<p>Det huvudsakliga syftet med min uppsats var att studera hur tre olika aspekter påverkade Gårdby socken och dess båtsmän under Stora nordiska kriget, nämligen krig, pest och missväxt. Med hjälp av de källor jag har studerat, militära rullor, kyrkoböcker och mantalslängder, har jag fått fram hur livet kunde te sig för de indelta båtsmännen men också hur pestens verkningar påverkade socknen mer långsiktigt än vad krigets utskrivningar gjorde. Jag har även studerat hur missväxten föll ut i Gårdby och jämfört detta med till exempel byn Andersvattnet, Stockholm och övriga riket.</p>

Det huvudsakliga syftet med min uppsats var att studera hur tre olika aspekter påverkade Gårdby socken och dess båtsmän under Stora nordiska kriget, nämligen krig, pest och missväxt. Med hjälp av de källor jag har studerat, militära rullor, kyrkoböcker och mantalslängder, har jag fått fram hur livet kunde te sig för de indelta båtsmännen men också hur pestens verkningar påverkade socknen mer långsiktigt än vad krigets utskrivningar gjorde. Jag har även studerat hur missväxten föll ut i Gårdby och jämfört detta med till exempel byn Andersvattnet, Stockholm och övriga riket.

The poor relief has been, since the early Middle Ages, the church´s responsibility.  The poor would be treated in a good Christian way. Some regulations were introduced during the 1600-1700s that had some effects on the care of the poor. In 1847 a new Poor Law Regulation was introduced. It was in a time when Sweden struggled with an increasing poverty. This law included the first changes in 200 years. Even though the regulations during 1700 century gave every parish the right to decide on the methods of how to provide the necessary care , it still was the responsibility of the parish. As a consequence, there were many local variations of how the poor relief was practiced in the country. This essay examines how Lycksele parish designed their poor relief and what local and external factors affected it in the years of 1823-1873.  This period of time was marked by crop failures, parish breakout, social changes and new laws to adapt to those circumstances. The result of the investigation present that local factors had a bigger impact on the poor relief than the external factors. The most important factor was the crop failure periods that occurred three times and forced the parish to develop new methods to help the people in need. / Fattigvården var sedan tidig medeltid varit kyrkans angelägenhet, med kristlig barmhärtighet skulle de fattiga vårdas. Fattigvården var varje sockens eget ansvar. Det tillkom några förordningar under 1600-1700-talet som delvis reglerade fattigvården. 1847 tillämpades en ny fattigvårdsförordning, den första på över 200 år. I en tid som var präglad av ökad fattigdom i Sverige. 1800-talets förordningar gav socken mycket frihet, fortfarande skulle fattigvården vara sockens angelägenhet. Varje socken skulle lämna nödvändig vård och det sätt som passade socken bäst. Därför fanns det många lokala variationer, hur fattigvården skulle praktiseras i landet.   Denna uppsats har undersökt hur Lycksele socken utformade sin fattigvård och vilka faktorer som påverkade utformningen. 1823-1873 är den tidperiod som har undersökts, lokalt innehöll perioden tre missväxtperioder och sockenutbrytning. Nationellt var tiden präglad av samhällsförändring och nya lagar som skulle anpassa till det nya samhället. Uppsatsen fokuserar på vilka lokala faktorer tillsammans de yttre faktorer som påverkade vilka försörjningssätt som kunde ges av sockens fattigvård. Dessutom undersöks vilka faktorer som hade störst betydelse för fattigvårdens utformning. Resultatet blev att de lokala faktorerna hade störst påverkan på utformningen. Störst effekt hade missväxtperioderna som inträffade tre gånger vilket framtvingade nya åtgärder efter varje missväxt. Under tidsperioden skulle missväxt, ökad fattigdom och nya förordningar hanteras utav socken för att kunde lämna nödvändig hjälp till socknens fattiga.

