Globalization allows companies to reach a larger customer base and to focus on niche markets, driving specialization. Conversely, it also lets customers choose from a wider array of options on any given market, which all together leads to increased competition. Such global scale competition is straining profitability and urges companies to innovate both strategy and operations in search of competitive advantages. The ensuing increased rate of change has placed an emphasis on achieving flexibility to ensure alignment with market needs, with companies successful in quick modifications flourishing even in face of unpredictable and unceasing turbulence. The trend toward increasing turbulence is acutely experienced by the automotive industry. Due to the commoditization of hardware in light of digitalization, the automotive industry is undergoing a shift in profitability toward software. The adaptation of strategy to the market is vital to survival, which in turn means that the operationalization of the strategy is crucial. One way to actualize the strategy is through project portfolio management (PPM). As corporate strategy and project portfolios are tightly connected, PPM is essential to implementing the strategy. It is of interest to study the flexible qualities of PPM in an individual industry moving from stable to turbulent, in order to gain insight into the challenges of that industry. The flexible properties of PPM in the automotive industry is thus of utmost importance to the survival of companies. The built-in flexibility of PPM is however not always enough and there is an increasing interest in agile PPM (APPM). So far, there is little advancement on the topic of APPM, and the need for further understanding is obvious with consideration to recent market developments, especially in the automotive industry. This thesis has employed a single case study to understand what challenges traditional companies in the automotive industry face when trying to become more agile in their project portfolio management in order to align their organization around agile practices on the team level and increase responsiveness to external changes. Adopting an abductive approach, empirical data was collected using interviews, observations, documents as well as a survey. The results of this study are twofold. Firstly, an exhaustive mapping of a major automotive company’s PPM process is presented. Secondly, this mapping is utilized to establish what PPM processes could be made more agile and what the main challenges are. / Globalisering möjliggör för företag att utöka sin kundbas och fokusera på nischmarknader, vilket driver specialisering. Kunderna kan samtidigt välja från ett större utbud av alternativ på marknaden som leder till en ökad konkurrens. Sådan global konkurrens bidrar till en lägre lönsamhet och tvingar företag att förnya sin strategi och verksamhet, i jakt på konkurrensfördelar. Den snabba förändringen har ökat kravet på att uppnå flexibilitet för att säkerställa anpassning till marknadens behov, där företag som lyckats med snabba förändringar kan prestera trots oförutsägbar och oupphörlig turbulens. Trenden mot ökad turbulens är tydligt märkbar inom bilindustrin. Allt eftersom differentierbarheten för hårdvara minskar i ljuset av digitalisering, pågår en förskjutning av lönsamheten mot mjukvara inom bilindustrin. Anpassning av strategin till marknaden är avgörande för överlevnad, vilket i sin tur innebär att strategins operationalisering är avgörande. Ett sätt att realisera strategin är genom hantering av projektportföljen (PPM). Eftersom företagsstrategi och projektportföljer är tätt sammankopplade, är PPM viktigt för att uppnå strategiska mål. PPM:s flexibla egenskaper inom bilindustrin är således av största vikt för företagens överlevnad. Det är intressant att studera flexibla egenskaper inom PPM i en stabil bransch som är under förändring för att få insikt i utmaningarna som branschen står inför. Den inbyggda flexibiliteten hos PPM är dock inte alltid tillräcklig och det finns ett ökande intresse för agil PPM (APPM). Hittills finns det få framsteg på APPM-området och behovet av ytterligare kunskap är uppenbart med tanke på den senaste marknadsutvecklingen, särskilt inom bilindustrin. I denna avhandling används en enskild fallstudie för att förstå vilka utmaningar som traditionella företag inom bilindustrin står inför när de försöker bli mer agila i sin projektportföljshantering, för att kunna linjera företaget kring agila rutiner på teamnivå och öka responsförmågan gentemot externa förändringar. Genom att utnyttja ett abduktivt tillvägagångssätt samlades empiriska data in med hjälp av intervjuer, observationer, dokument samt en enkätundersökning. Resultatet av denna studie är tvåfaldigt. Först och främst presenteras en uttömmande kartläggning av ett omfattande bilföretags PPM-process. Sedan används denna kartläggning för att fastställa vilka PPM-processer som kan göras mer agila och vilka huvudsakliga utmaningar som finns i samband med detta.

