Studiens syfte var att utforska det agila arbetssättet i praktiken för att ge ökad förståelse för den agila resan. Studiens frågeställning ”vad är upplevelsen av att arbeta agilt” besvarades genom en datainsamling som utfördes med semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades nio projektdeltagare från nio olika organisationer och det insamlade materialet analyserades med hjälp av en tematisk analys och formerade fyra teman; agila glasögon, laget före jaget, kunskap är vägen, och rubba inte mina cirklar. Studiens visar att det agila arbetssättet har ett större perspektiv än sina teorier och modeller där företagskulturen upplevs särskilt viktig. Företagskulturen behöver andas nyfikenhet, öppenhet, delaktighet och engagemang. Genom detta kan ett agilt arbetssätt befrämjas vilket frigör verktyg för medarbetarna att agera utifrån agila värderingar i sin vardag. Genom utbildning kan okunskap och missförstånd minskas och ett gemensamt synsätt gynnas. En karismatisk och engagerad ledare som agerar förebild tillsammans med ett sammansvetsat team skapar de bästa förutsättningarna för ett aktivt medarbetarskap. Viktigt är att ha förståelse för att det agila arbetssättet upplevs utmanande och svårt att orientera sig i där tid, anpassning, förståelse och kunskap blir nycklarna för att involvera medarbetare. Organisationer bör se de agila metoderna som vägledning och hjälpredor för att nå sina mål, med insikt för att de allt som oftast behöver anpassas efter de förutsättningar som projekt, team och kund ger. Det agila arbetssättet är ingen mirakelkur och det är särskilt viktigt att förstå att den agila resan tar tid. / The purpose of this study was to explore the agile way of working in practice, to provide an increased understanding of the agile journey. In order to be able to answer “what is the experience of working agile”, semi-structured interviews were conducted with nine project participants from nine different organizations. Collected material has been analyzed trough a thematic analysis and formed four themes; agile glasses, the team before the self, the way is knowledge and do not disturb my circles. The study shows that the agile approach has a larger perspective than it’s the theories and models where the corporate culture is perceived as particularly important. The culture needs to breathe curiosity, transparency, participation and commitment. Through this, an agile way of working can be promoted, which release tools for employees to act agile in their work. A charismatic and committed leader who acts as an archetype together with a connected team creates the best conditions for active collaboration. It is important to have an understanding that the agile way of working is experienced as challenging and difficult to orientate oneself in, where time, adaptation and knowledge become keys to success. The agile methods should be seen as guidance and helpers in achieving their goals. Therefore, it is important to understand that they often need to be adapted to the project, team and customer. The agile way of working is not a miracleway and it is important to have an understanding that the agile journey takes time. Key words: project management, agile, agile working, communication, team

Bakgrund. Humankapitalet besitter den betydande kunskap och kompetens som utgör organisationen, dess konkurrensfördel samt möjliggör för företaget att ha en dynamisk kapabilitet. Därav är det av betydelse för en organisation att lyckas bedöma vilka faktorer som inverkar på den anställdes arbetstillfredsställelse, särskilt inom produktutvecklingsteam då de utgör en viktig del i ett företags konkurrensfördel. Studier inom IT- och mjukvaruutvecklingsindustrin har visat att arbetssättet kan inverka på de anställdas upplevda arbetstillfredsställelse. Denna studie kommer att undersöka huruvida den upplevda arbetstillfredsställelsen skiljer sig åt mellan individer beroende på arbetssätt inom automationsindustrin - en industri som sannolikt kommer att möta ökad konkurrens i och med Industri 4.0 Syfte. Syftet med studien är att undersöka tematiska skillnader i arbetstillfredsställelse på individnivå i en bransch utanför IT- och mjukvaruutvecklingsindustrin för att bidra med kunskapsbildning kring arbetssättet och dess inverkan på den övergripande upplevda arbetstillfredsställelsen. Resultatet avser att öka förståelsen hos chefer och ledning för betydande faktorer som inverkar på den anställdes arbetstillfredsställelse för att stärka den anställdes arbetsmoral och i sin tur medföra positiva resultat för organisationen, förebygga personalomsättning samt attrahera potentiella medarbetare.  Metod. Faktorerna ‘arbetet i sig’, ‘ansvar’, ‘autonomi’ och ‘feedback’ operationaliserade definitionen av arbetstillfredsställelse på individnivå, där en kvalitativ forskningsdesign tillämpades för att skapa en utförlig och nyanserad förståelse av hur den upplevda tillfredsställelsen skiljer sig beroende på arbetssättet. Totalt intervjuades tio personer där hälften ingick i ett traditionellt produktutvecklingsteam och den andra hälften i ett agilt produktutvecklingsteam.   Analys och slutsats. Skillnaden i upplevd arbetstillfredsställelse mellan de två produktutvecklingsteamen var få till antalet. I likhet med befintliga studier visade även denna studie att en agil produktutvecklingsprocess innebär en relativt högre arbetstillfredsställelse. Den främsta skillnaden gick att identifiera i faktorerna ‘ansvar’ och ‘autonomi’ där skillnaden produktutvecklingsteamen mellan berodde på arbetsprocessen såväl som förutsättningarna för arbetet.

