Studien syftar till att undersöka om och hur sex timmars arbetsdag påverkar relationerna på arbetsplatsen. Studiens frågeställningar är: Vilka delar på arbetsplatsen upplever intervjupersonerna har förändrats efter arbetstidsförkortningen? I vilken utsträckning anser intervjupersonerna att dessa eventuella förändringar har påverkat förutsättningarna för relationerna till kollegorna? För att undersöka detta gjordes sju intervjuer med individer som arbetar på samma arbetsplats, där de genomfört en arbetstidsförkortning, från åtta till sex timmars arbetsdag.   Det har tidigare gjorts studier om arbetstidsförkortning likaså om sociala relationer på arbetsplatser. Det saknas däremot forskning som kombinerar och undersöker dessa fenomen tillsammans, vilket blev en motivering till denna studie. Den tidigare forskningen har bland annat kommit fram till att den sociala samvaron på arbetsplatsen har minskat efter arbetstidsförkortningen. Det teoretiska ramverket för studien grundar sig i Göran Ahrnes teori om förutsättningar för relationer. Resultatet bygger på åtta teman som framkom i intervjuerna: arbetsvillkor; förväntningar; stämning; nya regler och kommunikation; umgänge utanför arbetstid; gemenskapens betydelse; arbetsgruppens storlek samt möten och pauser.   Studien visar att arbetstiden inte har påverkat hur individerna upplever att de har det tillsammans på arbetsplatsen. Arbetstidsförkortningen har inneburit att det inte finns lika stort utrymme för det privata och personliga umgänget på arbetsplatsen. Att informanterna inte upplever att arbetstidsförkortningen har förändrat relationerna på arbetsplatsen kan förklaras med att de är en liten arbetsgrupp som känner varandra då de jobbat tillsammans under en längre period.

Studien ämnade förklara varför svenska kvinnor i mycket högre grad än svenska män är positivt inställda till förslaget om införandet av en sex timmars arbetsdag. Då kvinnor och män har olika genomsnittliga veckoarbetstider testades om en del av könsskillnaden i frågan kunde förklaras av arbetstidsomfattning. Forskningsfrågan var: Kan könsskillnader i arbetstidsomfattning vara en orsak till att kvinnor generellt sett är mer positivt inställda till arbetstidsförkortning än vad män är? Studien baserades på data från SOM-institutets årliga nationella undersökning från 2013.   Tidigare forskning har bland annat belyst vikten av arbetstidsförkortning som ett verktyg för jämställdhet, med grund i den obalans som råder mellan könen i frågan om obetalt hushållsarbete och närvaro på arbetsmarknaden. En förhållandevis vanlig anledning varför kvinnor väljer att deltidsarbeta är obetalt omsorgs- och hushållsarbete. Genom att studera arbetstidsomfattnings effekt på inställningen till arbetstidsförkortning utforskades således huruvida kvinnors deltidsarbete skulle kunna vara en delförklaring till deras positiva inställning. Studiens teoretiska ramverk utgjordes av arbete/familj gränsteorin samt begreppet work-life-balance (WLB).   Bivariata OLS-regressioner fastslog signifikanta könsskillnader i både arbetstidsomfattning och inställning till arbetstidsförkortning, samt ett kurvlinjärt samband mellan arbetstidsomfattning och inställning till arbetstidsförkortning. Vid kontroll för ytterligare variabler hade arbetstidsomfattning ingen signifikant påverkan på kvinnors inställning till arbetstidsförkortning. För män fanns det dock ett samband mellan variablerna i nästan alla arbetstidsomfattningsgrupper. Dessa resultat teoretiseras bland annat spegla stereotypen om mannen som hemmets huvudförsörjare.

Arbetstidsförkortning är ett begrepp som avser en reducerad arbetstid, exempelvis att gå från en standardiserad åtta timmars arbetsdag till en sex timmars arbetsdag. I denna kandidatuppsats var syftet att undersöka medarbetares upplevelse av en sex timmars arbetsdag. För att uppfylla syftet utfördes en kvalitativ studie med en induktiv ansats. I studien användes ett målstyrt bekvämlighets urval där 10 deltagare med en sex timmars arbetsdag deltog. Intervjuerna som genomfördes var semistrukturerade och samtliga intervjuer spelades in och transkriberades. Därefter utfördes en tematisk analys på det insamlade materialet, vilket resulterade i tre huvudteman med tillhörande underteman. Resultatet visade att nästan samtliga deltagare hade liknande upplevelser av en sex timmars arbetsdag och därav resonerat likartat gällande tre huvudteman. Vidare framkom det att deltagarnas upplevelse av en sex timmars arbetsdag är positiv, dock tillkommer utmaningar som ojämn fördelning av vardagssysslor och försämrad dynamik bland kollegor. Studiens resultat diskuterades i förhållande till tidigare forskning, som till stor del stämde överens med det som framkommit i studien.

