Abstract The aim of the present dissertation is to study what linguistic conditions contribute to the accessibility of the psalm to the user of the psalm. The study is to shed light upon the role of adjectives, interjections, the syntax of the text, nouns with religious semantic content, and nouns pertaining to nature, in the Swedish psalm. Futhermore, the use of adjectives by a group of psalm authors is studied by way of comparing their use of adjectives in psalms with that in the rest of their poetry, in order to find out if psalms act as a special genre of poetry for them. The material consists of the psalms of 48 Swedish psalmists, and also a selection of other poetry by nine psalm authors. The authors chosen from the psalm book of 1819 were born in the 18th century, those from the psalm book of 1937 in the 19th century, and those from the psalm book of 1986 in the 20th century. The portion of adjectives of the words in the graphical text is the highest among the 19th century psalmists and lowest among the 20th century psalmists. All the groups of psalmists share the adjectives evig ‘eternal’, god ‘good’, and helig ‘holy’ out of the ten most often occurring adjectives. Some adjectives used in older psalms are not found in the psalm poetry of the 20th century psalmists. All the nine psalmists with the special reference to other poetry use a greater variety of adjectives in the rest of poetry than they use in their psalms. The older psalm authors use adjectives with religious content more often than the younger psalmists in the rest of poetry. The portion of interjections varies quite little in the psalm texts from different centuries. The most common are interjections that express emotion. Among these the interjection ack ‘o!, lo!’ shows an insignificant frequency of occurrence in the new psalm. The nouns of religious content belong to psalm language. With respect to the ideological content of religion, the nouns nåd ‘grace’, synd ‘sin’, salighet ‘blessedness; salvation’, and barmhärtighet ‘mercifulness’ occur less often in the new psalm than in the old one. The use of nouns pertaining to nature is derived from the Bible. Names of Swedish plants and animals occur in the psalm of the 20th century, only. Syntactically and, semantically the psalm has become more easily accessible to the psalm user since the year 1819. / Abstrakt Syftet med föreliggande avhandling är att undersöka vilka språkliga omständigheter som inverkar på psalmens tillgänglighet för psalmbrukaren. Avhandlingen vill redogöra för vilken roll adjektiv, interjektioner, textens syntax, substantiv med religiöst innehåll och naturbetecknande substantiv spelar i den svenska psalmen. För adjektivens del jämförs också vissa författares bruk av adjektiv i psalmer och övrig diktning för att undersöka om psalmdiktning för dem är en speciell art av diktning. Materialet omfattar psalmerna av 48 svenska psalmförfattare samt ett urval av nio psalmförfattares övriga dikter. Författarna från 1819 års psalmbok är födda på 1700-talet, författarna från 1937 års psalmbok är födda på 1800-talet och författarna från 1986 års psalmbok på 1900-talet. Andelen av adjektiv av alla grafiska ord är störst hos 1800-talisterna och minst hos 1900-talisterna. Av de tio oftast förekommande adjektiven är evig, god och helig gemensamma för alla grupperna. Vissa i äldre psalmer förekommande adjektiv finns inte hos 1900-talisterna. Alla de nio särskilt undersökta psalmförfattarna använder i sin övriga produktion flera adjektiv än i sina psalmer. äldre psalmförfattare använder religiöst laddade adjektiv i sin övriga produktion oftare än yngre psalmister. Andelen av interjektioner i texter från olika århundraden varierar inte mycket. Vanligast är känslouttryckande interjektioner. Av dem har ack i den nya psalmen en obefintlig roll. Substantiv med religiöst innehåll hör till psalmspråket. Angående religionens ideologiska innehåll kan det konstateras att substantiv som nåd, synd, salighet och barmhärtighet förekommer mera sällan i den nya än den gamla psalmen. Bruket av naturbetecknande ord i psalmer är bibelbundet. Svenska växt- och djurnamn förekommer endast i 1900-talspsalmen. Sedan 1819 har psalmen syntaktiskt och semantiskt blivit tillgängligare för psalmbrukarna.

Denna kandidatuppsats är en textanalys av ett urval av psalmer i Den svenska psalmboken. Textanalysen är genomförd utifrån forskningsfrågan Hur formuleras lidande och hopp i Den svenska psalmboken? Den tyske teologen Jürgen Moltmanns teori om hoppets teologi och den amerikanska teologen Serene Jones beskrivning av berättelsers och vardagserfarenheters betydelse för en teologi kring lidande har fungerat som teoretiska tolkningsramar. Textanalysen har lett fram till några huvudslutsatser. För det första har det fysiska lidandet – sjukdom tex – till stor del försvunnit som tema i de psalmer som handlar om prövning och lidande och som överlevt från Den svenska psalmboken 1937 till Den svenska psalmboken 1986. För det andra beskrivs hoppet i dessa psalmer som ett hopp om räddning här och nu, snarare än ett eskatologiskt hopp om ett evigt liv. För det tredje tar psalmerna sin utgångspunkt i teologiska figurer och för kristna, kända bilder och använder i liten grad vardagen/den upplevda verkligheten som referensram