Det kan verka som en uppenbar fråga men hur skapas film? Vanligtvis behövs en kamera av något slag, analog, digital eller virtuell. Alltså något som kan spela in video och sedan spela upp den igen. Det vi är intresserade av är verktyg som precis som kameran möjliggör och har ett värde när de används i filmproduktion. Vi blev inspirerade av de verktyg, metoder, ramverk och filosofier som används inom mjukvaruproduktion och interaktionsdesign. Historiskt sett har filmproduktion varit väldigt svårt för en privatperson eller liten grupp människor att skapa om personen eller gruppen inte haft enorma mängder resurser eller teknisk kompetens men allt eftersom har filmskapande blivit mer och mer tillgängligt. Idag har nästan alla en filmkamera i fickan och det finns ett stort utbud av helt gratis program som kan användas för att skapa visuella effekter och allt annat som inte hade varit möjligt utan en enorm studio och ett enorm bankkonto trettio år tillbaka i tiden. Genom att arbeta med olika verktyg och pröva dem i filmskapande hoppas vi utforska hur film kan skapas och vad som är möjligt att skapa.

Syftet med studien är att undersöka möjligheter och utmaningar med att implementera agil projektledning i samhällsbyggnadsbranschen. Studien har analyserat agila metoder och studerat ett företags nuvarande projektledningstekniker för att undersöka om en agil projektledningsmetod kan implementeras. Studien har även identifierat potentiella hinder och möjligheter som kan uppstå vid implementeringen. Arbetet är begränsat till idé- och förstudiefasen och har utförts inom ett specifikt företag inom samhällsbyggnadsbranschen. Genomförandet av implementeringen har inte undersökts. Studien utgår ifrån kvalitativa intervjuer av personer med ledande positioner. Utifrån den empiriska data som tagits fram studeras organisationens uppbyggnad, den nuvarande arbetsmetodiken samt den interna och externa kommunikationen. Även flexibiliteten och attityd till förändring samt vikten av dokumentation och kontrakt har studerats. Empirin indikerar på att företaget delvis arbetar enligt den traditionella metoden utifrån en hierarkisk struktur, Omfattade dokumentation, kontraktsförhandlingar och detaljerad planering. Analysen och diskussionen konstaterar att implementeringsmöjligheterna av agil projektledning är begränsade på grund av de hinder som finns inom branschen. Detta eftersom branschen kännetecknas av ett traditionellt synsätt med en tydlig hierarkisk struktur, betoning på kontrakt och omfattande dokumentation. Trots dessa utmaningar finns en möjlighet inom följande områden att arbeta mot en mer agil riktning. Kontinuerlig kommunikation och kundsamarbete är två områden där möjligheten för ett agilt arbete finns. Att analysera orsaken till framgång och misslyckande samt att skapa handlingsplaner för förbättring är även en möjlighet för det agila arbetssättet. Då branschen är traditionell och företaget främjar flexibilitet och kundsammarbete bedöms den mest lämpliga metoden vara en hybridmetod som kombinerar traditionella och agila projektledningstekniker. Detta gör det möjligt att bibehålla den traditionella metodens tydliga struktur och rollfördelning, samtidigt som den agila lärans flexibilitet och anpassningsförmåga nyttjas. / The purpose of the study is to investigate the opportunities and challenges of implementing agile project management in the civil engineering industry. The study has analyzed agile methods and studied a company's current project management techniques to investigate whether an agile project management method can be implemented. The study has also identified potential barriers and opportunities that may arise during implementation. The work is limited to the idea and pre-study phase and has been carried out within a specific company in the civil engineering sector. The practical implementation has not been investigated. The study is based on qualitative interviews with people in leading positions. Based on the empirical data obtained, the structure of the organization, the current working methodology and the internal and external communication are studied. The flexibility and attitude to change and the importance of documentation and contracts have also been studied. The empirical data indicates that the company partly works according to the traditional method based on a hierarchical structure, including documentation, contract negotiations and detailed planning. The analysis and discussion conclude that the implementation possibilities of agile project management are limited due to the barriers that exist in the industry. This is because the industry is characterized by a traditional approach with a clear hierarchical structure, emphasis on contracts and extensive documentation. Despite these challenges, there is an opportunity in the following areas to work towards a more agile direction. Continuous communication and customer collaboration are two areas where the opportunity for agile working exists. Analyzing the cause of success and failure and creating action plans for improvement is also an opportunity for the agile approach. Since the industry is traditional and the company promotes flexibility and customer collaboration, the most suitable method is a hybrid method that combines traditional and agile project management techniques. This makes it possible to maintain the clear structure and division of roles of the traditional method, while taking advantage of the flexibility and adaptability of agile learning.

