Homework or no homework has been frequently occurring discussions in society over the years. Today, more teachers than ever have taken sides about homework. But which purpose do the teachers that provide homework have, and can they see the advantage with homework? The purpose with this essay is to examine why teachers at younger ages provide homework in mathematics and what the benefits are? To reach some answers in order to find out some answers to my questions I have made a qualitative study by interviewing six teachers, teaching classes from grades1-3. I have also been studying some other research and literature that are dealing with these questions. The result shows that despite that the teachers have chosen to provide homework they cannot always see any effects. The most common type of homework has the purpose to repeat what has been taught at school. The pupils are supposed to manage to do their homework on their own without any help from their parents. Other purposes that are mentioned in the research are joy, motivation, responsibility and to create a link between school and the domestic environment. The follow-up of the homework consists of the teacher marks the homework and sometimes gives it back to the pupils with comments. / Läxor eller inte läxor har varit vanligen förekommande diskussioner i samhället genom åren. Idag har fler lärare tagit ställning för eller emot läxor än tidigare. Hur tänker då de lärare som ger läxor och vilka vinster ser de med läxor? Syftet med den här uppsatsen är att undersöka varför lärare som undervisar i de yngre åldrarna ger läxor i matematik och vilka vinster de ser med läxor? För att söka svar har jag genomfört kvalitativa intervjuer med sex lärare som undervisar i matematik i årskurserna 1-3. Jag har även tagit del av forskning och litteratur som behandlar frågorna. Resultatet visar att trots att lärarna valt att ge läxor så ser inte alla att den ger någon effekt. Den vanligaste läxan som ges handlar om färdighetsträning. Eleverna ska själva klara av de läxor som ges utan föräldrars inblandning. Andra syften som nämns handlar om glädje, motivation, ansvarstagande samt att skapa en länk mellan hem och skola. Den uppföljning som främst används är att läxan lämnas in för rättning och ibland lämnas tillbaka med kommentarer.

Religious education has partly gone from learning about religions to learning from religions. The students practice their abilities to talk about life issues, which can increase their understanding of each other's differences. Inclusion is about making everyone feel welcome in the classroom, no matter who you are. It is also not just about each individual but the class as a whole.Previous research shows that working with the different religions can counteract xenophobia if the teacher focuses on their similarities instead of differences. Students can learn from each other and by having different backgrounds they can exchange experiences. Research suggests that community is a hallmark of an inclusive school environment. It is important not to divide the class into a "them" and “us”. Vygotsky explains how students through interaction with others can reach a new level in their proximal development zone. Students borrow skills from each other and share their experiences.The method used was a web-based survey to get a broader selection of respondents. In it, 213 teachers participated. The majority work at schools in Värmland and Dalarna, but in order to bring in more respondents, the survey was also put on social media, to broaden the selection and increase reliability. The questions in the survey were all linked to the research presented in the study. The research is taken from among others, Holmqvist Lidh and Runfors dissertations. The study's theory is linked to how teachers can work with Vygotsky and students' proximal development zone.Respondents have, among other things, answered questions about whether they have encountered problems from caregivers regarding religious education, if they consider that pupils' differences can promote inclusion and whether they believe that the students are open with their religious beliefs.In the study's results, it appears that most of the participating teachers believe that differences in the classroom can promote the community in the classroom. Most also consider that community is a hallmark of inclusion.According to the research and the teachers who participated in the study, it is agreed that religious knowledge has an important role in giving students an understanding of each other's similarities but also differences.

I dagens skola uppvisar många elever svårigheter med att skriva på engelska.Läraren har en viktig roll i elevernas språkutveckling genom att stötta och motivera elevernatill att skriva på engelska. Tidigare forskning visar att elever blir bättre skribenter när eleverna läser och bedömer varandras texter eftersom nya tankar och idéer kring en text dyker upp. Tidigare forskning visar ytterligare att elever uppmärksammar texters innehåll såsom stavning och grammatik men även hur skribenter organiserar och utformar skrivna texter. Denna studie handlar om hur lärare väcker intresse och motivation hos elever i EFL klassrum att skriva på engelska och hur lärare beskriver arbetet med stöttning i skrivundervisningen i ämnet engelska. Studien har genomförts i form av en empirisk studie där en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med fem engelskalärare i grundskolan genomförts. Denna studiesresultat visar att elever motiveras och stöttas med att skriva på engelska när skrivundervisningen relateras och anpassas till elevernas intressen och bakgrunder. Resultaten visar att eleverna stöttas med att skriva på engelska med stöd av både läraren och klasskamraterna och att lärandemiljön är mest effektiv vid par- eller gruppövningar där eleverna ansvarar och samarbetar kring sina skrivuppgifter. Vidare visar resultaten att en varierad undervisning med praktiska inslag gynnar elevernas skrivutveckling och att en undervisning behöver anpassas utifrån elevernas förkunskaper. / <p>Engelska</p>

