Syftet med denna studie var att utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv undersöka möjligheter och eventuella problem i den pedagogiska praktiken kring teknik för yngre åldrar genom intervjuer av några lärare. I studien intervjuades tre verksamma lärare i grundskolans yngre skolår. De forskningsfrågor jag har försökt besvara är; Hur kan lärarnas definition av teknik och teknisk kunskap förstås ha inverkan på den pedagogiska praktiken kring teknik?; hur beskriver lärarna sitt upplägg av undervisningen i teknik?; vad beskrivs av lärarna som kan förstås som möjligheter och hinder för att undervisa i teknik? För analys av frågorna används bricolage, som innebär att jag använt mig av en ostrukturerad analysmodell där man som forskare blandar olika analytiska tekniker och begrepp fritt. Resultatet visar på snäva definitioner av vad teknik är och osäkerhet kring teknikundervisningen i de yngre skolåren samt hur svårt det är för ett nytt obligatoriskt ämne att etablera sig i skolan då det påverkas starkt av dess traditioner genom tidigare läroplansformuleringar. Resultatet visar även att skolans teknikundervisning i lägre åldrar idag är beroende av sponsrat material.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare reflekterar över kvinnans roll i historieundervisningen i årskurs 1–3. Studien har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med fem olika respondenter för att besvara syftet. Samtliga deltagare har varierande yrkeserfarenhet, lärarlegitimation samt är utbildade inom de samhällsorienterade ämnena.  Resultatet visar att kvinnans plats i historieundervisningen i årskurs 1–3 är mindre än vad det finns utrymme för. Lärarna i studien har som ambition att arbeta för jämställdhet i historieundervisningen och anser att historieundervisningen är tämligen jämställd. Vår studie visar dock att så är inte fallet exempelvis har det påvisats att även kvinnor kan ha varit med och jagat under stenåldern. Lärare behöver få kompetensutveckling i historieämnet för att kunna ge eleverna en rättvis bild av genus i historieämnet. Lärarutbildningar behöver ge lärarstudenter verktyg att tillämpa ett genusperspektiv på historieundervisningen.

Syftet med föreliggande studie är att med utgångspunkt i relevant forskning undersöka om högläsning på engelska hos 63 elever i årskurs 3, påverkar elevernas ordförråd efter högläsning samt undersöka vad eleverna har för uppfattning om engelskundervisningen. Metoden som använts är enkätundersökning, före och efter högläsning samt två identiska ordtest, vilka genererat kvantitativ data. Resultatet visar att elevernas uppfattning om engelskundervisningen överlag är av positiv karaktär och att högläsningen bidraget till att flera elever utökat sitt ordförråd. Slutsatsen är att högläsningen kan väcka en större nyfikenhet till språket och att högläsning av engelsk barnlitteratur är något som bör inkluderas i undervisningen för dessa klasser och även i fler klassrum i Sverige.

<p>Utifrån kvalitativa djupintervjuer med fyra lärare tolkas utsagor kring NO-undervisning med avseende på elevernas förförståelse. Studiens fokus ligger på elevernas förförståelse, hur läraren beskriver begreppet, om läraren tar reda på den och använder förförståelsen i sin NO-undervisning. I undersökningen har olika förhållningssätt framkommit som kan relateras till olika syn på lärande. Lärarens förhållningssätt till elevernas förförståelse påverkar de valda undervisningsmetoderna. Enligt våra resultat låter de intervjuade lärarna sina elever på något sätt uttrycka sin förförståelse. Tre av fyra lärare tillvaratar elevernas förförståelse i undervisningen. Vi har funnit att lärarna använder sig av mer informella sätt att ta reda på elevernas förförståelse än specifika metoder som är utarbetade för ändamålet. Eleverna får bland annat diskutera och skriva kring ämnet eller undersöka materialet som läraren presenterar. Vi har även fått syn på några motiveringar till varför lärarna inte tar del av elevernas förförståelse. Lärarna anger tidsbrist som den mest betydande faktorn men även att de tycker det är svårt att ta hänsyn till alla elevers olika kunskapsnivåer. En av de fyra lärarna har valt att förändra sitt arbetssätt i förhållande till förförståelsen, hon arbetar nu efter skolans etablerade mönster.</p>

Utifrån kvalitativa djupintervjuer med fyra lärare tolkas utsagor kring NO-undervisning med avseende på elevernas förförståelse. Studiens fokus ligger på elevernas förförståelse, hur läraren beskriver begreppet, om läraren tar reda på den och använder förförståelsen i sin NO-undervisning. I undersökningen har olika förhållningssätt framkommit som kan relateras till olika syn på lärande. Lärarens förhållningssätt till elevernas förförståelse påverkar de valda undervisningsmetoderna. Enligt våra resultat låter de intervjuade lärarna sina elever på något sätt uttrycka sin förförståelse. Tre av fyra lärare tillvaratar elevernas förförståelse i undervisningen. Vi har funnit att lärarna använder sig av mer informella sätt att ta reda på elevernas förförståelse än specifika metoder som är utarbetade för ändamålet. Eleverna får bland annat diskutera och skriva kring ämnet eller undersöka materialet som läraren presenterar. Vi har även fått syn på några motiveringar till varför lärarna inte tar del av elevernas förförståelse. Lärarna anger tidsbrist som den mest betydande faktorn men även att de tycker det är svårt att ta hänsyn till alla elevers olika kunskapsnivåer. En av de fyra lärarna har valt att förändra sitt arbetssätt i förhållande till förförståelsen, hon arbetar nu efter skolans etablerade mönster.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur man som lärare kan hjälpa elever att nå god läsförståelse, med fokus på att göra inferenser, samt att ta reda på vilka kunskaper elever behöver för att kunna göra inferenser. Studien har gjorts i form av en Learning Study.Med Learning study som metod urskiljer man en förmåga eller kunskap man vill att eleverna ska utveckla och söker sedan reda på de kritiska aspekter som finns inom lärandeområdet. En process följer, där man testar elevernas befintliga kunskaper och ett lektionsupplägg planeras, genomförs och analyseras. En eller flera nya lektioner planeras, genomförs, analyseras och revideras. Ett eftertest i någon form görs för att pröva elevernas kunskaper efter lektionstillfällena.Studien genomfördes i en åk 3 och resulterade i följande: De kritiska aspekterna består av ett antal förmågor, så som att sammanfatta text, god ordförståelse och att kunna göra sig inre bilder av det lästa. Framför allt är läsarens egna kunskaper och tidigare erfarenheter en kritisk aspekt. Läraren bör genom vägledning hjälpa eleverna att aktivera sina egna tankeprocesser, så att de blir aktiva och medvetna i sin läsning. Eleverna behöver få syn på att man för att kunna göra inferenser måste aktivera sin förkunskap och hitta strategier för hur man kan göra när man inte förstår. Tydligt var att eleverna i diskussion med varandra uppnådde en högre förståelse än när de arbetade på egen hand. De kompletterade varandra i sina resonemang och nådde på det sättet längre. Eftertestet visare ett bättre resultat än förtestet.