Die Implementierung digitaler Lehrformate stellt Stakeholder an Hochschulen vor unterschiedliche Herausforderungen, da beispielsweise die Entwicklung derartiger Formate eine Veränderung bisheriger Vorgehensweisen und Arbeitsprozesse erfordert. Mit dem Ziel, die Stakeholder im Zuge der Entwicklung digitaler Lehre zu unterstützen und den identifizierten Herausforderungen zu begegnen, stellt die vorliegende Dissertation die Rollen, Aufgaben und Verantwortlichkeiten sowie die Bedürfnisse und Kooperationen der Stakeholder in den Mittelpunkt. In diesem Zusammenhang kommen in den insgesamt zwölf Forschungsbeiträgen der kumulativen Dissertation verschiedene Forschungsmethoden der Sozialwissenschaft sowie Literaturanalysen zum Tragen, wodurch bezugnehmend auf digitale Hochschullehre die Flipped Classroom Entwicklung, der Wandel zum Flipped Classroom und die Entwicklung von Online-Lehre analysiert werden. Aufgrund der im Jahr 2020 ausgebrochenen Corona-Pandemie wurden die Erkenntnisse der Flipped Classroom Forschung insbesondere bezüglich des agilen Vorgehens und der Change Management Orientierung auf die Entwicklung von Online-Lehre übertragen, damit Stakeholder an Hochschulen sowohl während als auch nach der Corona-Pandemie von den gewonnenen Erkenntnissen, den entwickelten Modellen sowie den abgeleiteten Handlungsempfehlungen dieser Dissertation profitieren können.

Studien syftar till att undersöka hur en av Sveriges största banker har arbetat för att implementera ett agilt arbetssätt, och vad det i sin tur innebär för bankens organisatoriska lärande och styrning. Då bankväsendet bedrivs under regulatoriska ramverk riktas även ljus på vilken roll arbetet med compliance har på just lärandet och styrningen efter den agila förändringen. Den teoretiska utgångspunkten tar fäste på tre skeenden: organisationsförändring, organisationsstyrning och organisatoriskt lärande, som tillsammans skapar studiens analysmodell. Vidare genomförs studien med en kvalitativ ansats som bygger på semistrukturerade intervjuer med medarbetare hemmahörande bankens avdelning för sparande. Resultaten indikerar att den agila omställningen har varit framväxande, där banken skapat förutsättningar för organisk styrning och ett kontinuerligt lärande. Detta till trots är den övergripande slutsatsen att det är svårt att vara agil i en så pass storskalig och integrerad miljö som en bank.