Denna kunskapsöversikt syftar till att förklara på vilket sätt det multimodala klassrummet bidrar till meningsskapande för NO hos eleverna samt hur lärare kan undervisa NO med hjälp av multimodaliteter. Grunden till kunskapsöversikten utgörs av välvalda källor som valts ut genom databaserna ERC och ERIC. Resultatet visar att aktiviteter, kommunikation och tidiga erfarenheter är viktiga för elevers meningsskapande i NO. Kommunikationen är relevant för meningsskapandet då eleverna kan påverka varandra, men även läraren kan leda eleverna till meningsskapande kunskap. Även elevernas tidiga erfarenheter ses som viktigt för att de ska kunna skapa mening kring NO, vilket innebär att eleverna tar det de redan vet och anpassar det till sin nya kunskap. Resultatet som visar hur lärare kan undervisa multimodalt innefattar bland annat att arbeta med bild och drama i kombination med NO-ämnet. Bild kan användas på olika sätt, då eleverna kan rita eller observera bilder vilket kan bidra till en varierad och meningsfull undervisning. Även drama visade sig vara relevant i resultatet för hur lärare kan undervisa multimodalt, då ett av resultaten visade att eleverna som arbetade med drama i NO kunde återberätta det de dramatiserat, vilket visade en inlärningsmetod på hur man kan arbeta med multimodaliteter. I diskussionen lyfts möjligheter med det multimodala NO-klassrummet och lärarens betydelse samt brister i kunskapsöversiktens metod som kan ha lett till att musik inte inkluderats.

Syftet med denna företrädelsevis kvantitativa studie är att bidra med kunskap om hur lärare uppfattar vikten av motivation vid lektionsinledningar. Studien är relevant då det finns få studier angående motivation i lektionsinledningar i en svensk skolkontext. Studiens teoretiska ramverk är motivationsteorier. Dessa motivationsteorier är fyra av de åtta utgångspunkterna som Skaalvik och Skaalvik redogör för inom deras motivationsteorier. Följande utgångspunkter har vi utgått ifrån i denna studie: teorin om inre- och yttre motivation, teorin om tron på sin egen kapacitet och teorin om sociala relationer. Dessa används för att tolka, diskutera och analysera datainsamlingens svar. Dessa motivationsteorier bidrar med en användbar struktur för att tolka, diskutera och analysera lärarnas uppfattningar om motivation vid lektionsinledningar. Studien gäller endast den population som var avsatt att delta i denna kvantitativa studie, det vill säga verksamma lärare i årskurserna F-6. Studiens insamlingsmetod är enkäter. Det resultat som var mest framträdande var att majoriteten av respondenterna i relation till studiens forskningsfrågor svarade att det är mycket viktigt att skapa motivation vid lektionsinledningar. Majoriteten av respondenterna svarade även att de inleder på samma sätt varje lektion eller nästan varje lektion. Drygt en tredjedel svarade att deras inledningar av lektioner kan skilja i utformning beroende på vilket undervisningsämne läraren undervisar i, men oavsett om lärarna ansåg att undervisningsämnet påverkade eller inte betonades strukturen i undervisningen. Studiens resultat av den tentativa jämförelsen mellan undervisningsstadier visade inte på några betydande skillnader. Men visade att det fanns en viss tendens att lärare med längre undervisningserfarenhet i högre grad uppfattade motivation som mycket viktigt vid lektionsinledningar. Med en tentativ jämförelse menas i denna studie att respondenterna i årskurs 4-6 var få i jämförelse med lärarna i årskurs F-3. Därför kan 4-6 lärarnas svar inte användas som representation för hela popoulationen. Svaren från 4-6 lärarna har ändå valts att ha med i denna studie som kontrollgrupp i en tentativ jämförelse mellan låg- och mellanstadiet.