Denna studies syfte är att identifiera arbetsgivares attityder kring arbetstidsförkortning, samt finna svar på om de ser det som ett realistiskt alternativ inför framtiden. För att lyckas uppnå vårt syfte har vi utgått från en kvalitativ metod med ett induktivt synsätt. Vi har intervjuat fem representanter från olika företag för att undersöka hur de ser på arbetstidsförkortning som fenomen. Resultatet visar att arbetsgivare både ser för- och nackdelar med arbetstidsförkortning. De största hindren mot att införa arbetstidsförkortning som våra informanter ser är företagens okunskap, känsla av osäkerhet samt risken för ekonomiska förluster. Fördelarna som de ser är framförallt att arbetstidsförkortning kan öka balansen mellan arbete och fritid, gynna jämställdheten i samhället samt att det är ett sätt att orka arbeta högre upp i åldrarna när pensionsåldern höjs. Resultatet visar även att arbetsgivare ser ännu mer flexibilitet i framtiden och att de idag inte ser tillräckligt stort behov av kortare arbetsdagar för att det ska bli en prioriterad fråga för deras företag. Om sjuktalen däremot ökar kan de se arbetstidsförkortning som ett alternativ även i deras organisationer. / The purpose of this study is to identify the employers' attitudes concerning working time reduction, and find answers to whether they see it as a realistic alternative for the future. In order to succeed in achieving our goal, we have used a qualitative method with an inductive approach. We have interviewed five representatives from different companies in order to investigate what they think about work time reduction as a phenomenon. The result shows that employers see both advantages and disadvantages of working hours reduction. The biggest obstacles to the implement of working hours reduction that our informants see are the companies' lack of knowledge, a sense of uncertainty and the risk of financial losses. The advantages that they see are especially that working hours reduction can increase the balance between work and leisure, benefit gender equality in society and that it is a way for employees to be able to work all the way to retirement, even when the retirement age increases. The result also shows that employers see even more flexibility in the future and that they do not currently see sufficient need for shorter working days in order for it to be a priority issue for their company. On the other hand, if the sickness rate increases, they can see reduction of working hours as an alternative even in their organizations.

Bakgrund: I dagens samhälle så skrivs det mycket om sex timmars arbetsdag i media. Att arbeta sex timmar men få betalt för åtta timmarsarbetsdag är något som väckt mångas intresse. År 1973 reglerades arbetstiden till 40 timmar per arbetsvecka, sedan dess har ingen ytterligare lagstadgad förändring skett. Det känns därför relevant att studera hur sex timmars arbetsdag påverkar individens psykiska och fysiska hälsa för att personalen och arbetsgivare ska få förståelse för vilka positiva samt negativa aspekter som det eventuellt kan medföra. Syfte: Syfte med denna undersökning är att kartlägga hur personalens självupplevda hälsa påverkas genom införandet av sex timmars arbetsdag, ur ett personalperspektiv. Metod: För denna uppsats har triangulering använts som metod. Där kvantitativa data har samlats in genom en attitydundersökning som utförts genom en enkätundersökning. Kvalitativa data har samlats in som komplement till denna enkätundersökning genom 13 stycken telefonintervjuer. Material har därutöver insamlats genom litteratur och vetenskapliga artiklar. Slutsats: Studien påvisar att sex timmars arbetsdag tenderar att ge personal många positiva vinster i form av förbättrad livskvalitet genom att respondenternas egendefinierande hälsa blivit bättre efter sex timmars arbetsdag infördes. För denna studie dras slutsatsen att majoriteten av respondenterna i denna undersökningen har en positiv upplevelse gentemot sex timmars arbetsdag. / Background: In today's society, media is writing a lot about reduction of hours of work. Working for six hours but getting paid for eight hours workday is something that aroused many people's interest. In 1973, working hours were regulated to 40 hours per working week, since then no further statutory change has taken place. It therefore feels relevant to investigate how reduction of hours of work affects the mental and physical health of the individual in order for the staff and employers to understand the positive and negative aspects that it may lead to. Purpose: The purpose of this study is to survey the staff's impact of a reduction of hours of work, six hours working day, from workers perspective. Method: For this essay triangulation has been used as a method. Where quantitative data has been collected through an attitudes survey conducted through a survey. Qualitative data has been collected in addition to this survey through 13 telephone interviews. Other material has been collected through literature and scientific articles. Conclusion: The study shows that six hours workday tends to give the staff many positive gains in terms of improved quality of life by improving the respondents' health after six hours of working day. For this study, it is concluded that most respondents in this survey have a positive experience over six hours of working day.

