade erfarenheter av att göra en övergång till distribuerade agila metoder. Dessa intervjuer resulterade i tre generella riktlinjer som kan användas för att förenkla övergången mellan lokala-och distribuerade agila metoder. / Distributed agile software development has never been more popular. Being able to work at home to avoid the commute or simply collaborating with developers abroad has never been easier. Third party tools such as Zoom and Google Meet makes communication easier than ever, and with the introduction of Visual Studio’s live share that enables real-time collaborative coding, distributed agile development truly has moved out of the offices. Yet, one of the core components of the agile working method is working face to face, meaning that one of the most efficient methods of communication is lost upon moving development into a distributed setting. Transitions towards new methods and settings are never easy, and as companies transition towards a remote and distributed future, software developers are potentially burdened by this change in environment. If companies had access to guidelines they could potentially experience a smoother transition. The problem is that there currently do not exist such guidelines. The purpose of this report is to create such guidelines with the goal of helping organizations transition towards distributed agile methods. In this report, the method utilized is a qualitative and explorative literature study, coupled with interviews aimed to explore the positive and negative experiences developers face when transitioning towards distributed methods. A literature study was used to help formulate the research criteria and the interview questions. In total, eight people that had experienced a recent transition towards distributed agile methods were interviewed. These interviews resulted in three general guidelines that can be used to ease the transition between a local and distributed work environment.

Den här studien undersöker hinder och utmaningar som uppstår inom spelutveckling. Mer precist undersöks arbetsmetoden Scrum, som är ett agilt ramverk. Metoden som användes i studien är en kvalitativ undersökning. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med personer som har erfarenhet inom Scrum för spelutveckling, för att identifiera deras hinder och utmaningar, men även för att ta fram lösningsförslag. Följaktligen är frågeställningen, ”Vilka hinder och utmaningar identifieras då man använder Scrum inom spelutveckling, och hur kan dessa lösas?”. Lösningsförslagen togs fram med hjälp av både intervjuobjekt och relaterad forskning. Resultatet gav att det fanns hinder och utmaningar inom fem områden. Planering av arbete, spelutvecklingens många discipliner, spelutvecklingens långa projekt, Pre-production fasen och problem som uppstår på grund av själva Scrum-ramverket. Planeringen av arbetet var ett hinder eftersom den bland annat innefattar estimering av arbete, klarkriterium, och vad som skall göras. Lösningsförslagen var att andra metoder skall användas med Scrum, bland annat för att ersätta problemen man har i utforskande faser eller när man har estetiska mål. Kortfattat så fungerar Scrum när det finns information om vad som skall göras och när det skall göras. Problematiken är att den informationen inte alltid är given inom spelutveckling / This study researches issues and challenges that arise within game development. More specific it examines the Scrum methodology, which is an agile framework.  A qualitative research method was conducted for this study. In order to identify impediments and challenges, but as well proposals for solutions, semi-structured interviews were conducted with participants who have experience from Scrum within game development. Therefore, the research question in this study is “Which issues and challenges can be identified within game development, and how could they be solved?”. The proposed solutions were constructed with help from both the interviewees and related research.  The results of the study located issues and challenges in five different areas. Planning work, the many different discipline present in game development, the long development time for game projects, the Pre-production phase, and the problems that arise from the Scrum framework itself. Planning the work was an impediment because it includes estimating the amount of work, definition of done and what to do. The proposed solutions were, to use other methods together with Scrum, for instance to replace the problems in explorative phases or when working with aesthetic goals. In short, Scrum works when there exists information about what to do and when to do it. The problem is that the information is not always available within game development.

Inledning: Agila metoder är ett etablerat arbetssätt inom IT och systemutveckling som nu tagit sig in i andra sammanhang, däribland i HR-funktioner där det benämns agil HR. För att förklara hur idéer förändras när de landar i olika sammanhang brukar begreppet översättning införas, där översättning av en idé kan ta olika form beroende på det sammanhang som det hamnar i. Fält förklaras inom nyinstitutionell teori som ett område eller interaktioner inom en specifik domän. En allt vanligare företeelse idag är att fält tenderar att interagera varpå nya praktiker uppstår. Syfte: Syftet med studien är att utifrån ett nyinstitutionellt perspektiv öka förståelsen för fältinteraktioners uppkomst och deras påverkan på idéers översättning. Metod: Studien har ett nyinstitutionellt samt hermeneutisk perspektiv och har genomförts med en kvalitativ metod. En fallstudie har utförts där intervjuer har varit den primära datainsamlingsmetoden med totalt tolv medverkande. Tillsammans täcker de diskursen kring agil HR, där även sekundärdata i form av bloggar och hemsidor har använts. Slutsats: Studien visar att agil HR har uppkommit genom fältinteraktioner hos fältet IT och fältet HR. Inom denna fältinteraktion kan två arenor urskiljas vilka har olika beroenden till fältet IT, som resulterat i olika översättningar av agil HR. Olikheterna förklaras av institutionella och situationsspecifika drivkrafter i omgivningen vilka skapar olika beroenden samt maktobalanser inom arenorna. Beroendet skapas antingen via en integrationsmekanism eller som en kedjereaktion av redan existerande beroenden. / Background: Agile methods is an established approach within IT and software development that has recently appeared in other contexts, in HR-functions named Agile HR. To explain how ideas travel and land in different situations, the concept of translation is usually introduced. Translation of an idea means that an idea can take different appearance depending on the situation. Fields are explained in institutional theory as an area, or interactions within a specific domain. An increasingly common phenomena today is that fields interact and when so, new practices can emerge. Aim: The aim of the study is to, from an institutional perspective, increase the understanding of the emergence of field interaction and its impact on the translation of ideas. Methodology: The study has taken an institutional and hermeneutic perspective and has been conducted with a qualitative method. A case study has been completed where interviews have been the primary method of data collection, with twelve participants in total. Together they cover the discourse about Agile HR. Secondary data from blogs and webpages have also been used. Conclusion: The study conclude that Agile HR emerge from interactions between the field IT and the field HR. Within the field interaction two arenas being identified with different dependence to the interacting field IT. This generates different translations of Agile HR. The differences are being explained by institutional and contingency factors within the environment that create power asymmetries. The dependence emerge from an integration mechanism or from a chain reaction of already existing dependence.