Engelskan har en stor påverkan i det svenska språket och i det svenska samhället idag. Många elever kan därför redan ha ett ordförråd i engelska när de börjar skolan, från till exempel film eller spel. När man undervisar barn i årskurserna 1-3 är det viktigt att eleverna blir exponerade till det engelska språket, för att utveckla ett eventuellt redan befintligt ordförråd. Detta examensarbete är en empirisk studie och innebär att egen datainsamling har gjorts, i detta fall observationer och enkäter. Syftet med denna studie är att undersöka hur mycket engelska används och i vilken form i årskurserna 2 och 3. I resultatet upptäcktes det från observationerna att engelska används i olika mängder, huvudsakligen genom läromedel, lärarna pratar svenska och engelska i undervisningen och eleverna är i största grad delaktiga. Det som gemensamt hittades i enkäten var att lärarna tycker om att undervisa engelska, det är svårt/utmanande att få eleverna att våga prata, lärarna försöker prata mycket engelska och eleverna tycker om att lära sig engelska. Ett förslag till vidare forskning är att fortsätta forska om olika fenomen inom engelska för unga åldrar. / <p>Engelska</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Jag har i min studie undersökt om lärarna i grundskolans tidigare år använder sig av integrering av de estetiska ämnena bild och musik i sin naturorienterade undervisning och i sin biologiundervisning. Avgränsningen till bild och musik bottnade i att dessa ämnen inte kändes så komplicerade i integreringen. Litteraturstudier inom det valda ämnesområdet bidrog till en fördjupad kunskap om estetik i kombination med skolvärlden. Jag har intervjuat sex stycken klasslärare som arbetar på låg och mellanstadiet. Där framkom att pedagogernas kompetens och personliga åsikter om bild och musik påverkade om läraren valde att integrera dessa eller inte. Pedagogernas inställning till bild och musik varierade, men undersökningen gav ett tydligt svar då nästan ingen av lärarna integrerade de estetiska ämnena i sin undervisning. Pedagogernas bristande intresse och/eller kompetens visar sig vara en av anledningarna till detta. Detta kan medföra att barnen inte får möjlighet att utveckla olika sätt att uttrycka sig på och därmed inte få möjlighet att förmedla sina tankar på det sätt som lämpar sig bäst för individen.</p> / <p>Abstract</p><p>I have in my study investigated if teachers in the earlier years of school use integration of the aesthetics subjects picture and music in their sciences- and biology tutoring. The delimitation to picture and music predicate in the non-complication with the integration. Litterateur studies in the chosen subject have contributed to a deeper knowledge about the aesthetic subjects in combination with the school. I have interviewed six teachers that are working in lower school and in intermediary school. There has been shone that the teachers competence and personal views about picture and music influenced the choice of integration ore not. The pedagogues attitude to picture and music vary, but the investigation gave a lucidly answer as almost none of the teachers integrated the aesthetic subjects in there tutoring. The pedagogues’ lack of interest and/ore competence appears to be the reason to this. This can cause that the children not gets the opportunity to envelop different ways to express theme serfs and consequently not gets the opportunity to put across there thoughts in the way that are most adapt for the individual.</p>

Sammanfattning Jag har i min studie undersökt om lärarna i grundskolans tidigare år använder sig av integrering av de estetiska ämnena bild och musik i sin naturorienterade undervisning och i sin biologiundervisning. Avgränsningen till bild och musik bottnade i att dessa ämnen inte kändes så komplicerade i integreringen. Litteraturstudier inom det valda ämnesområdet bidrog till en fördjupad kunskap om estetik i kombination med skolvärlden. Jag har intervjuat sex stycken klasslärare som arbetar på låg och mellanstadiet. Där framkom att pedagogernas kompetens och personliga åsikter om bild och musik påverkade om läraren valde att integrera dessa eller inte. Pedagogernas inställning till bild och musik varierade, men undersökningen gav ett tydligt svar då nästan ingen av lärarna integrerade de estetiska ämnena i sin undervisning. Pedagogernas bristande intresse och/eller kompetens visar sig vara en av anledningarna till detta. Detta kan medföra att barnen inte får möjlighet att utveckla olika sätt att uttrycka sig på och därmed inte få möjlighet att förmedla sina tankar på det sätt som lämpar sig bäst för individen. / Abstract I have in my study investigated if teachers in the earlier years of school use integration of the aesthetics subjects picture and music in their sciences- and biology tutoring. The delimitation to picture and music predicate in the non-complication with the integration. Litterateur studies in the chosen subject have contributed to a deeper knowledge about the aesthetic subjects in combination with the school. I have interviewed six teachers that are working in lower school and in intermediary school. There has been shone that the teachers competence and personal views about picture and music influenced the choice of integration ore not. The pedagogues attitude to picture and music vary, but the investigation gave a lucidly answer as almost none of the teachers integrated the aesthetic subjects in there tutoring. The pedagogues’ lack of interest and/ore competence appears to be the reason to this. This can cause that the children not gets the opportunity to envelop different ways to express theme serfs and consequently not gets the opportunity to put across there thoughts in the way that are most adapt for the individual.

