Syftet med denna undersökning är att studera olika ensemblelärares strategier för att öka elevernas delaktighet. Lärarna arbetar på gymnasiets estetiska program. Ett särskilt fokus ligger på inledningen av undervisningen. För att utveckla syftet ställs följande frågor: Hur ser inledningen av lektionerna ut, är alla elever delaktiga från starten? På vilket sätt förebildar ensemblelärarna? Hur kommunicerar ensemblelärarna med eleverna? Som metod används en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade observationer. Tre olika lärare på två gymnasieskolor i Stockholm observeras. Dokumentation genomförs med hjälp av ett observationsschema och genom videodokumentering. Den teoretiska utgångspunkten i undersökningen hämtas från det sociokulturella perspektivet. Resultatet av undersökningen visar att lärarnas sätt att undervisa är situerat i respektive undervisningssituation och dess miljö. Lärarnas situerade förhållningssätt i undervisningen utförs på så vis att lärarna anpassar sin ledartyp till elevernas nivå, allmänna inställning och genreinriktning. En gemensam slutsats för samtliga observationer är att lärarna tillför mycket till ensembleundervisningen och dess elever genom att själva vara med och spela eller sjunga. Detta görs på huvudsakligen två sätt: genom förebildning eller genom ackompanjemang.

In this paper, it was examined how three educators, working in the same musicproficientschool, with varied long experience in the profession, used the lesson's firstfive minutes to capture the focus of the student group. The survey was an unstructuredobservation study, where the observer filmed all three educators, on ten occasions each.The observer was non-participating and was previously known to all student groupsand educators. The material has been analysed from a social psychological perspective and has had the following questions as a starting point: Is there individual contact between the pedagogues and students before the lesson has begun? Where is the pedagogue placed in the room when the start of the lesson is initiated? How do they stand physically? What methods does the pedagogue use to get the student group intofocus? What does the educators say when the group is focusing? The result indicates a variety of methods between the three educators, where their different professional experience showed, but not in a way that affected the quality of the education. Clear structure varied with creative variation to capture the student´s attention during the firstfive minutes of the lesson.

Syftet med denna företrädelsevis kvantitativa studie är att bidra med kunskap om hur lärare uppfattar vikten av motivation vid lektionsinledningar. Studien är relevant då det finns få studier angående motivation i lektionsinledningar i en svensk skolkontext. Studiens teoretiska ramverk är motivationsteorier. Dessa motivationsteorier är fyra av de åtta utgångspunkterna som Skaalvik och Skaalvik redogör för inom deras motivationsteorier. Följande utgångspunkter har vi utgått ifrån i denna studie: teorin om inre- och yttre motivation, teorin om tron på sin egen kapacitet och teorin om sociala relationer. Dessa används för att tolka, diskutera och analysera datainsamlingens svar. Dessa motivationsteorier bidrar med en användbar struktur för att tolka, diskutera och analysera lärarnas uppfattningar om motivation vid lektionsinledningar. Studien gäller endast den population som var avsatt att delta i denna kvantitativa studie, det vill säga verksamma lärare i årskurserna F-6. Studiens insamlingsmetod är enkäter. Det resultat som var mest framträdande var att majoriteten av respondenterna i relation till studiens forskningsfrågor svarade att det är mycket viktigt att skapa motivation vid lektionsinledningar. Majoriteten av respondenterna svarade även att de inleder på samma sätt varje lektion eller nästan varje lektion. Drygt en tredjedel svarade att deras inledningar av lektioner kan skilja i utformning beroende på vilket undervisningsämne läraren undervisar i, men oavsett om lärarna ansåg att undervisningsämnet påverkade eller inte betonades strukturen i undervisningen. Studiens resultat av den tentativa jämförelsen mellan undervisningsstadier visade inte på några betydande skillnader. Men visade att det fanns en viss tendens att lärare med längre undervisningserfarenhet i högre grad uppfattade motivation som mycket viktigt vid lektionsinledningar. Med en tentativ jämförelse menas i denna studie att respondenterna i årskurs 4-6 var få i jämförelse med lärarna i årskurs F-3. Därför kan 4-6 lärarnas svar inte användas som representation för hela popoulationen. Svaren från 4-6 lärarna har ändå valts att ha med i denna studie som kontrollgrupp i en tentativ jämförelse mellan låg- och mellanstadiet.