The aim of this essay is to study diaries and letters from Swedish soldiers during the Great Nordic War, more specifically those written during the campaign 1707-1721 against Russia, in search of religious coping and religious parables. The theoretic framework is evolved around Kenneth Pargament’s theory about religious coping, and Ana-Maria Rizzuto’s theory about object relations. The method used can be described as hermeneutic. The questions at hand were: - How did Swedish soldiers during the war against Russia relate to God, and express image of God and religious concepts? - Did the soldiers express themselves in terms of spiritual coping and in that case to what extent? The conclusions were that the soldiers used religious coping as a method of survival. They used all methods as stated by Pargament, except the method that involves cooperation with God, unless you count being God’s humble servant as a way of cooperation.Several diaries features songs and poems and many expresses prayers and faith in God. The soldiers express themselves with parables to the Old Testament, for ex-ample to the Babylonian captivity. The language of the diaries changes after the defeat of Poltava 1709, to a richer one full of religious parables. Keywords: Spiritual coping, soldiers, Great Nordic War, Charles the XII, Kenneth Pargament.

<p>Det huvudsakliga syftet med min uppsats var att studera hur tre olika aspekter påverkade Gårdby socken och dess båtsmän under Stora nordiska kriget, nämligen krig, pest och missväxt. Med hjälp av de källor jag har studerat, militära rullor, kyrkoböcker och mantalslängder, har jag fått fram hur livet kunde te sig för de indelta båtsmännen men också hur pestens verkningar påverkade socknen mer långsiktigt än vad krigets utskrivningar gjorde. Jag har även studerat hur missväxten föll ut i Gårdby och jämfört detta med till exempel byn Andersvattnet, Stockholm och övriga riket.</p>

Det huvudsakliga syftet med min uppsats var att studera hur tre olika aspekter påverkade Gårdby socken och dess båtsmän under Stora nordiska kriget, nämligen krig, pest och missväxt. Med hjälp av de källor jag har studerat, militära rullor, kyrkoböcker och mantalslängder, har jag fått fram hur livet kunde te sig för de indelta båtsmännen men också hur pestens verkningar påverkade socknen mer långsiktigt än vad krigets utskrivningar gjorde. Jag har även studerat hur missväxten föll ut i Gårdby och jämfört detta med till exempel byn Andersvattnet, Stockholm och övriga riket.

Peace as a concept usually ends up taking the back seat in the numerous studies of war and conflict. The definition of peace is often dependant on the definition of war, violence and/or conflict. The purpose of this thesis is to study the concept of peace during the Northern Wars and its Early modern attributes. The chosen time periods, the Second Northern War (1655-1660) and the Great Northern War (1700-1721), offer the possibility to study the change in the conception of peace over time and how the international political situation affects the description of peace. Every year, starting with Gustav I of Sweden, the Swedish monarchy wrote letters that were read by the priests to the general public, explaining the international situation and any predicaments in which the state found itself. The letters are called Böndagsplakat in Swedish, which roughly translate to “prayerday placard”, drawing its name from the prayer days proclaimed at the end of each letter. Previous research has shown that the purpose of these placards was to legitimise the actions of the monarchy and to have a long term effect on the general values of the public. The Swedish army relied heavily on the peasantry both financially and for recruitment which makes the official letters an important tool for the monarchy. Therefore this material is suitable for a hermeneutic inspired text analysis and a comparative study between the different wars. The results in the thesis are based on the descriptions of peace in the placards from the final stages of both wars (1658-1663 and 1717-1723) when the issue of peace is visible both before and after the peace treaties. This study shows that peace isn’t a static concept and that the description of peace is affected by the political situation. It is given different attributes which don’t necessarily rely on the definition of its counterpart war. The descriptions of peace also have different nuances depending on the political need to continue the war or end it, and it can be placed on a scale from a cease-fire to a complete perpetual peace. Peace, just like war, is a complex and historically changeable concept that needs a front row seat together with the studies of war.

Under stormaktstiden och tiden för det stora nordiska kriget, som utbröt år 1700, var relationen mellan kyrka och stat god. Det var också dessa två som satte premisserna över hur den övriga svenska befolkningen skulle leva ett religiöst liv i enlighet med den evangelisk-lutherska läran. Tidigare forskning har gett oss mycket information om vad förkunnelsens innehåll och syfte var under tiden för det stora nordiska kriget. Hur detta mottogs av karolinerna, d.v.s. de som följde med på Karl XII:s ryska fälttåg, och hur deras religiösa liv såg ut finns det emellertid inte lika mycket information om. Syftet med föreliggande studie är att undersöka gudsbild och religiositet hos några av karolinerna under det stora nordiska kriget. Tanken är att se hur dessa kom till uttryck och hur karolinerna förhöll sig till detta under fälttåget i allmänhet och i förhållande till striden i synnerhet. Metoden är en kvalitativ textanalys av åtta karoliners dagböcker och memoarer. Det visar sig att karolinernas texter ger uttryck för en närvarande och agerande gud. En gud som hjälpte, räddade, belönade och straffade under både marsch och i strid. Relationen med Gud fanns både på ett kollektivt och ett individuellt plan, där den sistnämnda utmärker sig främst i kontexter i behov av räddning. Både behovet och hoppet om räddning verkar stamma från den tudelade synen karolinerna hade på sig själva som dels ett utvalt folk, men också som syndare. Religiositeten kommer också till uttryck genom deras gudsbild och hur de skulle få den agerande guden att handla till deras fördel eftersom det var en ömsesidig relation det handlade om. Karolinerna behövde i sin tur leva i enlighet med deras syn på ett kristet liv. Detta gällde både ur moraliska aspekter, upprätthållandet av en religiös praxis, samt erkänna Gud när han hade handlat väl mot dem.

