Bilder vars funktion är förmedla ett budskap är i fokus för denna uppsats. Syftet är att se hur ett urval av porträtt av regenter används i politiska syften för att manifestera sig själva som en reflektion av staten, detta berör den visuella bilden av kungen vars syfte är att övertyga om en ledares kvalitativa egenskaper. Med andra ord, hur förmedlade man sin maktposition och hur man vidmakthöll sin påverkan över befolkningen och riket med hjälp av den visuella retoriken. Det är en analys över stormaktstidens kulturella syn över sin egen självbild som en nybliven maktstat och viljan att visa sig likvärdig bland dem andra europeiska staterna, både gällande de kulturella och politiska aspekterna. Maktsymboler är viktiga retoriska inslag i konsten som berättar om individens intentioner, anspråk och rättigheter. Därför kommer en betydande del av uppsatsen att verifiera och definiera användningen av symboler i porträtter. Dessa kan vara identitetsbyggande symboler eller metaforer för auktoriteten och andra maktbesläktade egenskaper. Exempel på dessa symboler är bland annat konkreta objekt, ansiktsdrag, gester, posering och tecken. Genren ryttarporträtt kommer att behandlas för att betona betydelsen av hästen i konsten och samhället. Hästen är en viktig aspekt i människans vardag som transport och som status. Under slutet av 1600-talet var det vanligt att porträtteras i antika romerska kläder vilket skulle återknyta antikens ideal. Fenomenet á la romaine som det kallas kommer att diskuteras eftersom det berättar mycket om 1600-tals människans anknytning till det förgångna och dess influenser i konsten. Speciellt till den romerska kulturen medsitt bildspråk och maktspråk som togs in i det samtida kulturlivet. Mina frågeställningar är följande: Hur yttrade sig idealen att avbilda mäktiga personer under stormaktstiden? Vad ville hovet berätta med den spridda bilden av regenten? Vad finns det för symboler i porträtten som visar på den avbildades ställning?

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur den svenska stormaktstiden (1611-1718) framställs i svenska läroböcker över tid. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ textanalys och en kvantitativ innehållsanalys för att få fram hur stormaktstiden framställdes i läroböcker. Resultatet analyserades utifrån ett historiedidaktiskt perspektiv. Uppsatsen använde ett övergripande historiemedvetande ramverk och utgår ifrån Klas-Göran Karlssons typologi av historiebruk som verktyg för att analysera resultatet. Arbetet består av två delar, som behandlar åtta läroböcker vardera. Den ena behandlar hur grundskolans läroböcker framställer stormaktstiden. Den andra behandlar hur gymnasieskolans böcker framställer stormaktstiden. Böckerna sträcker sig från början av 1900-talet till 2010-talet. Det kvalitativa resultatet visade att framställningen av stormaktstiden har förändrats från att vara något stort och ärofyllt i början på 1900-talet till att ha neutraliserats efter 1950-talet. Idag framställs stormaktstiden kritiskt och böckerna är väldigt selektiva av hur mycket utrymme stormaktstiden får i läroböckerna. Det kvantitativa resultatet visade på en svag linjär minskning för grundskolan och upp- och nergångar för gymnasieskolan. Historiemedvetande framkommer inte ur någon av böckerna. Läroböckerna visade en tendens till att bruka ett vetenskapligt, existentiellt och svagt icke bruk av historien.

The following study focuses on a certain typologi of uses of history, defined as narratological uses of history. This typology is used to investigate its applicability on teaching materials in history education and materials used in Swedish teaching education in history. Uses of history is a common concept in history didactics and is linked to the broader idea of history councessnes. Which is a term that is used in the Swedish syllabus for year 4–6. Uses of history relates to how history is presented in a certain context. The narratological uses of history focus on narratives and are divided into three categories: Traditional, critical and genetic. Traditional is a fact-based and factual way, as something impenetrable for interpretation and reconstruction. Critical is a use of history that questions, critises or shows an alternative historical explanation. Genetic recognises more than one view of certain history. This typology has been applied to the great power era (1611–1720) in Swedish history due to its controversy both in present and past time and the typology is new to the research field and it has been used only on materials for years 7–9. The study has used a content analysis and a thematic analysis, to be able to answer the study's research questions. The content analysis of the material shows that the traditional uses of history is the most common way of presenting history, which correspond to previous research, and that there's only  difference between teaching materials for education in history for year 4–6 and material in education for teachers in history according to the critical typology. The thematic analysis shows that the genetic typology is used to present certain historical characters, Gustavus Adolphus, Queen Christina and Charles XII of Sweden, in all materials used in the study. The critical typology is used in only two materials and is not commonly seen, but when it is used it applies to certain historical characters. The research that is presented in this study shows that there seems to be a consensus about how and when history should be presented according to the typology and the way it has been applied in the study.  The result of the different analysis will be discussed in contrast to history didactics and its implications on teaching about history. An awareness on how to implement certain history in contrast to the teachers own consciousness of history is therefore argued.