In today's school and society homework is a controversial topic. Some teachers have completely abandoned work with homework, while others believe that homework is necessary. What about the reading homework at the primary school, how important is it? The Swedish school needs to work towards improving students’ readability and increase equivalence so that students’ school results are not depended on their soc io-econom ical background. Homework could be a way to improve the readability among students, but there is also a risk that it neg atively affects equality since all students do not have the same access to support at home. The purpose of the study is to describe why teachers choose to give or not to give reading homework, what the pros and cons they see with the homework are and if they find that the reading homework is different from other types of homework. In order to answer the question I studied earlier literature and research on the subject. I also chose to conduct qualitative interviews with six teachers teaching the subject of Swedish at primary school. The result shows that teachers disagreed with the issue of reading homework and its importance for learning. However, all teachers believe that the more students read, the more the students' readability develops. The advantages and disadvantages of reading homework raised in this study include, among other things, equivalence, time and students access to support. The result also shows that teachers find that the homework is different from other types of homework, for example, because reading is the foundation of many subjects. / I dagens skola är läxor ett omdiskuterat ämne. En del lärare har helt övergett arbetet med läxor, medan andra menar att läxor är nödvändiga för elevers kunskapsutveckling. Hur är det med läsläxan på lågstadiet, hur viktig är den? Den svenska skolan behöver arbeta med öka elevernas läsförmåga och stärka likvärdigheten så att elevers studieresultat inte är beroende av deras socioekonomiska bakgrund. Således skulle läsläxan kunna ses som ett sätt att stärka läsförmågan, men samtidigt finns också risken att den påverkar likvärdigheten negativt eftersom alla elever inte har samma tillgång till stöd hemma. Syftet med denna studien är att beskriva varför lärare på lågstadiet väljer att ge respektive inte ge läsläxa, vilka för och nackdelar de ser med läsläxan och om de upplever att läsläxan skiljer sig från andra typer av läxor. För att söka svar på frågan genomfördes kvalitativa intervjuer med sex behöriga lärare som undervisar i ämnet svenska på lågstadiet. Resultatet visar att lärarna är oeniga i frågan om läsläxans betydelse för lärandet. Samtliga lärare menar dock att desto mer eleverna läser desto mer utvecklas elevernas läsförmåga. De för- och nackdelar med läsläxan som lyfts i studien handlar bland annat om likvärdighet, tid och elevers tillgång till stöd. Resultatet visar även att lärarna upplever att läsläxan skiljer sig från andra typer av läxor exempelvis på grund av att läsning är grunden för många ämnen.

Syftet med denna studie var att undersöka om Toisto-inspirerade undervisning hade effekt på elevers muntliga talförmågor i ämnet engelska, i årskurs 1. Detta var även en av frågeställningarna i detta arbete. Ytterligare en frågeställning handlade om elevernas egen uppfattning av undervisning i engelska och om de upplevde att undervisningen hade påverkan på deras språkutveckling. Det handlade om eleverna själva ansåg sig lära någonting och om elevernas talrädsla minskade med hjälp av metoden. Studien använde sig av både kvantitativa och kvalitativa metoder. Den kvantitativa delen av studien genomfördes med hjälp av upplevelseenkäter, samt för- och eftertest, medan fokusgruppsintervjuer användes under den kvalitativa delen av studien. Resultatet visade att den grupp som genomförde engelskundervisning med en Toisto-inspirerad metod höjde sina resultat i jämförelse med gruppen som hade genomgått ordinarie undervisning i engelska. Resultatet visade även att eleverna upplevde mindre talrädsla efter de Toisto-inspirerade passen, dock visade de fortfarande en känsla av oro.