I denna uppsats undersöks den demografiska utvecklingen i Piteå landsförsamling under åren 1862-1872. Detta för att få en kunskap om hur den ekonomiska krisen 1867-1868 påverkade folkmängd, födelsetal, dödstal och giftermålsfrekvens. Vidare undersöks hur olika socialgrupper påverkades med avseende på mortalitet och giftermålsfrekvens. Resultatet av undersökningen är att ekonomiska faktorer påverkar demografiska faktorer och att lägre socialgrupper tvingas anpassa sig i högre utsträckning.

The purpose of this master thesis is to understand how political culture was negotiated during times of extreme external conditions, through the example of the parliamentary debates during the famine years 1726–1727. The result is based on the parliamentary protocols of 1726–1727 under the Age of Freedom. To answer the purpose of this study, four questions have been constructed. How was the crop failure and its consequences described? During the summer of 1726 Sweden was struck by a severe famine as a result of a poor harvest. The livestock were weakened and the farms had fallen into destitute. The peasants had to gather roots, bark, and moss to survive. Even the nobility described their own cultural habits and assets as being threatened and damaged. The local community felt that they could not live up to the demands made by the central power. What solutions did the local community propose or demand from the central power to tackle the consequences of the crop failure? The high taxation and lack of money, together with a strictly regulated trade, made the peasants feel forsaken, especially compared to other groups. The main strategies to gain the central powers approval was to show submission, refer to the law and try to compromise. But, when the central power did not respond to the peasants demands they threatened to leave their political duties. If the peasants had left, the entire political system could have collapsed. With what arguments did the central power respond to these problems? The central power feared that if they allowed the peasants to trade to a greater extent, they would perhaps engage in trade rather than in agriculture. They also feared an increased risk of fraud if the market opened up for a more mobile trade, which reflected the suspicion of a lack of morality among the peasants. The lack of trust was also an excuse to exclude the peasants from the Secret committee. The political distribution of power was considered by the peasants to be a political failure. Without the insight into the Secret committee, the peasants could not use economic arguments in the debate. How can the debate about crop failure and famine be understood as an example of political culture? Instead of the peasantry protesting with rebellion against the central powers levies, the Riksdag can be regarded as a safety valve, where the central power and the local society could find middle ground. If the demands of the local community did not collide with other groups' interests, then there was a good chance of getting temporary reliefs or increased freedom of trade.

Uppsatsen undersöker två svenska socknar kring nödåret 1867. Syftet är att se de direkta och varierande konsekvenserna av en missväxt. Socknarna är Vilhelmina i Norrland och Döderhult i Småland och den avgränsade tidsperioden är 1865-1870. Undersökningen har gjorts utifrån församlingarnas kyrkoarkiv samt Statistiska Centralbyråns (SCB) befolkningsstatistik. Forskningsläget visar på varierande konsekvenser av nödåren 1867-1869 och ett tydligt samband med en ökad emigration till Nordamerika, men det finns ingen liknande jämförelse på mikronivå som detta arbete kan visa. I uppsatsen finns en översikt över Sverige på 1860-talet, missväxtåren samt en beskrivning över Vilhelmina och Döderhult. Stapeldiagram presenterar de två socknarnas födda, döda, utflyttade, emigrerade samt totala befolkningsmängd. Vad undersökningen kommer fram till är en negativ men icke dramatisk befolkningsutveckling som skiljer sig åt mellan de två socknarna, framförallt vad gäller emigrationerna. / This essay focuses on two swedish parishes before, during and after the famine in Sweden 1867. The purpose is to see the direct and varying impacts by crop failures. The parishes are Vilhelmina in northern Sweden and Döderhult in southern Sweden. The delimited period is 1865-1870. The study was made based on the parishes' church archives and statistics from Statistiska Centralbyrån (SCB). Previous research shows various impacts by the crop failures 1867-1869 and a clear relationship with the following mass emigrations to North America. But there is no previous comparison on a micro level and between these two different geographical areas which this essay has done. The essay gives an overview about the crop failures, Sweden in the 1860's and facts about Vilhelmina and Döderhult. Statistic bars display the number of deceased, born, expatriates, emigrants and total population. The conclusion of the study is a  negative but not dramatic evolvement of the populations, and with differences between the parishes, particularly regarding the emigrations