Uppsatsen kommer att avhandla ledningsförhållandet under Karl XII:s fälttåg i Norge 1718. Syftet med uppsatsen äratt pröva det historiska händelseförloppet kring anfallet mot Trondheim utifrån hur vi idag uppfattar uppdragstaktikoch påvisa förekomst av denna. Min hypotes är att de bärande tankarna i uppdragstaktik inte är ett sentida fenomen. Iuppsatsen kommer jag att söka svar på följande frågeställningar.- Var Karl XII en delegerande eller centralstyrande militär chef under den Jämtländska arméns anfall motTrondheim 1718?- Finns det spår i Karl XII:s ledning av Armfeldts armé av det vi idag kallar uppdragstaktik?Uppsatsen teoretiska utgångspunkt är uppdragstaktik som den beskrivs i den svenska militärstrategiska doktrinenfrån år 2002. Uppdragstaktiken kommer att behandlas som en ledningsfilosofi snarare än som en ledningsmetod.Uppsatsen är utformad som en fallstudie. Svaren på frågeställningar söks i källinnehållet med hjälp av kvalitativtextanalys.Analysen i uppsatsen visar att det är styrkt att Karl XII agerade delegerande under anfallet mot Trondheim även omhan också reglerade en del detaljförhållanden. Det finns också tydliga drag av uppdragstaktik i hela upplägget ochgenomförandet av fälttåget. Det finns ett tydligt inslag av uppdragstaktikiskt tänkande i både Karl XII:s och iArmfeldts förhållningssätt under slutfasen av det stora nordiska kriget. / In this paper the command and control of Karl XII during the campaign inNorway 1718 will be discussed. The purpose of the paper is to examine thehistorical course of events during the assault on Trondheim in the perspectiveof how we today understand mission command and to indicate the existence ofit. My hypothesis is that the main ideas in mission command are not aphenomenon of our days. In the paper I will try to answer of the followingquestions.- Was Karl XII a delegating or a centrally controlling militarycommander during the assault on Trondheim carried out by the army ofJämtland?- Does Karl XII’s command and control of Armfeldt and his army bearany traces of what we today regard as mission-oriented command andcontrol?The theoretical framework of the paper is mission-oriented command andcontrol as it is described in the Swedish defence doctrine of 2002. Missioncommand will be discussed as a command and control philosophy rather than amethod. The paper is designed as a case study. The sources will be analysed byqualitative text analysis in order to handle the questions.The conclusions of the paper show that Karl XII truly acted in a delegatingmanner during the assault on Trondheim, although he also controlled somedetails. The plans concerning the assault and the accomplishment of the assaultshow distinct traces of mission command. The attitudes of both Karl XII andArmfeldt also show obvious elements of mission command thoughts during thefinal phase of the Great Northern War / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 03-05

With Gods help? A qualitative study of Carolean's perceptions about the Great Northern War and Charles XII The purpose of this thesis is to investigate what perceptions Charles XII’s Caroleans had about him, the Great Northern War and how these perceptions changed during the war. There is also an underlying ambition to show how these perceptions differ. The underlying issues for the thesis are thus: - What perceptions/opinions describes the Caroleans of Charles XII as a person and leader? - What perceptions are described about the war as a whole? - In what way do perceptions concerning loyalty and hopes change during the war?   The theoretical point of departure of the thesis is briefly the fatalistic beliefs and image of the King as the elect of God. A majority of the Swedish army was characterized by this approach and based their experiences and values on it to varying degrees.      The methodology in which the essay's research is based on are threefold and consists of narrative diary analysis, microhistory and mentality history.      The study is based on a source material composed of six diaries from six of Karl XII’s Caroleans with varying positions. Based on analyzes of these diaries, each individual’s experiences and perceptions have been distinguished and reported.      The conclusion of this result is that all of the mentioned Caroleans hulded a great respect for the king and saw him to varying degrees as a role model and the election of God. As the result shows they did not hold him personally responsible for the end of the war, likely due to the fatalistic beliefs that’s already mentioned.      Perceptions of the war in whole occur to some extent but not to the extent expected. From this point of view, the chosen Caroleans were fairly value-free. During the war, one can clearly see that perceptions and hopes changed. This change is strictly linked to the Swedes pros and cons in the war.