Agile is on the rise. The popular software development practice is making its way over to hardware development and companies are adopting it to reap the benefits. This phenomenon has been investigated to some degree and many companies are still trying to figure out if it is a useful way of working for them or not. At the Swedish MedTech company, Elekta, mechanical designers and engineers believe that hardware prototyping could be done better and faster than today. Elekta made an agile transformation to SAFe, which stands for Scaled Agile Framework, a few years ago and the hardware development struggle to match the speed of the development of software. Not much literature is aimed at agile hardware prototyping in particular. In the pursuit of adapting agile hardware development literature particularly to the prototyping process and investigating the actual process at the company, the case study presented in this report was formed. First, to explore the topic, a pre-study of orienting interviews was conducted and was complemented by a literature review. These then made up the basis for a qualitative interview study that consisted of semi-structured interviews with 12 employees at Elekta, as well as 5 employees at 5 other companies for benchmarking. The goals of this thesis project were to make recommendations to Elekta on how to adapt their prototyping process to better fit agile, as well as contribute to the relatively unexplored field of agile hardware prototyping. The case study resulted in a number of identified obstacles and enablers a company might have when implementing agile frameworks for hardware prototyping. Some of the obstacles identified were the difficulty of planning and dividing hardware in smaller tasks, not having in-house production and the difficulty to adapt to an agile mindset and focusing too much on the process of SAFe. Some of the enablers found were modularity, 3D-printing and having in-house capabilities for manufacturing prototypes. A prototyping workshop enables shorter feedback loops, which in turn enables a more agile process. The study also resulted in suggestions to Elekta, mainly concerning setting up a new prototyping workshop solution for the company, to adapt the prototyping process to better fit agile. / Agila arbetssätt blir alltmer populära. Metoderna som härstammar från mjukvaruutveckling spiller nu över till hårdvaruutveckling när företag försöker ta nästa steg mot mer moderna arbetssätt. Agil hårdvaruutveckling har studerats tidigare och många företag försöker fortfarande ta reda på om det är något för dem. På det svenska MedTech-bolaget Elekta tror konstruktörer och andra ingenjörer att hårdvaruprototypande kan gå att göra bättre och snabbare. Elekta införde SAFe, som står för Scaled Agile Framework, för några år sedan men har svårt att utveckla hårdvara lika snabbt som mjukvara. Det finns inte mycket litteratur som specifikt rör agilt hårdvaruprototypande. För att utforska ämnet genomfördes en fallstudie på Elekta. Studien inleddes med orienterande intervjuer som kompletterades av en litteraturstudie om agil hårdvaruutveckling. Dessa lade sedan grunden för den kvalitativa undersökningen som bestod av semistrukturerade intervjuer med 12 personer på Elekta samt 5 personer på andra företag som också hanterar hårdvaruprototypande. Målen med detta examensarbete var att ge Elekta rekommendationer om hur de ska anpassa sin prototypprocess för att bättre passa agila arbetssätt och att kunna bidra till det relativt outforskade ämnet, agilt hårdvaruprototypande. Fallstudien resulterade i identifiering av ett antal hinder och möjligheter som ett företag kan uppleva när de implementerar agila arbetssätt för hårdvaruprototypande. Några exempel på hinder var svårigheter med att planera och dela upp hårdvara i mindre uppgifter, att inte ha produktion in-house och svårigheten med att anamma ett agilt tankesätt istället för att fokusera för mycket på en metod eller struktur. Exempel på möjliggörare var modularitet, 3D-printning och möjligheter till prototyptillverkning in-house. En prototypverkstad tillåter kortare feedback-loopar vilket i sin tur möjliggör en mer agil process. Undersökningen resulterade också i förslag till Elekta, främst i att bygga en ny verkstadslösning för prototyptillverkning för att bättre kunna anpassa prototypandet till agilitet.