Between 1810 and 1819, the Church of Sweden adopted three new books: the new handbook from 1811, archbishop Lindblom’s new explication of Martin Luther’s Small Catechism and Wallins new hymn book from 1819.  A few years earlier, a Lutheran revival movement had arisen in upper Norrland. The members of the revival movement, generally named “new readers”, reacted strongly to the influence of Enlightenment inspired theology (neology) in the new books. In 1848, the opposition of the most radical new readers led them to separate from the Church.  This master thesis examines the opposition to the new Swedish hymn book from 1819 in the area which since 1904 has been the diocese of Luleå. The study is limited to the period between 1819 and 1903. It is based on a qualitative problem-oriented source study through a close reading of the visitation documents for the parishes in the area. Opposition can be expressed in many ways and there can be many different indicators of it. The study’s inductive approach means that these indicators are not determined in advance, but rather are discovered through the close reading of the visitation documents.  The main questions discussed in the thesis are: • How long did it take before the parishes in upper Norrland introduced the hymn book of 1819? • What signs of opposition to the new hymn book are found in the visitation documents, and for how long? • How did the opponents motivate their resistance to the hymn book of 1819? • How was the new Sami hymn book from 1849 which was partly a translation from parts of the Wallinian hymn book received?  The study shows that it took a while before the new hymnal was introduced in most upper Norrland's Swedish-speaking parishes. More than half of those parishes had not introduced the new hymnal in 1829. This changed in many parishes during Bishop Franzén's visits in 1835. Opposition to the hymn book was largely expressed in parishes where the radical reading- movement had an influence. People expressed opposition to the hymn book in different ways during different phases. The opposition was usually explained in the visitation documents based on doctrinal reasons. The Sami hymnal, which was published in 1849 and which was partly based on the Wallinan hymnal, met with criticism from both the clergy in northern Lapland and the Sami. The priests criticized the translation, that it was difficult to understand for those who spoke the northern dialects. What the Sami were critical of is unknown.  The study shows that the new hymn book seemed to have been used in all Swedish-speaking parishes before 1903, but in parallel with the hymn book from 1695 in at least two parishes. This parallel use lasted for a very long time, perhaps during the entire investigation period. The old hymn book continued to be important to many people in upper Norrland.

I denna kandidatuppsats gör jag en närläsning av några utvalda psalmer ur Den svenskapsalmboken och Psalmer i 2000-talet. I min närläsning vill jag se hur bildspråket i psalmernaförmedlar det kristna eskatologiska hoppet om bildspråket och symbolerna har förändrats ochi så fall på vilket sätt? Textanalysen utgår från forskningsfrågorna: Vilka bilder och symbolermålar upp det kristna eskatologiska hoppet i psalmerna 190, 249, 297, 904, 905 och 906?Har beskrivningarna av det kristna eskatologiska hoppet förändrats och i så fall på vilketsätt? Tolkningsramar till min närläsning och till analysen kommer från Jürgen Moltmann, entysk teolog som skrivit den omtalade teorin om hoppet. Som teologisk samtalspartner har jag valt Antje Jackelén , Sveriges Ärkebiskop mellan 2014 till 2022. Närläsningen av de utvalda psalmerna har resulterat i följande slutsatser. Jag fann trettioenord i sex psalmer som på något sätt förmedlade det kristna eskatologiska hoppet. Vissa ordvar återkommande i psalmerna men det fanns även symbolord som var enstaka. En avpsalmerna utmärkte sig i att det inte fanns symbolord som tillhör det “kristna” språket utanegentligen var vilka symbolord som helst. Bildspråket om det kristna eskatologiska hoppethar i fem av sex fall fortfarande ett traditionellt kristet symbolspråk för att beskriva detkristna eskatologiska hoppet.

<p>Denna uppsats analyserar de psalmer som användes i Svenska kyrkan under 1920-talet. Utgångspunkten tas i 1921 års psalmbokstillägg. Psalmtexterna analyseras utifrån den sammhälleliga kontexten. Framförallt 4 kategorier diskuteras: gemenskap, protest, mål och mening och till sist frihet.</p><p>Musik har haft betydelse för människor på många olika sätt och har det fortfarande. En viktig uppgift har kompositörerna till musiken och författarena till texterna. Vad musiken och texten sedan betyder är upp till var och en att bedöma, dock kan man alltid undersöka och analysera texternas betydelse och innehåll från olika angreppssätt och ett av dem är så som jag gått till väga och hoppas att det med tiden kommer att utvecklas.</p><p>En önskan är att fler människor intresserar sig för detta område och försöker se det ur olika vinklar och angriper det från olika håll. En annan önskan är att någon tar vid där detta arbete slutar och går vidare, fördjupar och utvecklar det jag påbörjat. Jag hoppas att man kan ägnar mer tid och forskning åt det här området, ty jag är övertygad om att det kommer att ha betydelse i framtiden på så sätt att det skulle kunna förklara Svenska kyrkans inflytande på människor genom musik och text.</p>

Denna uppsats analyserar de psalmer som användes i Svenska kyrkan under 1920-talet. Utgångspunkten tas i 1921 års psalmbokstillägg. Psalmtexterna analyseras utifrån den sammhälleliga kontexten. Framförallt 4 kategorier diskuteras: gemenskap, protest, mål och mening och till sist frihet. Musik har haft betydelse för människor på många olika sätt och har det fortfarande. En viktig uppgift har kompositörerna till musiken och författarena till texterna. Vad musiken och texten sedan betyder är upp till var och en att bedöma, dock kan man alltid undersöka och analysera texternas betydelse och innehåll från olika angreppssätt och ett av dem är så som jag gått till väga och hoppas att det med tiden kommer att utvecklas. En önskan är att fler människor intresserar sig för detta område och försöker se det ur olika vinklar och angriper det från olika håll. En annan önskan är att någon tar vid där detta arbete slutar och går vidare, fördjupar och utvecklar det jag påbörjat. Jag hoppas att man kan ägnar mer tid och forskning åt det här området, ty jag är övertygad om att det kommer att ha betydelse i framtiden på så sätt att det skulle kunna förklara Svenska kyrkans inflytande på människor genom musik och text.