No description available.

This essay examines what happened to soldiers from Urshult in military service of Sweden during the diminished power of the country in the beginning of the eighteen century. Information of interest is taken from the soldiers’ age, time of service and other annotations of interest that shows to be helpful when examining their fate.  First off, this study explains Sweden’s situation during this period of time. To get a grasp about the situation, allotment is explained as well as the most important events in the big Nordic war. This study is based on qualitative content analysis and GMRs are used as its main resource of information and consists of empiric analysis. The result of this paper shows that very few soldiers from Urshult were able to return home alive. After eight years of service most of the soldiers from Urshult are showed to be either killed or captured. During this period of time, casualties in the army were mostly dependent on diseases that occurred during travels between fights.  This study however shows that soldiers from Urshult did more often die directly as a result from battle rather than from disease traveling between them.

I och med både det äldre- respektive yngre indelningsverket förändrades kavalleriets status, men frågan är om det består under den långa period som kavalleriet existerar eller förändras det. Ackordsystemets historiska utveckling samt de många krig som Sverige är deltagande och de tekniska utvecklingarna medför att de som blir rekryterade till kavalleriet kommer att förändras och hur de befordras. Syftet är att undersöka de möjligheter till avancemang som ryttare hade till underofficerare under 1591 till 1811. Frågeställningarna som i huvudsak kommer att besvaras är hur förändringen av rekryteringen vid Västgöta regemente kom att se samt under ryttarnas olika avancemang förändrades under perioden 1591-1811. Metoden är kvantitativ undersökning och resultaten visar att personer tar sig in på olika sätt inom yrket och att attraktiviteten från aristokratin blir högre med den undersökta perioden. / <p>Godkännande datum: 2022-01-30</p>

Under stormaktstiden och tiden för det stora nordiska kriget, som utbröt år 1700, var relationen mellan kyrka och stat god. Det var också dessa två som satte premisserna över hur den övriga svenska befolkningen skulle leva ett religiöst liv i enlighet med den evangelisk-lutherska läran. Tidigare forskning har gett oss mycket information om vad förkunnelsens innehåll och syfte var under tiden för det stora nordiska kriget. Hur detta mottogs av karolinerna, d.v.s. de som följde med på Karl XII:s ryska fälttåg, och hur deras religiösa liv såg ut finns det emellertid inte lika mycket information om. Syftet med föreliggande studie är att undersöka gudsbild och religiositet hos några av karolinerna under det stora nordiska kriget. Tanken är att se hur dessa kom till uttryck och hur karolinerna förhöll sig till detta under fälttåget i allmänhet och i förhållande till striden i synnerhet. Metoden är en kvalitativ textanalys av åtta karoliners dagböcker och memoarer. Det visar sig att karolinernas texter ger uttryck för en närvarande och agerande gud. En gud som hjälpte, räddade, belönade och straffade under både marsch och i strid. Relationen med Gud fanns både på ett kollektivt och ett individuellt plan, där den sistnämnda utmärker sig främst i kontexter i behov av räddning. Både behovet och hoppet om räddning verkar stamma från den tudelade synen karolinerna hade på sig själva som dels ett utvalt folk, men också som syndare. Religiositeten kommer också till uttryck genom deras gudsbild och hur de skulle få den agerande guden att handla till deras fördel eftersom det var en ömsesidig relation det handlade om. Karolinerna behövde i sin tur leva i enlighet med deras syn på ett kristet liv. Detta gällde både ur moraliska aspekter, upprätthållandet av en religiös praxis, samt erkänna Gud när han hade handlat väl mot dem.

With Gods help? A qualitative study of Carolean's perceptions about the Great Northern War and Charles XII The purpose of this thesis is to investigate what perceptions Charles XII’s Caroleans had about him, the Great Northern War and how these perceptions changed during the war. There is also an underlying ambition to show how these perceptions differ. The underlying issues for the thesis are thus: - What perceptions/opinions describes the Caroleans of Charles XII as a person and leader? - What perceptions are described about the war as a whole? - In what way do perceptions concerning loyalty and hopes change during the war?   The theoretical point of departure of the thesis is briefly the fatalistic beliefs and image of the King as the elect of God. A majority of the Swedish army was characterized by this approach and based their experiences and values on it to varying degrees.      The methodology in which the essay's research is based on are threefold and consists of narrative diary analysis, microhistory and mentality history.      The study is based on a source material composed of six diaries from six of Karl XII’s Caroleans with varying positions. Based on analyzes of these diaries, each individual’s experiences and perceptions have been distinguished and reported.      The conclusion of this result is that all of the mentioned Caroleans hulded a great respect for the king and saw him to varying degrees as a role model and the election of God. As the result shows they did not hold him personally responsible for the end of the war, likely due to the fatalistic beliefs that’s already mentioned.      Perceptions of the war in whole occur to some extent but not to the extent expected. From this point of view, the chosen Caroleans were fairly value-free. During the war, one can clearly see that perceptions and hopes changed. This change is strictly linked to the Swedes pros and cons in the war.