Organizations has become more hybrid enabling the workers to work partially from the office and partially from home. As remote work was found to have an impact on team collaboration, communication, productivity, and performance, concerns have been raised about Agile Software Development (ASD) teams working remotely. Thus, the purpose of the study is to understand the impact hybrid work has on productivity in ASD teams. The study aims to contribute with knowledge regarding the relationship with hybrid work and productivity. A single case study was conducted, with the use of a sequential mixed method research design. The SPACE framework was utilized to define productivity in software development and was also utilized to support the distributed survey. Moreover, three dimensions of SPACE were selected; job satisfaction, performance, collaboration and communication. Additionally, a focus group interview was conducted to provide a deeper understanding of the survey findings. The empirical findings indicate the hybrid work to impact job satisfaction, and collaboration and communication positively. While the performance was high, there was a low impact of hybrid work. The empirical findings imply that investments in the tools and resources are crucial for the job satisfaction. Furthermore, meetings that involve high participation in collaboration and communication should require physical presence. By allowing for continuous meetings regarding the well-being of workers, a sustainable work-life balance can potentially be achieved. Limitations can be found in the study where the findings are restricted to the context of a single case study. Thus, further research can be conducted to enrich the findings with other settings and strategies. / Organisationer har blivit mer hybrida vilket gör det möjligt för arbetarna att arbeta delvis från kontoret och delvis hemifrån. Eftersom distansarbete har visat en inverkan på samarbete, kommunikation, produktivitet och prestanda i team, har det väckts rädsla om att team i agil mjukvaruutveckling (ASD), ska arbeta på distans. Syftet med studien är att förstå vilken inverkan hybrid arbete har på produktiviteten i ASD-team. Studien syftar till att bidra med kunskap om sambandet med hybrid arbete och produktivitet. En enskild fallstudie genomfördes med användning av en sekventiell forskningsdesign med blandad metod. SPACE-ramverket användes för att definiera produktivitet i mjukvaruutveckling och användes dessutom för att underbygga den distribuerade undersökningen. Dessutom valdes tre dimensioner av SPACE ut; arbetsglädje, prestation, samarbete och kommunikation. Vidare genomfördes en fokusgruppsintervju för att skapa en djupare förståelse av resultaten från undersökningen. De empiriska resultaten indikerar hybrid arbetet har en positiv inverkan på arbetstillfredsställelse, samarbete och kommunikation. Det visade sig att prestandan i arbetet var hög men att hybrid arbete inte längre påverkade dess resultat. De empiriska resultaten tyder på att investeringar i verktyg och resurser är avgörande för arbetstillfredsställelsen. Dessutom bör möten med högt engagemang i samarbete och kommunikation kräva fysisk närvaro. Genom att införa kontinuerliga möten angående arbetarnas välbefinnande kan en hållbar balans mellan arbete och privatliv potentiellt uppnås. Begränsningar kan hittas i studien där resultaten är begränsade till sammanhanget för en enskild fallstudie. Således kan ytterligare forskning utföras för att berika resultaten med andra miljöer och strategier.

