Mitt syfte är att studera Leonard Rääfs nedskrivna sägner och kyrkliga kommentarer. Med detta arbete vill jag visa att många av sägner och seder har en kyrklig anknytning. Till hjälp har jag ställt några frågor som jag ska försöka att besvara: * Vad säger sägnerna om frierier, fästning och bröllop? * Hur förhåller sig kyrkan till sägnerna angående frierier, fästning och bröllop? * Vad säger sägnerna om dop? * Hur förhåller sig kyrkan till sägnerna angående dopet? Tack vare Leonard Rääfs framsynthet att bevara de gamla sägnerna till eftervälden kan man få en inblick i den gamla svenska kulturen. Det är viktigt att veta sin historia för att få förståelse för sin egen tid. Många seder och bruk, men också många sägner lever kvar i dag, vissa av dem har förändrats till en modern och förändrad form. Skrocken om ringen finns kvar t ex genom att man trär upp en ring på ett hårstrå för att utröna när man ska gifta sig. Dessutom får man inte sätta någon annans vigselring på sitt finger för då blir det olycka. Sägnen förr i tiden upprätthöll en ordning i samhället. Genom sägnerna kunde folket komma ihåg regler för dop och bröllop. Kyrkan har försökt att påverka folks vardag, detta har ibland lett till motsättningar och strider. En del av de folkliga sederna har kyrkan förbjudit t ex kakaltaret. Ibland har folkets riter förts in i kyrkan exempelvis ringen. Kyrkans heliga ritualer gjordes mystiska, vilket ledde till att sägnerna kom att få en magisk aura.

Uppsatsen beskriver Lasse Landgren som person, nykterhetskämpe, präst och lärare under perioden 1920-1940 i jämförelse med bilden av honom idag, 1980-2006, utifrån de källor jag valt att använda mig av. Utifrån dessa källor som jag studerat kan jag se att bilden av honom förändrats från fullkomlig hjälte till en mer mänsklig person om än mycket uppskattad och omtyckt. Den största skillnaden enligt mig är det ordval författarna gjort i sina beskrivningar av honom. Anledningarna till denna förändring anser jag ligger dels i de olika författarnas bakgrund och dels samhällets förändring. Samhällets värderingar har förändrats/förskjutits och idag har vi ett mer kritiskt förhållandesätt till historien. Egenskaper som tidigare var högt värderade har idag blivit ersatta av andra egenskaper som kanske inte uppskattades på samma sätt förr i tiden. Tiden som passerat mellan dessa perioder och samhällets utveckling har således påverkat de olika författarna när de skrivit om Landgren anser jag.

Syftet med följande uppsats är att påvisa hur synen på kvinnan förändrades i och med Vasa-tiden, och den roll reformationen kom att spela, och vilka andra faktorer som påverkade synen på kvinnan från att vara medeltida helgon till att bli reformationens häxor. En poäng är att visa hur attityder till kvinnan är intimt beroende av den officiella religionens föreställningsvärld och värderingar. För att svar på syftet har uppsatsen delats in i två delar. Del I. Ger en kortfattad bild av det svenska medeltida samhället. I denna första del ligger fokus på helgonens betydelse under medeltiden, och en fördjupad studie görs av Heliga Birgitta. Den kvinna som nådde positionsmakt och blev Sveriges enda officiella helgon. Del II. Innehåller en kortfattad skildring av det svenska samhället under Vasa-tiden, för att försöka ge läsaren en känsla av det nya samhälle, som växer fram under denna tid. I denna andra del undersöks orsaker till att kvinnor började betraktas som häxor. Orsaker som klostrens avveckling, vidskepelserna som växer fram hos allmogen och reformationens bidragande roll till händelseförloppet.

Syftet med följande uppsats är att ta reda på om det ligger någon sanning i Olaus Petris anklagelser mot nunnorna om att de skulle vara fåfänga och att de levde i lättja. Dessutom är syftet med denna uppsats att ge en bild av de faktiska förhållanden och värderingar som levandegjort deras miljö. Med det här arbetet vill jag försöka belysa den ideologiska grundstrukturen i den medeltida klosterrörelsen i Västeuropa för att ge arbetet en bra bakgrund. Det är viktigt att beakta nunneklostrens framväxt i det medeltida Sverige och utifrån detta skapa en bild av hur nunnorna levde där, för att sen försöka se om det ligger någon sanning i Olaus Petris påståenden om att nunnorna i de svenska klostren var fåfänga och levde i lättja. Kan det helt enkelt vara så att synen på det asketiska idealet har varierat? Kan andra värderingar än den importerade asketiska idealismen ha dominerat i nunneklostren? I detta arbete kommer huvudsakligen Vadstena kloster att behandlas. Det har i Sverige under perioden 1143 till 1596, då de sista nunnorna vid Vadstena lämnade klostret, funnits ca 15 katolska nunnekloster i Sverige. Det finns inte utrymme i detta arbete att undersöka alla klostren. Jag har därför valt att göra en avgränsning och väljer då att titta på Vadstena kloster eftersom det här finns bra källmaterial och en del tidigare forskning. Jag kommer även att använda mig av analogier från England och Italien för att få bra bredd på materialet i uppsatsen. Med hjälp av analogierna kommer jag att försöka synliggöra nunnornas liv i de svenska klostren. För att svara på frågeställningen har uppsatsen lagts upp på följande sätt: Första delen av arbetet innehåller historiskt material om Olaus Petri och hans anklagelser mot klostren och nunnorna. Jag tittar närmare på den kritik Olaus Petri i sina skrifter riktade mot nunnorna. Andra delen av arbetet inleds med en kort överblick av klostrens historia och uppkomst i Sverige under 1000-talet. Vidare, i arbetets andra del, behandlas historiskt material om svenska kloster och hur nunnorna levde där under senare delen av svensk medeltid (1500-1520).