The 17th century saw a time of great power for Sweden, in some cases called the Swedish empire. This period in Sweden is known as a time where Sweden’s government and state organization became more structuralized. One of the many elements that contributed to this was the process of centralization where more matters were handled by the central government and many laws were standardized throughout the nation. This essay looks at this process through some of the local fire law documents that were written during this time in order to establish a more effective fire prevention system. The aim of the essay thus becomes to analyze these documents to see whether or not they share similarities enough to showcase a centralization process. The key theoretical terms in the essay are organization, participation, central, local, private and public. The last three of these terms will be used partially to analyze how the division of responsibility worked in these laws as this time also saw development in the differentiation of what is public and private respectively. The documents were compared with each other to see whether or not they shared similarities as well as if there was any development in them between the older and newer ones. The conclusion was that the documents do prove that a certain development can be seen. The fire departments organization became much clearer in the later editions of the documents. Centralization can also be seen to a certain extent as some of the laws that came out of Stockholm started appearing in other cities documents as well. Some cities chose to have a different format but still applied some of the same laws as the capital. As a whole, however, there is no evidence to suggest a complete centralization of fire prevention in early modern Sweden. Responsibility did prove to be somewhat equally shared between the population and public officials such as the local fire department.

The aim of this study is to examine how national identity is expressed in popular history books for children. The source material consists of five popular history books from between 1962 and 1993. The books have been analysed using the method of conceptual history. This method is based on the assumption that language will always reflect the cultural, political and social world, which is why it's well suited for an analysis of the presence of an idea (the nation) in text. The chosen concept for this study is "the Swedes". The concept's synonyms, opposites and associated words are identifed. This is followed by a discussion based on the theoretical framework and historical background. The essay concludes that expressions of national identity are present in all five books, but in different forms and to varying degrees.

No description available.

The 1600’s were a turbulent period of Swedish history. War, the effects of confession-building and the growing influence of the privy council marked the first half of the century. The purpose of this essay is to analyse how God was invoked in the Swedish privy council protocols during 1621-1636 and to determine the function of these invocations. With a theoretical starting pointin the term political culture, I argue that God was invoked as part of a system of symbols that gave, for instance, meaning to politics and society. By categorizing all instances that the members of the privy council and other invited individuals spoke of God, Christ, and the Holy Spirit (with a focus on God in particular) I found seven larger functions in the use of God in theprotocols. In summary they exercise a soothing and reassuring, confirming, class and order maintaining, guiding, and a meaning creating function. They also function to assert one’s position and safety and as a mode of expression. This asserts the role of religion in the political culture and how intertwined they were.

Syftet med uppsatsen var att granska svenska läromedel från 1960 talet fram till 2004 ur ett skånskt perspektiv. Jag ville veta hur mycket utrymme skånsk historia har under epoken stormaktstiden i de svenska läroböckerna. Samt ta reda på hur man kan använda böckernas eventuella material i ett dåtids-, nutids- och framtidsperspektiv (historiemedvetande). Dessutom har jag tagit fram en grovplanering om hur man kan arbeta med lokalhistoria i skolan och följa Lpo 94. Uppgiften kan både tillämpas i grundskolan och gymnasiet med en viss modifikation.Metoden vilar på Christer Karlegärds, Staffan Selanders och Niklas Ammerts teorier för en läromedelsundersökning samt historiedidaktiskt arbetssätt inom skolan. Undersökningen är baserad på analys av läromedel från ca 1960 – 2004 och omfattar 6 böcker. Resultatet visade att det förekommer väldigt lite skånsk historia under epoken stormaktstiden i de svenska läroböckerna, men att historiemedvetandet till en stor del genomsyrar de äldre läromedlen. Materialet i mina undersökta böcker visar att läraren inte kan använda böckerna i syfte att beskriva Skånes historia. Lärarna får ta fram ett nytt angreppssätt och material för att undervisa om Skånes historia.

This essay deals with a harbor near Swedish castles called sea courtyards in the 17th century. It also deals with an old work made by Erik Dahlbergh called Suecia antiqua et hodierna as a source material in order to find these sea courtyards that does not exist in present day.

Uppsatsen behandlar propagandabilder under det trettioåriga kriget föreställandes Gustav II Adolf. Uppsatsens syfte är att undersöka hur bilden av Gustav II Adolf konstrueras under det trettioåriga kriget från 1630 till 1633 och hur propagandabilderna fungerar som identitetsskapande medel. Uppsatsen behandlar bilderna utifrån ett sociologiskt perspektiv.  Bilden av Gustav II Adolf konstrueras delvis för att fungera som en central protestantisk enande gestalt under hans levnad, en martyr efter hans död och en legitimering för fortsatt svensk närvaro i det trettioåriga kriget. Genom att definiera vilka attribut och egenskaper fienden hade kunde man skapa en motbild till Gustav II Adolf som hjälper till att konstruera bilden av den svenska kungen.