[pt] A presente pesquisa trata da concepção de uma proposta pedagógica, denominada Ensino Ágil, e sua implementação na disciplina Projeto Básico Desenvolvimento DSG1003, nas turmas da habilitação de Mídia Digital e Comunicação Visual, do curso de Design da PUC-Rio. Tem por objetivo discutir a pertinência do Ensino Ágil em situações de ensino aprendizagem inseridas no contexto da Cibercultura levyniana, presente na atual Era da Informação Móvel. Como arcabouço teórico da pesquisa, foi estabelecida uma relação entre a Teoria Geral de Sistemas, de Ludwig Von Bertalanffy, e o Estruturalismo, de Jean Piaget, bem como seus reflexos nos princípios do Manifesto Ágil para desenvolvimento de software, que, por sua vez, inspiraram a concepção do Ensino Ágil. No desenvolvimento da presente dissertação, foram contempladas questões relativas ao processo de aprendizagem significativa e o papel das emoções nas relações de ensino aprendizagem, dentre outros conceitos atinentes à Psicologia da Educação. A pesquisa realizada traz como principal conclusão que a flexibilidade e a agilidade do Ensino Ágil possibilitam sua adaptação a diferentes perfis cognitivos, sociais e emocionais de alunos. Como resultado da pesquisa, constatou-se o desenvolvimento de habilidades e competências planejadas para a disciplina DSG1003. / [en] The present research deals with the conception of a pedagogical proposal, which is called Agile Teaching, and its implementation in the discipline Basic Project Development DSG1003, in the Digital Media and Visual Communication classes, in the Design course at PUC-Rio. The research aims to discuss the relevance of Agile Teaching in teaching learning situations inserted in the context of Levynian Cyberculture, present in the current Mobile Information Age. As a theoretical framework for the research, was established a relationship between Ludwig Von Bertalanffy s General Systems Theory and Jean Piaget s Structuralism, as well as their reflections on the principles of the Agile Manifesto for software development, which, in turn, inspired the concept of Agile Teaching. In the development of this dissertation, it was addressed issues related to the meaningful learning process and the role of emotions in teaching learning relationships, among other concepts pertaining to educational psychology. The research has as its main conclusion that the flexibility and agility of Agile Teaching enable its adaptation to different cognitive, social and emotional profiles of students. As a result of the research, it was verified the development of skills and competencies planned for the discipline DSG1003.

Agile software development aims to minimize risk by using a short and iterative process, a test-centric development approach by continuous integration, and test automation. Scrum aims to maximize collaboration and collective responsibility for quality by using a team approach. Regardless of this, the risk of project failure due to budget and time overruns is still a severe problem in software development projects. Despite the power that testing offers to mitigate these risks, testing remains a challenge to implement in agile teams regarding a test first or a test early context. This qualitative case study of two agile teams with differing approaches to agile methodology aims to provide some clarity on what driving forces contribute to an agile teams’ possibilities or what impediments contribute to an agile teams’ challenges pertaining to “why do we test software”.

In today’s volatile market, retail companies struggle for survival as they have to become more flexible and dynamic. Thus, they change the organization, implementing agile methods. However agile is more than a set of practices and therefore the implementation process needs to be accompanied by organizational development to accomplish successful organizational change. This has been shown to be difficult for retail companies due to their size, defined silos, comfortable long-established ways of doing things and strong bureaucratic hierarchical culture. This thesis studies the implementation of agile in a large-scale retail organization and uses organizational development as a tool for deeper understanding and analysis. The study has been conducted at one of Sweden's leading retail organizations, where the research design contains two phases: one pre-study phase where a deeper understanding of the company and the transformation is achieved resulting in a problem formulation and the second phase where the main study is directed by the problem formulation and leads to an analysis and conclusion. The analysis is based on empirics gathered from three separate teams and is divided into three interconnected change phases, “Preparation”, “Implementation” and “Desired state”. From the analysis in the preparation and implementation phases; strengths and challenges within the organization were identified. Together with a maturity model to evaluate the implemented agile practices and an organizational culture assessment instrument to evaluate people and culture, the strengths and challenges were then used to estimate their current state and compare it to their future desired state. In conclusion, the strengths of the case company were that, when implemented, the observed teams incorporated the agile ceremonies and ways of work successfully. However, there were challenges identified in relation to resistance within management, there was a general lack