I och med dagens höga marknadskrav har företag insett att en god användarupplevelse i deras webbtjänster är en väsentlig del av företagets framgång. För att säkerställa att kunden blir tillfredsställd fokuserar de därför på användarupplevelsen (UX) i utvecklingsfasen, och ofta arbetar utvecklingsgrupperna utifrån ett agilt tillvägagångssätt. Däremot är det inte alltid tydligt hur UX kan integreras i den agila webbutvecklingen. Vi avser därför med vår studie att undersöka hur användarupplevelse kan integreras i agil webbutveckling med utgångspunkt i Scrum, samt undersöka de problemen som uppstår vid integrationen och hur de hanteras. Vi har således tagit fram en övergripande frågeställning som är grunden för vårt arbete som lyder: “Hur beskriver webbutvecklare och UX-designers integrationen mellan UX och webbutveckling med utgångspunkt i Scrum?”. Vidare har vi även brutit ned frågan till två underfrågor som skall hjälpa oss besvara den generella frågeställningen. De två underfrågorna är följande: “Vilka processer, metoder eller verktyg använder webbutvecklare och UX-designers för att integrera UXD i agil webbutveckling?” samt “Vilka problem uppstår i integrationen och hur hanteras de?”. För att besvara våra frågor har vi tillämpat en kvalitativ surveyundersökning i form av djupintervjuer, och en tematisk analys för att analysera det insamlade datamaterialet. Vi intervjuade två UX-designers och fyra utvecklare som arbetar i olika delar av webbutvecklingen. Vår studie påvisade att det finns problem med integrationen som dels berodde på det agila arbetssättet som används och dels på respondenternas förståelse för UX och hur det implementeras i de olika delarna. Vidare framgick det i vår studie att det inte finns konkreta lösningar till alla problemen. / With today's high market demands, companies have realized that a good user experience in their web services is an essential part of the company's success. To ensure that the customer is satisfied, they therefore focus on the user experience (UX) in the development phase, and the development teams often work based on an agile approach. However, it is not always clear how UX can be integrated into agile web development. We therefore intend with our study to investigate how user experience can be integrated into agile web development based on Scrum, as well as investigate the problems that arise during the integration and how they are handled. We have thus developed an overarching question that is the basis for our work, which reads: "How do web developers and UX designers describe the integration between UX and web development based on Scrum?". Furthermore, we have also broken down the question into two sub-questions which will help us answer the general question. The two sub-questions are as follows: “What processes, methods or tools do web developers and UX designers use to integrate UXD into agile web development?” as well as "What problems arise in the integration and how are they handled?". To answer our questions, we have applied a qualitative survey in the form of in-depth interviews, and a thematic analysis to analyze the collected data. We interviewed two UX designers and four developers who work in different parts of web development. Our study showed that there are problems with the integration, which partly depended on the agile working method used and partly on the respondents' understanding of UX and how it is implemented in the various parts. Furthermore, it appeared in our study that there are not concrete solutions to all the problems.

Målet med denna uppsats är att bidra med förklarande kunskap om hur en transition från traditionella systemutvecklingsmetoder till agila systemutvecklingsmetoder kan genomföras, vilka problem som kan uppstå under övergången samt de utmaningar organisationen ställs inför vid en övergång. Vidare är målet också att bidra med vägledande kunskap i den mån att den ska belysa möjliga fallgropar som kan undvikas och vilka aspekter som är viktiga att ta hänsyn till vid en övergång till en agil metod. Detta genomförs genom en förklarande fallstudie (Oates, p. 143, 2006) av övergången till agil systemutveckling från en annan, icke-agil metod. Den slutgiltiga uppsatsen ämnar att bidra med en kunskapsgrund till i vilka förhållanden det finns en möjlighet att byta till en agil metod. Undersökningens resultat visar att det det finns goda möjligheter för en övergång men att det är viktigt att både de som driver förändringen och övriga involverade har förståelse för vad som kommer att förändras. Framförallt människors ovilja att lämna bekväma strukturer och ta sig an nytt ansvar är problem som en organisation behöver vara medveten om och har förståelse för ifall en övergång ska lyckas. På en större skala är det också extra viktigt för organisationen att besitta de rätta förutsättningarna för en övergång utöver en djupare kunskap i de olika variationerna av skalning som tas upp i uppsatsen.

