Enligt det kunskapsbaserade perspektivet är kunskap organisationens viktigaste resurs. Inom dagens organisationer har olika enheter möjligheter att lära av varandra och dra nytta av den kunskapsmängd som genereras internt. För att detta ska lyckas krävs effektiva och utvecklade processer för kunskapsöverföring. I den genomförda studien undersöks hur kunskap överförs mellan systemutvecklingsteam under ett skifte från en vattenfallsmetodik till en agil metodik på företaget Folksam. Uppsatsen syftar även till att besvara vilka faktorer som främjar och hindrar kunskapsöverföring under ett metodikskifte. Med anledning av att allt fler organisationer övergår till en agil projektmetodik samt att forskningen inom den studerade kontexten är begränsad, anses en studie inom området väl motiverad. Studiens teoretiska ramverk tar sin utgångspunkt i kunskapsbegreppet där en diskussion kring de två dominerande kunskapsepistemologierna mynnar ut i uppsatsens förståelse för kunskapsbegreppet. Vidare diskuteras hur kunskapsöverföring kan förstås genom modifiering och förflyttning av kunskapsreservoarer, vilka utgörs av organisationens individer, verktyg och aktiviteter. Ramverket inkluderar också teorier rörande faktorer som påverkar kunskapsöverföring. Den insamlade empirin består huvudsakligen av intervjuer och observationer och visar att kunskapsöverföring mellan team sker i relativt liten utsträckning samt att de tillfällen då kunskap har överförts till stor del organiserats av de agila coacher som Folksam har konsulterat. Kunskapsöverföring främjas på grund av den liknande teamkontexten och på grund av den kunskapsstruktur som den agila metodiken medför, men hindras i och med att teamen inte är motiverade till eller inser värdet av kunskapsöverföring, vilket har sin grund i att teamen har kommit olika långt i övergången till den nya metodiken. / According to the knowledge-based view of the firm, knowledge is an organizations’ most important resource. In today’s organizations, different units have the opportunity to learn from each other and make use of the knowledge that is being generated internally. However, in order for this to succeed there is a need for effective and well-developed processes for the transfer of knowledge. In the performed study, research has been done on how knowledge is transferred between system development teams during a shift from a waterfall methodology to an agile methodology at the company Folksam. The paper also aims to answer what factors that facilitate and what factors that impede knowledge transfer during a methodology shift. As an increasing numbers of organizations change to an agile methodology and previous research within the specific context is limited, a study within the area is well motivated. The theoretical framework is based on the concept of knowledge itself where a discussion of the two dominating epistemological perspectives is concluded in the thesis understanding of knowledge. Further, knowledge transfer is being defined as either a modification or transfer of knowledge reservoirs, comprised by the organization’s individuals, tools and activities and in which knowledge is embedded. The theoretical framework also includes factors influencing knowledge transfer. The empirical foundation consists mainly of interviews and observations and shows that inter-team knowledge transfer is limited, and that the occasions where transfer does take place are generally organized by the agile coaches consulted by Folksam. When knowledge transfer takes place it is facilitated by the similar team context and by the knowledge structure entailed by the agile methodology, but impeded by the team members not being motivated or able to realize the benefits with knowledge transfer, which is rooted in the teams being in different stages of the transition to the new methodology.

Den digitala utvecklingen har setts påverka organisationer samt deras arbetsprocesser och resulterat i en bred utveckling i nyttjande av affärssystem. Affärssystemen kan ha många olika syften men det centrala är ofta att man vill nå en effektivisering av arbetsprocesser, och en implementering eller uppdatering av ett affärssystem kan nuförtiden ses som ett vanligt förekommande projekt i en organisation. Olika tillvägagångssätt används för att driva dessa projekt vilka utfaller i olika projektmetodiker. Genomförandet av implementeringen av ett affärssystem innebär ofta ett projekt mellan två eller flera organisationer. Denna fallstudie fokuserar på traditionell- (sekventiell/linjär) och agil projektmetodik (flexibel/rörlig), och hur dessa olika metodiker samverkar i projekt. Fallstudien resulterar i ett gränssnitt som belyser tre viktiga framgångsfaktorer att ha i åtanke när traditionell- och agil projektmetodik samverkar i projekt: frekvent kontakt, transparent kommunikation och decentraliserat samarbete. Genom att organisationer arbetar aktivt med att höja graden av dessa tre faktorer främjas samverkan mellan organisationerna i projektet. / The digital development has affected organizations as well as their work process and a large part of the digital development has resulted in a broad use of enterprise resource planning systems (ERP systems). The investment of an ERP system can have different purposes however at the center for the investment of a new system, or development of an already existing one is normally efficiency of work process. The implementation or update of an ERP system is a common project in many organizations. In relation to project management there are a great many applicable philosophies and methodologies. The realization of a project implementation of an ERP system could have mean having to deal with a project touching two or more organizations. This study will examine how linear project methodologies (sequential process) and agile project methodologies (flexible process) could be combined in a single project. The results shows an interface pointing out three main factors of success: frequent contact, transparent communication and decentralized collaboration. Organizations actively working with increasing the level of these factors will automatically also see a positive impact on the level of collaboration between the various organizations involved in the project.

