The following study focuses on a certain typologi of uses of history, defined as narratological uses of history. This typology is used to investigate its applicability on teaching materials in history education and materials used in Swedish teaching education in history. Uses of history is a common concept in history didactics and is linked to the broader idea of history councessnes. Which is a term that is used in the Swedish syllabus for year 4–6. Uses of history relates to how history is presented in a certain context. The narratological uses of history focus on narratives and are divided into three categories: Traditional, critical and genetic. Traditional is a fact-based and factual way, as something impenetrable for interpretation and reconstruction. Critical is a use of history that questions, critises or shows an alternative historical explanation. Genetic recognises more than one view of certain history. This typology has been applied to the great power era (1611–1720) in Swedish history due to its controversy both in present and past time and the typology is new to the research field and it has been used only on materials for years 7–9. The study has used a content analysis and a thematic analysis, to be able to answer the study's research questions. The content analysis of the material shows that the traditional uses of history is the most common way of presenting history, which correspond to previous research, and that there's only  difference between teaching materials for education in history for year 4–6 and material in education for teachers in history according to the critical typology. The thematic analysis shows that the genetic typology is used to present certain historical characters, Gustavus Adolphus, Queen Christina and Charles XII of Sweden, in all materials used in the study. The critical typology is used in only two materials and is not commonly seen, but when it is used it applies to certain historical characters. The research that is presented in this study shows that there seems to be a consensus about how and when history should be presented according to the typology and the way it has been applied in the study.  The result of the different analysis will be discussed in contrast to history didactics and its implications on teaching about history. An awareness on how to implement certain history in contrast to the teachers own consciousness of history is therefore argued.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare reflekterar över kvinnans roll i historieundervisningen i årskurs 1–3. Studien har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med fem olika respondenter för att besvara syftet. Samtliga deltagare har varierande yrkeserfarenhet, lärarlegitimation samt är utbildade inom de samhällsorienterade ämnena.  Resultatet visar att kvinnans plats i historieundervisningen i årskurs 1–3 är mindre än vad det finns utrymme för. Lärarna i studien har som ambition att arbeta för jämställdhet i historieundervisningen och anser att historieundervisningen är tämligen jämställd. Vår studie visar dock att så är inte fallet exempelvis har det påvisats att även kvinnor kan ha varit med och jagat under stenåldern. Lärare behöver få kompetensutveckling i historieämnet för att kunna ge eleverna en rättvis bild av genus i historieämnet. Lärarutbildningar behöver ge lärarstudenter verktyg att tillämpa ett genusperspektiv på historieundervisningen.

Syftet med denna studie var att undersöka hur genus skildras i historieläromedel inom området forntiden för årskurs 1-3 samt stormaktstiden för årskurs 4-6. Studien syftade även till att belysa om de valda läromedlen knyter an till läroplanens avsnitt om skolans uppdrag gällande kritisk granskning av könsnormer. Därför utformades studiens forskningsfrågor enligt följande:   1.   På vilka sätt skildras kvinnor och män i text, i två historieläromedel utifrån Lgr11 inom området forntiden för årskurs 1-3 och två historieläromedel utifrån Lgr11 inom området stormaktstiden för årskurs 4-6?    2.   Uppmanar läromedlen till reflektion om könsnormer?   Den teoretiska utgångspunkten för studien var genus, där begrepp som bl.a. könsmaktsordning, genuskontrakt och tillskrivet kön tas upp. Metoden som användes var en kvalitativ textanalys och analysmodellen bestod av ett schema konstruerat efter inspiration från Maria Nikolajevas schema gällande egenskaper som tillhör de olika könen, med tillägg efter inspiration från Eva Magnusson. Det empiriska materialet för studien var två läromedel för årskurserna 1-3, där avsnitten om forntiden analyserades, samt två läromedel för årskurs 4-6 där avsnittet om stormaktstiden analyserades. Resultatet presenterades med citat ur läromedlen samt i ett schema konstruerat efter inspiration från Kristina Boréus.   Studiens resultat visade att männen i läromedlen framställs i hög grad med sådant som anses vara maskulina sysselsättningar och egenskaper och framställs i få fall med vad som anses vara feminina sysselsättningar och egenskaper. Kvinnorna i läromedlen presenteras främst med vad som anses vara kvinnliga sysselsättningar och egenskaper, men i större utsträckning än männen framställs de med sysselsättningar och egenskaper som anses tillhöra det motsatta könet. Resultatet visade också att samtliga läromedel innefattade reflektioner och/eller uppmaningar till reflektioner om könsnormer. Reflektionerna i läromedlen för årskurs 1-3 fanns till större del i lärarböckerna medan uppmaningarna om reflektioner i läromedlen för årskurs 4-6 var jämnare utspridda mellan grundbok, arbetsbok och lärarbok.   Nyckelord: Kvalitativ textanalys, Genus, Könsmaktsordning, Historieläromedel, Jämställdhet

Historien är speglad av bedrifter från både män och kvinnor som på ett eller annat sätt gjort avtryck och fortfarande påverkar det samhälle vi lever i idag. Utifrån det perspektivet borde både kvinnor och män finnas med i historieläromedel och bli uppmärksammade men istället är det många olika kategorier av kvinnor som lyser med sin frånvaro. Syftet med studien var att belysa hur kvinnor framställs i historieläromedel för åk 1-6 utifrån ett intersektionalitetsperspektiv. I studien analyserades sex historieläromedel från årskurs 1-6, tre från årskurs 1-3 och tre från årskurs 4-6, i fyra steg. Metoden som användes för att analysera historieläromedlen var Faircloughs kritiska diskursanalys. Den fördjupade analysen i studien utgick från två delar av Faircloughs tredimensionella modell diskursiv praktik och text. Resultatet av granskningen visade att kvinnors representation i historieläromedel är begränsat och behöver utvecklas till olika kategorier av kvinnor för att bli mer inkluderande.

