Syftet med den här studien var att synliggöra F-3 lärares historieförståelse. Ambitionen med detta synliggörande var att bidra med en fördjupad insikt om potentialen av F-3 lärares historieförståelse vad gäller möjligheter att främja elevers tolerans och kritiska förmåga. Studiens syfte och frågeställningar besvarades med hjälp av kvalitativ metod i form av intervjuer med F-3 lärare som undervisar i historia. Data analyserades med inspiration av en fenomenografisk ansats och med teorier om en historieförståelse utifrån perspektivets och sammanhangets betydelse och Rüsens typologi om olika funktioner av berättande. Resultatet tyder på att hälften av de studerade lärarna har en traditionell historieförståelse, vilket betyder att historia framställs som något faktiskt och statiskt. Resterande lärare kan relateras till en genetisk historieförståelse, vilket betyder att historia betraktas utifrån flera perspektiv och sammanhang. Med en sådan historieförståelse är det möjligt att främja elevers tolerans och kritiska tänkande då flera förståelser framhävs. Detta talar för att låta elever möta historia som utgår från en genetisk förståelse redan i lågstadiet, eftersom det är i grundskolans tidigare år som grunden för all utveckling läggs. / <p>SO</p>

Det finns en mängd olika medier som är tillgängliga för klassrummet. Dessa medier kan användas i olika områden och genom olika arbetssätt. Syftet med denna systematiska litteraturstudie har varit att undersöka vad forskningen säger om användningen av skönlitteratur och film i historieundervisningen. Litteraturstudiens frågeställning har blivit besvarad genom tidigare gjorda studier. Dessa vetenskapliga studier har granskats, undersökts och analyserats utifrån syfte samt frågeställning. Vid sökningen av relevanta vetenskapliga studier har fyra stycken databaser använts, dessa är DiVA, Swepub, Libris och Summon. Studiens resultat visar på viktiga faktorer för att historieundervisningen ska bli lyckad. Det handlar bland annat om varierad undervisning, stimulering av intresse och nyfikenhet inom ämnet historia. Skönlitteratur och film kan påverka dessa faktorer samt elevernas historiemedvetande och historieförståelse. Båda dessa medier kan förmedla historia på ett sätt som läroboken inte lyckas med. De illustrerar och gestaltar historia genom ett berättande sätt som gör att eleverna har enklare att förstå historia, enligt tidigare forskning. Det finns en mängd olika sätt att arbeta med skönlitteratur och film i historieämnet. Genom studiens resultat framgår det dock att lärare känner att de har väldigt lite kunskap om medierna. De känner sig osäkra vid användningen, därför är det enklare att använda läroboken. / <p>SO</p>

Denna explorativa studies syfte är att undersöka förekomst och former av interkulturellt perspektiv i två tryckta läromedel i historia för årskurs 1-3. Frågeställningen är utöver förekomsten och formerna, att undersöka huruvida en potential i detta perspektiv – att bidra till att ge eleverna en mångsidig historieförståelse – utnyttjas. Studien lutar sig mot etablerad teoribildning inom interkulturella perspektiv på historieundervisning, men undersöker de obeforskade yngsta årskurserna. Övrig relaterad forskning redogörs för översiktligt. Kvalitativ textanalys används som metod, med en analysmodell inspirerad av textanalysmetoden och av den forskning som gjorts i Sverige om historieundervisning relaterat till interkulturellt perspektiv. Modellen består av dimensioner som representerar olika formerav interkulturella perspektiv. I resultaten som redovisas framgår att en begränsad förekomst av interkulturellt perspektiv finns i båda läromedlen, och att innehållet även till något större del består i vad som definierats som perspektivets motsats. Resultaten är därmed motsägelsefulla, och potentialen hos perspektivet i att bidra till en mångsidig historieförståelse kan sägas både utnyttjas och inte utnyttjas.

Showing movies to pupils is hardly a new, innovative teaching method. However, knowledge about how film is used and why, as well as what kind of film is used is scarce. In the present licentiate thesis, eight active teachers have been interviewed on their experiences with and approached to using film as a pedagogic tool in high school history lessons. The purpose of the study is to analyze the respective teachers´ use and understanding of history, based on their opinion of film as a didactic alternative. Why do teachers to use film in class? How do they describe the way in which they work with it in concrete teaching situations? What films do they use and what makes them suitable for classroom viewing? The teachers emphasize five primary ways in which they use movies as teaching tools and the advantages in doing so: to present facts; as an example of multiperspectivism; to promote ethics and empathy; to discuss source criticism; and to arouse interest. The teachers see documentary film as an accurate, reliable form of presenting facts while considering drama more complicated and important to address in class. The study shows that the teachers feel they are left to their own devices to discover film´s potential as creators of meaning but that they rarely have the educational background or time to engage colleagues in didactic reasoning on the subject. The type of films they consider as having the most favorable effect in the classroom generally deal with war and other conflicts from a Western perspective. Most see film as an effective secondary source but a few also see it as a useful primary source. Analyzing their statements as a whole, the informants articulate that while film is widely used in high school history classes, it is done so for very different reasons.