The poor relief has been, since the early Middle Ages, the church´s responsibility.  The poor would be treated in a good Christian way. Some regulations were introduced during the 1600-1700s that had some effects on the care of the poor. In 1847 a new Poor Law Regulation was introduced. It was in a time when Sweden struggled with an increasing poverty. This law included the first changes in 200 years. Even though the regulations during 1700 century gave every parish the right to decide on the methods of how to provide the necessary care , it still was the responsibility of the parish. As a consequence, there were many local variations of how the poor relief was practiced in the country. This essay examines how Lycksele parish designed their poor relief and what local and external factors affected it in the years of 1823-1873.  This period of time was marked by crop failures, parish breakout, social changes and new laws to adapt to those circumstances. The result of the investigation present that local factors had a bigger impact on the poor relief than the external factors. The most important factor was the crop failure periods that occurred three times and forced the parish to develop new methods to help the people in need. / Fattigvården var sedan tidig medeltid varit kyrkans angelägenhet, med kristlig barmhärtighet skulle de fattiga vårdas. Fattigvården var varje sockens eget ansvar. Det tillkom några förordningar under 1600-1700-talet som delvis reglerade fattigvården. 1847 tillämpades en ny fattigvårdsförordning, den första på över 200 år. I en tid som var präglad av ökad fattigdom i Sverige. 1800-talets förordningar gav socken mycket frihet, fortfarande skulle fattigvården vara sockens angelägenhet. Varje socken skulle lämna nödvändig vård och det sätt som passade socken bäst. Därför fanns det många lokala variationer, hur fattigvården skulle praktiseras i landet.   Denna uppsats har undersökt hur Lycksele socken utformade sin fattigvård och vilka faktorer som påverkade utformningen. 1823-1873 är den tidperiod som har undersökts, lokalt innehöll perioden tre missväxtperioder och sockenutbrytning. Nationellt var tiden präglad av samhällsförändring och nya lagar som skulle anpassa till det nya samhället. Uppsatsen fokuserar på vilka lokala faktorer tillsammans de yttre faktorer som påverkade vilka försörjningssätt som kunde ges av sockens fattigvård. Dessutom undersöks vilka faktorer som hade störst betydelse för fattigvårdens utformning. Resultatet blev att de lokala faktorerna hade störst påverkan på utformningen. Störst effekt hade missväxtperioderna som inträffade tre gånger vilket framtvingade nya åtgärder efter varje missväxt. Under tidsperioden skulle missväxt, ökad fattigdom och nya förordningar hanteras utav socken för att kunde lämna nödvändig hjälp till socknens fattiga.