Denna explorativa studies syfte är att undersöka förekomst och former av interkulturellt perspektiv i två tryckta läromedel i historia för årskurs 1-3. Frågeställningen är utöver förekomsten och formerna, att undersöka huruvida en potential i detta perspektiv – att bidra till att ge eleverna en mångsidig historieförståelse – utnyttjas. Studien lutar sig mot etablerad teoribildning inom interkulturella perspektiv på historieundervisning, men undersöker de obeforskade yngsta årskurserna. Övrig relaterad forskning redogörs för översiktligt. Kvalitativ textanalys används som metod, med en analysmodell inspirerad av textanalysmetoden och av den forskning som gjorts i Sverige om historieundervisning relaterat till interkulturellt perspektiv. Modellen består av dimensioner som representerar olika formerav interkulturella perspektiv. I resultaten som redovisas framgår att en begränsad förekomst av interkulturellt perspektiv finns i båda läromedlen, och att innehållet även till något större del består i vad som definierats som perspektivets motsats. Resultaten är därmed motsägelsefulla, och potentialen hos perspektivet i att bidra till en mångsidig historieförståelse kan sägas både utnyttjas och inte utnyttjas.

Syftet med detta arbete är att visa på hur man kan lyfta fram ett genusperspektiv i historieundervisningen och i historieläromedel. Denna studie är baserad på en statlig rapport som utkom år 2010. SOU-rapporten visar på ett alarmerande resultat kring genusuppdelningen i dagens läroböcker i historia. I merparten av böckerna är det fortfarande männens och de övre samhällsskiktens historia som berättas. Detta trots att det idag finns modern forskning att tillgå inom historieforskningen som berättar kvinnornas, barnens och den ordinära människans historia. I denna studie har jag i två olika klasser i grundskolans senare år utfört en enkätundersökning i syfte att se till hur elevernas uppfattning kring genusuppdelningen i läromedlen stämmer överens med det resultat som den statliga rapporten redovisar. Genom en pilotlektion kring kvinnornas 1900-talshistoria och ett temaarbete kopplat till 1900-talets reklam och kommersialismens historia, knutet till den ordinära människans historia, vill jag med denna studie visa på olika undervisningssätt som kan lyfta fram ett genusperspektiv på historien. Resultaten i enkätundersökningen visar framförallt på att flickorna efterlyser en mer genusinriktad och identifieringsbar historieundervisning i skolan idag. / The purpose of this essay is to show how a gender perspective in the teaching of history can be displayed as well as in history educational materials. This study is based on a report runned by the Swedish Government, which was published in 2010. It indicates an alarming result of gender segregation in today´s edcational materials. In the most of the books it is still the men´s history and the history of the upper class society which is being told. This is the given persective, despite the modern research of today which is available in historical research which tells the women, children och and the ordinary human history. In this study I have carried out a survey in two classes to exam´ine if the pupils´ opinion of gender segregation in the books agree with the report from the Government. I held a pilotlesson about the 20th century history of women and a thematic work connected to the 20th century advertising and the history of commersialism connected to the ordinary human history. I will in this study display the various ways of teaching, which can show a gender perspective on history. The results of the survey shows above all that the girls are searching for a more gender adjusted and a more identifiable history education in schools today.

Detta arbete syftar till att undersöka hur genuskontraktet är konstruerat i historieläromedel för årskurs 4-6. Detta har undersökts genom att analysera vilka maskulinitetsdrag som påbjuds läromedlets läsare genom dess narrativ. Undersökningen är genomförd på två versioner av ett läromedel som givits ut under två olika decennier. Det ena läromedlet gavs ut under mitten av 1990-talet i tryckt version medan det senare läromedlet gavs ut digitalt 2018. Studien har utgått från de två tidsperioderna 1611-1718 och 1718-1792 och har, baserat på läromedlens framställningar, fokuserat på att analysera hur och i vilka sammanhang som läromedlen väljer att framställa narrativets centrala karaktärer och därigenom konstruera ett genuskontrakt.     Resultatet visar att de två läromedlens framställningar inte skiljer sig nämnvärt från varandra utan till stor del återger samma historiska narrativ, ett narrativ som präglas av ett fåtal mäns handlingar och livsöden. Det är en specifik grupp män som dominerar läromedlens historieskrivning, vilket bidrar till att dessa män, genom sättet de framställs, framstår som dominanta i förhållandet till läromedlens centrala kvinnliga karaktärer. Egenskaper som lyfts fram som maskulina skiljer sig emellertid mellan studiens undersökta tidsperioder, då tipsperioderna i läromedlens framställning präglas av olika händelser och tankesätt. Trots detta visar studiens resultat att framställningarna kring manligt och kvinnligt framförallt kretsar kring dominans och framgång. En viss grupp män framställs i kontexter, i relation och i kontrast till övriga karaktärer på ett sätt som bidrar till att dessa män framstår som aktiva karaktärer i läromedlens historieskrivning. Dessa framställningar, i relation till hur läromedlen väljer att framställa övriga karaktärer, bidrar således till att ett genuskontrakt växer fram. Män framställs i kontexter om krig och politik och framställs genom dessa kontexter som handlingskraftiga, plikttrogna och aktiva karaktärer. Då männen kontrasteras mot läromedlens kvinnliga karaktärer framstår dessa egenskaper och sammanhang som typiskt manligt kodade i relation till utsatthet och passivitet, vilka framstår som kvinnligt kodade.