Sverige har som mål att bli bäst i världen på att nyttja digitaliseringens möjligheter för att skapa effektiv verksamhet i offentlig sektor och en enklare vardag för privatpersoner och företag. År 2017 spenderades 59 miljarder svenska kronor på att digitalisera Sverige med hjälp av externa aktörer. Trots miljardsatsningen är Sveriges utvecklingstakt långsam i jämförelse med flera andra länder i Europa. Svenska myndigheten Riksrevisionen har dessutom identifierat att IT-projekt ofta drar över budget och konstaterar att offentliga verksamheter måste effektivisera sin IT-verksamhet. IT-projekt, inte bara i offentlig sektor, har visat en trend på att dra över budget eller tid och i ett försök att möta denna problematik har den agila filosofin och olika agila projektmodeller vuxit fram. Det agila projektförfarandet har överlag haft en positiv påverkan på IT-projekt och har anammats i en högre utsträckning i den privata sektorn än den offentliga sektorn.  Då det läggs flera miljarder på upphandlingar av IT har vi sett det som viktigt att samverkan med extern part fungerar bra och att projekten effektiviseras. Eftersom den agila projektmodellen visat sig ha en positiv påverkan på IT-projekt har denna studie därför undersökt vilka förutsättningar som finns för att driva IT-projekt agilt mot offentlig sektor. Upphandlingsprocessen och hur den påverkar möjligheten att tillämpa en agil projektmodell har fått särskilt mycket uppmärksamhet i vår studie då lagen om offentlig upphandling (SFS 2016:1145) innebär att den kravspecifikation som skrivs av den upphandlande parten blir svårföränderlig. I vår fallstudie har vi undersökt ett implementationsprojekt i en offentlig verksamhet som drivits med en agil ansats av en extern leverantör i privat sektor. Genom att intervjua respondenter på leverantören, som var involverade i projektet, har vi tillämpat ett leverantörsperspektiv i vår undersökning för att kartlägga upplevda utmaningar i projekt mot offentlig verksamhet. Utifrån empirin har vi kommit fram till att upphandlingsförfarandet lett till att det uppstått (1) utmaningar vid ändring kravspecifikation och att bevisa uppfyllelse av krav, (2) kommunikationssvårigheter mellan Kunden och Leverantören gällande krav och (3) upplevd bristande förståelse för kraven av kunden. Vissa organisatoriska karaktärsdrag för offentlig verksamhet har också identifierats som bidragande till kommunikationssvårigheter mellan Kunden och Leverantören gällande krav. Den agila filosofin förespråkar ett nära samarbete med intressenter och förutsätter förändringar av kravspecifikationen genomgående i projektet. Slutsatsen är således att upphandlingsprocessen, i det studerade projektet, har påverkat möjligheterna för att driva IT-projekt agilt. / Sweden has the goal of becoming best in the world of utilizing the possibilities created by digitalization to create an effective public sector and an easier everyday life for individuals and companies. During 2017, Sweden spent roughly 59 billion Swedish crowns on digitalization with help of external actors. Although these billions of Swedish crowns are spent, the country’s development pace is slower than other European countries. The Swedish authority Riksrevisionen has conducted an audit where they have identified that IT-projects often runs over budget and states that the public sector must streamline its use and procurement of IT. IT-projects have shown a trend of budget overruns and not meeting deadlines, not only in the public sector. In an attempt to turn the trend, the agile philosophy and different agile project models was formed. The agile approach has overall had a positive effect on IT-project and has been embraced in the private sector to a larger degree than the public sector. We see cooperation between external supplier and the actor procuring information systems as well as the streamlining of IT-projects as a critical aspect of the Swedish digitalization. Since the agile approach has shown positive effects of IT-projects, this study has aimed to examine what prerequisites are present in the public sector for running projects in accordance of the agile philosophy. The procurement process and how it affects these prerequisites has received a lot of focus since the procurement law (SFS: 2016:1145) in Sweden implicates that the requirement specification, created by the contracting actor, is difficult to change. In our case study, we have examined an implementation project in the public sector, led by an information system supplier in the private sector. We gathered qualitative data by interviewing employees of the supplier, involved in the project, effectively applying a supplier perspective to map perceived challenges in delivering information systems to the public sector. From the qualitative data we concluded that the procurement process has led to (1) difficulties with changing the requirement specification and proving fulfilment of requirements, (2) communication challenges between the customer and the supplier regarding requirements and (3) experienced lack of comprehension of requirements by the customer. Some organizational characteristics for the public sector have also been identified as a possible cause of communication challenges. The agile philosophy advocates close collaboration with stakeholders and expects changes to the requirement specification throughout the project. The conclusion is thus that the procurement process, in the studied project, has affected the prerequisites to run a project with an agile approach in a negative way.