of support from the sponsors and confusion about the managerial roles. There was also a lack of communication, cooperation and synchronizations between teams. / I dagens flyktiga marknader kämpar företag inom dagligvaruhandeln för att överleva då de måste bli mer flexibla och dynamiska i deras strategi. För att bemöta detta ändrar företagen sin strategi genom implementering av agila metoder. Emellertid handlar att vara agil inte bara om att använda sig av olika verktyg och övningar för att ändra hur man arbetar, utan för att implementeringen av agila metoder ska vara lyckad, måste den följas med av en lyckad organisationsförändring. En sådan agil implementering och organisationsförändring har visats vara komplicerad i just dagligvaruhandeln på grund av organisationernas ofta stora storlek, definierade silos, komfortabla gamla traditioner och starka hierarkiska organisationskultur. Denna uppsats studerar implementationen av agilt i ett storskaligt företag inom dagligvaruhandeln och använder sig av organisationsutveckling som ett verktyg för att nå en djupare förståelse och analys. Analysen är uppdelad i tre olika sammanhängande faser “Förberedelse”, “Implementering”, och “Önskat Tillstånd”. Empirin analysen är baserad på kommer från tre olika separata team, vilka är i olika faser av den agila transformationen. I förberedelse- och implementeringsfaserna identifieras styrkor och utmaningar hos företaget. Dessa används sedan tillsammans med en mognadhetsmodell, för att evaluera de agila tillvägagångssätten samt ett bedömningsinstrument för organisationskultur, för att evaluera personer och kultur, i syfte att sedan utvärdera det nuvarande tillståndet i jämförelse med det önskade. Sammanfattningsvis lyckades de observerade teamen att framgångsrikt implementera de agila metoderna och arbetssätten. Däremot identifierades flera utmaningar i relation till motstånd inom management. Det fanns en generell förvirring kring chefs rollernas betydelse och det saknades stöd från ledningsgruppen. Slutligen identifierades även förbättringsområden inom kommunikation, samarbete och synkronisering mellan olika team.

Titel: Agilt ledarskap – Ett sätt att leda en organisation med medarbetaren i centrum. Författare: Anna Hillerbratt, Victor Fors & Sara Sandén Institution: Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan. Program: Human Resource Management. Kurs: Företagsekonomi III – Organisation, Kandidatuppsats. Handledare: Olle Duhlin Examinator: Mikael Lundgren Syfte: Syftet med denna studie är att genom tolkning och värdering av organisationers beteenden skapa en uppfattning av det agila ledarskapet. Syftet är även att förstå om och hur det agila ledarskapet kan appliceras på organisationer oavsett om agila metoder används eller ej. Studien är intressant för studenter och ledare men även individer vilka är intresserade av hur ledarskap kan komma att se ut i förhållande till framtidens organisationer. Metod: En fallstudie som behandlar agilt ledarskap ur ett organisationsperspektiv. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsstrategi och en induktiv metod. Slutsats: Vi har genom tidigare forskning av det agila uppfattat att fokus initialt legat på den praktiska tillämpningen av agila metoder, och att det saknades en ledarskapsteori baserad på de två huvudsyftena i det agila synsättet. Resultatet av studien är därför den egenutvecklade VAS-modellen, Vilja, Anpassning, Samarbete. Modellens värdegrund är: Med de anställdas utveckling i centrum skapar vi tillsammans en attraktiv arbetsplats och en lönsam organisation, en organisation som kan säkerställa frekvent leverans av kvalitet och på så sätt tillgodose kundens behov samt vara lyhörd för förändring. Nyckelord: Agil, agilt synsätt, ledarskap, självstyrande team, kommunikation, motivation, flexibilitet. / Title: Agile leadership – a way to lead an organization with the employee as the main focus. Authors: Anna Hillerbratt, Victor Fors & Sara Sandén Institution: Linnaeus University, School of Business and Economics. Program: Human Resource Management. Course: Business Administration III – Organization, Supervisor: Olle Duhlin Examiner: Mikael Lundgren Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of agile leadership through the interpretation and valuation of organizational behaviors. The purpose is also to understand if and how agile leadership can be applied to organizations regardless of whether or not agile methods are used. The study is interesting for students and leaders, but also individuals who are interested in how leadership can develop in relation to future organizations. Methodology: A case study that adresses agile leadership from an organizational perspective. The study was conducted with a qualitative method and an inductive approach. Conclusions: We have, through previous research, perceived that the focus of the agile methodologies initially was based on the practical application of agile methods and that there was no leadership theory based on the two main purposes of the agile approach. The results of the study is therefore a self-developed VAS-model. The basic principle of the model is: With the employees as the main focus we create an attractive workplace and a profitable organization, an organization that ensures frequent delivery of quality, thus meeting customer needs and being responsive to change. Key words: agile, agile approach, leadership, self-organizing teams, communication, motivation, flexibility.