Denna uppsats huvudsyfte var att studera debatten i den kyrkliga pressen i samband med separationen mellan kyrka och stat år 2000.  Undersökningen har visat att  genomförandet av separationen mellan kyrka och stat tillsammans med de organisatoriska och juridiska förändringar som detta innebar orsakade en stundtals kraftig debatt i kyrkopressen. I min undersökning har jag följt debatten kring fyra av de hetaste debattfrågorna och även belyst en av de konflikter som uppstod genom det utbredda missnöjet mot kyrkordningen. Studien har visat att det uppstod splittringar inom kyrkan mellan prästerskapet och kyrkans högre ledning, framförallt kyrkomötet, och att missnöjet mot separationsbeslutet och kyrkoordningen var utbrett bland denna grupp. Uppsatsen har även visat att kyrkan tiden efter undersökningens spektrum har drabbats av en del av de svårigheter och motgångar, främst genom minskat medlemsantal och försämrad ekonomi, som förutspåddes bland en del av debattörerna under debatten 1995-2000.

Syftet med uppsatsen är att titta närmare på Jeanne d´Arc och hennes fasta genom att studera de rättegångsprotokoll som nedskrevs 1431 och 1455. Jeanne d´Arc beläggs ofta med sjukdomen helig anorexi som medel för sina uppenbarelser. Detta fängslar såväl dagens forskare såväl som hennes tidigare belackare, de klerker som anklagade henne för kätteri under den rättegång hon genomgick innan sin död på bålet. Intresset för frågan dök upp efter att jag studerat Caroline Walker Bynums bok Holy feast and holy fast som behandlar just hur medeltida kvinnor såg på fastan och dess omvärld. Min hypotes är att Jeanne d´Arc inte led av anorexi utan att detta snarare tillhör en hjältemyt och en hagiografisk myt där hon placeras i samma fack som flera andra samtida helgon. Min frågeställning är som följer: <ul type="disc">Finns det något i protokollen som tyder på att Jeanne d´Arc skulle ha varit anorektiker eller att hon på annat sätt hade anormala matrutiner? Finns det något i protokollen som tyder på att Jeanne använder sin fasta för att framkalla sina visioner? Varför koncentreras flera av frågorna kring rättgången kring hennes fasta?

Tjugo mil norr om polcirkeln i Jukkasjärvi byggs sedan tio år tillbaka varje vinter en kyrka i is och snö. Varje vår nedmonterar naturen denna vid snösmältningstid och den återgår till Torneå älv. Iskyrkan kom till i samspelet mellan mannen bakom världens största Ishotell Yngve Bergqvist och kyrkoherden i Jukkasjärvi församling, Jan-Erik Johansson. Kyrkan har varje säsong fler än 30 000 besökare. Ungefär tjugo barn blir döpta varje år och något fler än hundra par väljer att gifta sig i iskyrkan. Brudparen kommer från hela världen och efterfrågan på att få gifta sig här är större än vad man kan erbjuda. Iskyrkan fungerar dessutom som en vanlig kyrka med andakter och mässor. Idén med att använda is och snö som byggnadsmaterial till ett kyrkobygge är unik. Material som använts i byggandet av kyrkor i Norrbotten har präglats av tidens tand och behov. Den stora tillgången på timmer och trä i länet har varit det givna valet, sjöfarten och järnvägen tillförde nya material. Dagens behov av kyrkor kan inte sägas vara mer kommersiell än tidigare generationers. Kyrkorna har i alla tider byggts där folket funnits och kommit samman för handel eller juridik. I dag är det turismen och människors behov av nya platser som representerar det genuina exotiska och svårtillgängliga som är magnetiskt. Iskyrkan erbjuder allt detta och även annat såsom stillhet och tystnad, ekologi i praktiken, möte med det genuina, kyla och norrsken. Kyrkorummet blir gränslöst och ger ett annorlunda andrum där motsatser samspelar. Arkitekturen är amodern. Hittills har ingen forskning bedrivits ens vid de nordligaste universiteten på Nordkalotten på temat is och snö varken i kulturvetenskapliga, religionsvetenskapliga eller teologiska sammanhang. Snö och is har starka symbolvärden som kan slå broar mellan vårt omedvetna och vårt medvetna och hjälpa oss att binda ihop de två sfärerna, att se det osynliga i det synliga.