The thesis is focused on the functional analysis of the organization. The theoretical part of the thesis is aimed at the concept of formal organizations in terms of the main sociological paradigms, with an emphasis on the structural functional paradigm and AGIL paradigm defining the four major subsystems of the organization. The research part of the thesis deals with the indentification and analysis of these subsystems. For data collection were used three research methods - questionnaire, interview and study of documents. The output is the analysis of subsystems in order to determine their functionality. On the basis of its results the socio-technical recommendations are determined for the organization.

With its core in adaptability and change responsiveness, the Agile methodology has become a popular application of the project process within the often volatile environment of today’s software development projects. The Agile methodology emphasizes interaction between project roles over documentation and formal processes. This higher interaction increases the need for functioning information dissemination throughout the entire project process. The study was carried out at a small sized Swedish IT consultancy firm. The company wished to acquire a project management and planning software tool to support the entire project process and all involved project roles. However, awareness of areas in the project process in need of support was not entirely clear. Therefore, the objective of the study was to investigate the company’s application of the Agile project process and identify potential challenges. Furthermore, the objective was to investigate how a project management and planning software tool can support the Agile project process within software development. The thesis was carried out as an abductive case study, where qualitative data collection methods and literature studies were combined. As a result from the study, two main conclusions have been drawn. Firstly: requirements engineering, the customer role, communication, and knowledge transfer were concluded as prominent challenges in the project process in need of increased support. Secondly, a project management and planning software tool can support the project process by: increasing the communication and collaboration abilities, providing holistic and historical project overview, providing a single storage location, and providing structure. Furthermore, the study has also shown that the project management and planning software tool needs to interact with the Agile project process in order to provide successful support. As final contribution, the Interaction model was created. The model visualizes the main areas in which a project management and planning software tool must interact with the Agile process, in order to support the entire project process successfully. / Genom dess anpassningsförmåga och förändringsmottaglighet har den Agila metodiken blivit en populär tillämpning för projektprocessen inom mjukvaruutveckling, en miljö där snabba förändringar tillhör vardagen. Den Agila metodiken framhäver interaktion mellan projektroller  framför  dokumentation  och  formella  processer,  vilket  ökar  behovet  av fungerande informationsspridning genom hela projektprocessen. Studien  har  utförts  hos  ett  mindre  svenskt  IT-konsultföretag,  vilket  önskade  att införskaffa en programvara för ett projektlednings- och planeringsverktyg som kan stötta hela  projektprocessen  och  alla  involverade  projektroller.  Medvetenheten  kring  de områden i projektprocessen som är i behov av stöd var däremot inte helt tydlig. Målet med   studien   var   därför   att   undersöka   företagets   tillämpning   av   den   Agila projektprocessen  och  identifiera  eventuella  utmaningar.  Vidare  var  målet  också  att undersöka hur en programvara för ett projektlednings- och planeringsverktyg kan stödja den Agila projektprocessen inom mjukvaruutveckling. Examensarbetet utfördes som en abduktiv fallstudie där flera kvalitativa datainsamlingsmetoder användes tillsammans med litteraturstudier. Som resultat av studien har två huvudslutsatser dragits. För det första; kravhantering, kundrollen, kommunikation  och  kunskapsöverföring  identifierades som framträdande utmaningar i projektprocessen i behov av ökat stöd. För det andra, att en programvara för ett projektlednings- och planeringsverktyg kan stödja projektprocessen genom att; förbättra  kommunikations-  och  samarbetsmöjligheterna,  ge  en  övergripande  och historisk projektöverblick, fungera som en gemensam lagringsplats och tillhandahålla struktur.  Vidare  har  studien  visat  att  en  programvara  för  ett  projektlednings-  och planeringsverktyg  måste  interagera  med  den  Agila  projektprocessen  för  att  ge  ett effektivt  stöd.  Som  ett  slutligt  bidrag  skapades  "the  Interaction  model",  vilken visualiserar huvudområdena inom vilka en programvara för ett  projektlednings- och planeringsverktyg måste interagera med projektprocessen för att ge ett fullt stöd till processen.