There are issues around complex products in multiple large companies such as Volvo Cars, Ericsson and ABB. This report focuses on Volvo Cars in an agile context with issues concerning dependencies and coordination. The subject which is investigated closer to solve this problem is system anatomies. System anatomies is a project management tool consisting of capabilities (boxes), formulated from a user perspective with dependencies (arrows) connecting them. This report is an abductive ethnographic study around the adoption of system anatomies in a department at Volvo Cars which is in the front of the agile transformation and develop digital tools other departments in the organisation uses in their development. The adoption of the system anatomy was firstly made through thoroughly done identification of preconditions favouring or disfavouring the system anatomy. Secondly an observation of a creation of a system anatomy was carried out which led to an actual system anatomy. In conclusion four interviews were held to examine the possibility continuously make the system anatomy bring value.  The purpose of the study is to investigate how different adoption of system anatomies can be modelled to be useful in a large organisation which is pursuing a transformation in going agile. The study results in that the creation of a system anatomy does not only give value in the form of the actual illustration of the system anatomy but also through the discussions which are held during the creation process. An important insight was that the created system anatomy is a static snapshot of the reality of the moment it is created and therefore must be maintained and updated to continue to contribute with maximum value. The interviews around the system anatomy have treated a number of context-objects, such as use case and architecture, which are other tools that are used in the coordination. Each context-object has been combined to the system anatomy to united views which shows the creating relation between these in order to identify misconceptions and contradictive dependencies is possible. With future research in the area, it is interesting with studies of system anatomies in similar environments since this study only is a study of explorative character. Other ways of future research include deeper investigation of the different sub-steps in the creation process of the system anatomy as well as a study of more context-objects. / På flera stora företag så som Volvo Cars, Ericsson och ABB upplevs problematik kring komplexa problem. Denna rapport behandlar Volvo Cars utifrån en agil kontext med problematik kring beroenden och koordination där ämnet som undersöks närmare för att lösa problematiken är systemanatomier. Systemanatomier är en typ av projektledningsverktyg som är en graf bestående av förmågor (noder), formulerade ur ett användarperspektiv med beroenden (bågar) sinsemellan. Följande rapport är en abduktiv etnografisk studie kring införandet av systemanatomier på en avdelning på Volvo Cars som har kommit långt i den agila transformationen och utvecklar verktyg som andra delar av organisation sedan ska använda i utvecklingen av nya produkter. Införandet följs först genom att ingående beskriva de förutsättningar som finns för en systemanatomi på Volvo Cars. Följande observeras ett framtagande av en faktisk systemanatomi och avslutningsvis hur denna systemanatomi kan fortsätta tillföra värde genom att skapa relationer mellan anatomin och kontextuella objekt. Syftet är att undersöka hur olika tillämpningar av systemanatomier kan utformas för att bli användbara i en stor organisation som genomför en transformation mot att bli agila. Studien resulterar främst i att framtagning av en systemanatomi inte bara ger värde i form av den faktiskt framtagna systemanatomin utan även av de diskussioner som förs vid framtagandet. Insikten att den framtagna systemanatomin är en statisk ögonblicksbild och därför måste underhållas och uppdateras för att kunna bidra med maximalt värde framåt har varit betydande. Intervjuer kring systemanatomin behandlade ett antal kontext-objekt, exempelvis use case och arkitektur, som är andra verktyg som används för koordination. Ur studien framkommer att anatomin kan kombineras med kontext-objekt för att skapa gemensamma vyer och det visade sig möjligt att identifiera relationer mellan dessa. Dessa relationer kan hjälpa att koordinera utvecklingen på Volvo Cars främst genom att tidigare i utvecklingsprocessen identifiera motsägande beroenden och missförstånd i lärandefasen av utvecklingen av nya produkter. Vid ett fortsatt arbete på området är det inte minst intressant med undersökningar av systemanatomier i liknande miljöer då denna undersökning enbart är av en explorativ karaktär. Andra spår för framtida arbete inkluderar att gå djupare in i delstegen för framtagning av systemanatomin liksom att undersöka fler kontext-objekt.