Dop, konfirmation och bröllop är några riter som kyrkan kan erbjuda och som har varierats genom årens lopp. Syftet med denna uppsats är att genom relevant litteratur beskriva dopets, konfirmationens samt bröllopets historia och seder och bruk, samt kartlägga vad invånarna i Kalix anser om rite de passage. Metoden utgick från ett kvantitativt synsätt och till grund för undersökningen låg enkätundersökningar bland Kalixborna och urvalet bestod av 100 respondenter med bred åldersvariation 15-75 år. Resultatet visar att de flesta av både männen och kvinnorna oavsett ålder eller yrke/sysselsättning, använder kyrkan i 1:a hand för att utföra olika riter, men därutöver minskar kontakten med kyrkan. Men det finns en viss skillnad mellan könen. Kvinnorna tillhör den kategori som till större andel är döpta och konfirmerade. De besöker kyrkan utöver riterna i högre utsträckning än männen. Studien påvisar att kyrkan fortfarande är en del i folkets liv, men de som tillhör den yngre åldersgruppen är mindre aktiva jämfört mot dem som tillhör den äldre åldersgruppen. Det visade sig att Durkheims teori till viss del överensstämde med resultatet av undersökningen. Enligt Émile Durkheim markerar riterna viktiga skeden och övergångar i livet där bland annat födelse, övergången till att bli vuxen samt äktenskap räknas med. Vidare anser Durkheim att kollektiva ritualer och ceremonier som till exempel födelse och giftermål ger gruppen en stark solidaritet mellan medlemmarna i en grupp. Durkheim menar att religionen minskar i takt med samhällets moderna utveckling och med detta blir ritualer och ceremonier en mindre del av människans liv och det vetenskapliga tänkandet tar överhanden. Religionen kommer att fortleva trots detta eftersom moderna samhällen för sin sammanhållning är beroende av ritualer. De är en bekräftelse på det man tror. Men gamla ceremonier kommer att ersättas med nya när dessa ceremonier dör ut och Durkheim antyder att de nya ritualerna kommer att vara humanistiska och politiska och kännetecknas av frihet, jämlikhet och samarbete. Även Thomas Luckmanns teori kom att överensstämma till viss del med resultatet av undersökningen, som t.ex. att religiositeten är vanligare bland kvinnor än män och det är större andel religiöst aktiva bland yngre och äldre än medelålders, samt att idag tillhör religionen individens privata tillvaro. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att idag utförs rite de passage till stor del i kyrkan liksom förr, men numera är syftet med riterna mer varierande.

Denna uppsats analyserar de psalmer som användes i Svenska kyrkan under 1920-talet. Utgångspunkten tas i 1921 års psalmbokstillägg. Psalmtexterna analyseras utifrån den sammhälleliga kontexten. Framförallt 4 kategorier diskuteras: gemenskap, protest, mål och mening och till sist frihet. Musik har haft betydelse för människor på många olika sätt och har det fortfarande. En viktig uppgift har kompositörerna till musiken och författarena till texterna. Vad musiken och texten sedan betyder är upp till var och en att bedöma, dock kan man alltid undersöka och analysera texternas betydelse och innehåll från olika angreppssätt och ett av dem är så som jag gått till väga och hoppas att det med tiden kommer att utvecklas. En önskan är att fler människor intresserar sig för detta område och försöker se det ur olika vinklar och angriper det från olika håll. En annan önskan är att någon tar vid där detta arbete slutar och går vidare, fördjupar och utvecklar det jag påbörjat. Jag hoppas att man kan ägnar mer tid och forskning åt det här området, ty jag är övertygad om att det kommer att ha betydelse i framtiden på så sätt att det skulle kunna förklara Svenska kyrkans inflytande på människor genom musik och text.

Katarismen är en gammal religion och livsfilosofi som hade sin storhetstid under medeltiden. Minst 500 år vet man att den existerade. Den hade sitt centrum i Frankrike med en geografisk halvmåne som sträckte sig genom Italien upp mot Flandern, Tyskland och området kring Rhendalen. De hämtade sin livsfilosofi från gnosticismen. De som brukade denna religion och livsåskådning kallades för katarer och kättare av katolska kyrkan. Oliktänkande som de var gentemot katolska kyrkan så skulle de förgöras och detta skedde också på ett mycket grymt sätt, genom att bli brända på bål. Katarerna var och är än i dag kända för sin starka tro på det gudomliga i naturen. De ser en helhet i naturen, att allt har en själ och att det finns en ande i allt. Dessa trodde på att människan hade en fallen ängels själ i sin kropp, och att den kunde återvända till himmelen om man levde efter ett visst sätt. Sättet att leva efter hittade de i sina böner och riter. Deras tro kallades för katarism. Idag finns det olika rörelser som hämtar inspiration från katarismen bland annat Rosenkorsorden och Den urkristliga levnadsskolan. Båda dessa finns verksamma i Sverige i vår tid och de ser sig själva som ett komplement till den kyrka som vi har.