Bakgrund: Sex timmars arbetsdag har under senare år skapat stor debatt och fler och fler arbetsgivare väljer att testa arbetstidsförkortningen. Till skillnad från tidigare studier i ämnet, som till stor del syftat till att behandla effekter gällande hälsa och välbefinnande, väljer den aktuella studien att fokusera på införandet av sex timmars arbetsdag. En arbetstidsförkortning ställer krav på ökad effektivitet för att en organisation ska kunna behålla sin lönsamhet, varför åtgärder gällande styrning är relevant vid införandet. Tidigare forskning visar att det har blivit allt vanligare att medarbetare ägnar tid åt icke arbetsrelaterade aktiviteter under arbetstid, vilket är relevant att undersöka i samband med en arbetstidsförkortning. Föreliggande studie undersöker hur två privata företag och två offentliga verksamheter arbetar med styrning för att skapa förutsättningar för en lyckad arbetstidsförkortning. Syfte: Studiens syfte är att ge ökad förståelse för hur organisationer arbetar med styrning för att uppnå ökad effektivitet vid införande av sex timmars arbetsdag. Vidare kommer studien att undersöka om det inom organisationerna funnits något tomt arbete som i samband med införandet kunnat minskas. Metod: För att uppfylla studiens syfte har en kvalitativ metod antagits. Undersökningen är en jämförande studie där semistrukturerade intervjuer genomförts med chefer och medarbetare på fyra organisationer.  Slutsatser: Föreliggande studie visar att cheferna inte upplever någon förändring gällande sitt sätt att styra vid införandet av sex timmars arbetsdag och stort ansvar för förändringar i arbetssätt har förlagts på medarbetarna. Vidare konstaterar studien att ett införande av sex timmars arbetsdag betraktas som en belöning och leder till ökad motivation hos medarbetarna. Slutligen har studien kunnat identifiera tomt arbete inom de undersökta organisationerna som till viss del har kunnat minskas i samband med införandet av sex timmars arbetsdag. / Background: The Six-hour work day has created major debates in recent years, and an increasing number of employers choose to try reduced working hours. Unlike previous studies of the subject, which generally addresses health and welfare effects, the current study chooses to focus on the introduction of a six-hour work day. A work hour reduction requires increased efficiency for an organization to maintain its profitability. Therefore, management control is necessary at the time of implementation of the six-hour work day. Previous research shows that it has become increasingly common for employees to spend time on non-work-related activities during working hours. For that reason, itis relevant to investigate these activities in correlation with a reduction in working hours. The present study examines how two private companies and two public entities work with management control systems to create the conditions for a successful work hour reduction. Purpose: The purpose of the study is to provide a greater understanding of how organizations work with management control systems to achieve increased efficiency when introducing a six-hour work day. Furthermore, the study will investigate whether there was any empty labor within the organizations that could be reduced in connection with introducing the six-hour work day. Method: A qualitative method has been adopted, in order to fulfill the purpose of the study. The survey is a comparative study in which semi-structured interviews were conducted with managers and employees of four organizations. Conclusions: The present study shows that the managers do not experience any changes regarding their way of controlling the employees in connection with introducing the six-hour work day. Instead, the employees have taken big responsibility for making changes in working methods to increase their efficiency. Furthermore, the study finds that a six-hour work day is considered a reward and leads to increased motivation among employees. Finally, the study has been able to identify empty labor within the investigated organizations which, in part, could have been reduced in connection with introducing the six-hour work day.