Syftet med uppsatsen är att synliggöra och analysera en del av den mångfald som finns bland några lärares utomhuspedagogik. Samtidigt vill jag försöka att bidra till en större kunskap om hur lärare kan övervinna de praktiska svårigheter som de möter i sin utomhuspedagogik. Jag har använt observation och semistrukturerade kvalitativa intervjuer i min undersökning. Resultatet visar att lärarnas lektioner bestod av lärarstyrda aktiviteter och fri lek i olika kombinationer. Aktiviteterna kunde kopplas till flera skolämnen; idrott, matematik, biologi, svenska och musik. Många av aktiviteterna övade sociala kunskaper. Lärarna hade lättare att se möjligheter än hitta hinder i sin utomhuspedagogik. Majoriteten av möjligheterna var didaktiska till sin natur, som att eleverna utomhus kunde använda alla sina sinnen och att lärandet skedde genom lek och upplevelse. Lärarna kompenserade bristen på utomhusmaterial genom att hitta på kreativa lösningar; de tillverkade eget material, lånade utifrån eller bjöd in naturskolan som hade material med sig.

Läxa är en uppgift som ges av läraren till eleven att genomföra efter avslutad skoltid. En meningsfull läxa har som syfte att utmana elevens förmågor gällande prestationer och personlig utveckling. De läxor som inte ger samma stimulans som meningsfulla läxor är exempelvis traditionella läxor (en läxa för alla), ineffektiva läxor (som inte påvisar elevens kunskaper) eller repetitionsblad. Syftet med denna litteraturstudie är att åskådliggöra effekterna kring läxan, och hur de påverkar elevernas skolprestationer. Forskning visar att de äldre eleverna presterar bättre akademiskt när de fullföljer sina läxor. För de yngre eleverna är läxans funktion att skapa vanor och självreglering. Litteraturstudien belyser viktiga beståndsdelar till skapandet av lustfyllda och meningsfulla uppgifter, och med rätt kunskap hos lärare och vårdnadshavare kan läxan berika eleven. Interaktiva läxor har visat sig ge eleven större akademiska framgångar, särskilt i multietniska klasser. Genom elevens erfarenheter från familj och omgivning utvecklas eleven att kunna fokusera på det väsentliga i olika sammanhang, så som förmågan att kunna förmedla erfarenheter i tal och skrift. Det fordras mer omfattande forskning på nationell nivå, som är knuten till aktuell läroplan. Vidare behövs fler internationella opartiska studier som problematiserar alla läxans ansikten.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vad lärare som arbetar med elever i de yngre åldrarna har för uppfattning om matematiska samtal, vad matematiska samtal är och hur de arbetar med dem i helklass, grupp och enskilt. Studien undersöker även lärares uppfattning om vad samtalen ger för utbyte för dem själva och för eleverna. För att samla in data och få svar på mina frågor har jag använt mig av halvstrukturerade intervjuer. Jag har intervjuat sex lärare som undervisar i matematik i de yngre åldrarna. I analysarbetet har jag använt mig av fenomenografidk analysmetod. Mitt huvudresultat visar att lärarna är av den uppfattningen att matematiska samtal är viktiga i undervisningen. För dem handlar de matematiska samtalen om att samtala och resonera kring matematik tillsammans med eleverna och att fokus ligger på själva processen, hur lärare och elever diskuterar för att hitta lösningar, inte på korrekt svar. Vidare visar mitt resultat att de matematiska samtalen oftare utförs i grupp än i helklass. Studien visar även att lärare och elever har stort utbyte av matematiska samtal.

Syftet med denna studie var att undersöka yrkesverksamma studie- och yrkesvägledares uppfattningar av vägledning i låg- och/eller mellanstadiet. Forskningsfrågorna handlar om vilken betydelse vägledarna upplever att vägledning i yngre åldrar har för elevernas framtida studie- och yrkesval samt vad vägledare som arbetar med vägledning i yngre åldrar tror att tidig vägledning har för effekter på samhället. För att svara på våra frågor har en kvalitativ metod använts där 8 yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare har intervjuats. Genom Gottfredsons Theory of Circumscription and Compromise samt CIP- teorin har det blivit möjligt att analysera det insamlade materialet.  Resultatet visar att yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare som arbetar med studie- och yrkesvägledning i låg- och/eller mellanstadiet ser ett stort värde i insatsen.