No description available.

As the world of business changes at a pace higher than ever before, there is an increased need for organizations to rapidly adapt and respond to these internal and external changes, whether they are technological, political, social or environmental. In management, agility is a term frequently used today in response to this new business environment, which often includes the use of agile methodologies for product development. As organizations adopt agile methodologies, old traditional management and leadership models fade. This void is being filled by new and emerging agile leadership models. Additionally, self-organizing and cross-functional teams become key concepts. All these transformations are bound to culminate in a considerable alteration in the role of the manager. This study examines the new role of the manager in an organization transitioning to agile. To answer the research questions, changes in the key work activities of the manager were evaluated, as well as how changes in interplay and interaction between the manager and the group could affect the role. Furthermore, the aim was also to identify some of the main challenges and barriers that arise. This was studied qualitatively through a literature review. Also, a case study was conducted at the software development department at Scania AB, where ten managers and one employee was interviewed. A survey was also sent out to the group members at this department, with 150 respondents. Findings indicated that most work activities did not change. Some of them changed in character due to introducing an agile method and due to internal, structural changes. In one case, the work focus shifted from one activity to another. In the interplay with the group, the manager now has new roles to consider, while his role becomes more of an empowerer and meets new leadership models. With this organizational change, there are also new opportunities of delegating work activities to a higher extent. The main challenges that were identified regarded communication and coordination, control, and mastering agile methods. / Affärsvärlden möter förändringar i en allt snabbare takt än tidigare, varför organisationer måste bemöta och förhålla sig till både de interna och externa förändringar som sker, vare sig dessa är teknologiska, politiska, sociala eller miljömässiga. Inom ledarskap används idag termen agilt allt mer, som svar på detta nya affärsklimat, vilket ofta inkluderar användandet av agila metoder inom produktutveckling. Då allt fler organisationer inför användandet av agila metoder, tappar också de traditionella ledarskapsmodellerna sin roll. Detta gap som uppstår har kommit att fyllas av nya agila ledarskapsmodeller. Vidare blir också självstyrande och tvärfunktionella grupper viktiga koncept. Dessa förändringar medför en avsevärd förändring av chefsrollen. Denna studie undersöker hur chefsrollen förändras i en organisationen som blir allt mer agil. För att svara på forskningsfrågorna undersöktes hur huvudarbetsuppgifterna förändrats, men också hur förändringar i samspelet och interaktionen mellan chefen och gruppen kan komma att påverka chefsrollen. Vidare undersöktes också vilka huvudsakliga utmaningar och hinder som uppstod. En kvalitativ litteraturstudie utfördes i studien. Också en fallstudie på avdelningen för mjukvaruutveckling på Scania AB utfördes, där tio gruppchefer och en annan anställd intervjuades. En undersöknings skickades också ut till gruppmedlemmar på denna avdelningar, med totalt 150 svar.Resultatet påvisade att de flesta arbetsuppgifter inte förändrades. Vissa av dessa förändrades i karaktär och i utförandet, till följd av införandet av en agil metod och strukturella förändringar i företaget. I ett fall skiftade arbetsfokus från en arbetsuppgift till en annan. I samspelet mellan chef och grupp har nu chefen nya roller att ta hänsyn till. Chefens roll blir mer av en facilitator, där nya ledarskapsmodeller också står till mötes. Chefen har också större möjligheter till delegering av arbetsuppgifter än tidigare. De utmaningar som identifierades rörde kommunikation och koordination, kontroll, och hanteringen av agila metoder.