Syftet med denna studie har varit att belysa estet- och ämneslärares uppfattningar gällande estetisk integrering dels utifrån reformen Lgy 11 och dels utifrån vilka faktorer som påverkat deras förutsättningar att arbeta med estetisk integrering. Genom kvalitativa intervjuer samlades empirin in. Sedan analyserades det insamlade materialet utifrån de frågeställningar som följde på syftet, samt utifrån studiens teoretiska perspektiv, Ramfaktorteorin. Tidigare forskning påvisade att det var svårt att bedriva estetisk integrering. Andra studier framhöll att det fanns positiva följder med estetisk integrering. I denna undersökning visade det sig att lärarna var positiva till integrering, men hade olika syn på vad estetisk integrering innebar. Ett antal faktorer stod i vägen för att kunna integrera. Läroplanerna, skolledningen, tid, schemaläggning, intressen och lokaler var av yttersta vikt för att kunna integrera över huvud taget. En av slutsatserna var att lärarnas synsätt på estetisk integrering var mångfacetterad. Nyckelord: Estetisk integrering, intervjuer, ramfaktorer, läroplaner, skolledning.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vad som styr lärares val, avseende estetisk integrering i undervisningen. Undersökningen omfattar klasslärare i grundskolans tidiga år. Empirin samlades in genom enkätundersökning med slutna och öppna frågor samt genom halvstrukturerade samtalsintervjuer. Under intervjuerna gavs möjlighet att ställa fler frågor som fokuserade på faktorer som kan vara förutsättningar för estetisk integrering i undervisningen. Det insamlade datamaterialet analyserades utifrån studiens frågeställningar samt ramfaktorteorin. Tidigare forskning visar positiva effekter av att arbeta med estetiska uttryckssätt i undervisningen. Forskningen belyser även en mer komplex bild av den estetiska integreringen. Denna studies resultat indikerar att lärare är positiva till estetisk integrering i de teoretiska ämnena, men att det finns faktorer som styr omfattningen av den estetiska integreringen. Det behövs exempelvis tid till förberedelser och efterarbete samt anpassade lokaler när man arbetar med estetiska uttryckssätt. Goda kunskaper i de estetiska ämnena och elevernas intresse för det estetiska är något som motiverar många lärare. Läroplanen upplevs både motiverande och som en ram lärare måste hålla sig inom. En av undersökningens slutsatser är att den estetiska integreringen i undervisning är komplex. Det finns en rad faktorer som spelar in i lärarnas val av hur de bedriver sin undervisning. Lärarna har ett frirum för initiativ. Samtidigt är frirummet en del i ett skolsystem med regler och ramar som lärare måste förhålla sig till. / The purpose of the study is to examine what factors lead teachers to include, or not include, aesthetic elements in their work with children. The empirical data was collected via a web-based questionnaire as well as two semi-structured interviews, all three concerned teachers working within the first grades of primary school. The interviews allowed for deeper discussion of survey questions and the frame factors that may affect the aesthetic integration. The collected information was analysed according to the frame factor theory. Previous research suggests that art integration in early education has a positive effect on learning. However, it also provides a more complex picture of such integration. Our study indicates that teachers in general have a positive view on art integration in theoretical subjects, but nevertheless there are various factors that reduce the extent to which this integration takes place. Time, space, teacher competence within the aesthetic area, as well as interest from pupils and teachers all seem to play an important part. The current curriculum appears alternately to motivate teachers and lock them within an inflexible framework. In conclusion, art integration is rather complex. There is a range of factors which affect how teachers choose to pursue their teaching. Teachers have a certain freedom of initiative, a 'free space' within which they try their ideas. Even so, this 'free space' is part of a school system with regulations and frames, which the teachers have to take into consideration.

<p>Sammanfattning</p><p>Jag har i min studie undersökt om lärarna i grundskolans tidigare år använder sig av integrering av de estetiska ämnena bild och musik i sin naturorienterade undervisning och i sin biologiundervisning. Avgränsningen till bild och musik bottnade i att dessa ämnen inte kändes så komplicerade i integreringen. Litteraturstudier inom det valda ämnesområdet bidrog till en fördjupad kunskap om estetik i kombination med skolvärlden. Jag har intervjuat sex stycken klasslärare som arbetar på låg och mellanstadiet. Där framkom att pedagogernas kompetens och personliga åsikter om bild och musik påverkade om läraren valde att integrera dessa eller inte. Pedagogernas inställning till bild och musik varierade, men undersökningen gav ett tydligt svar då nästan ingen av lärarna integrerade de estetiska ämnena i sin undervisning. Pedagogernas bristande intresse och/eller kompetens visar sig vara en av anledningarna till detta. Detta kan medföra att barnen inte får möjlighet att utveckla olika sätt att uttrycka sig på och därmed inte få möjlighet att förmedla sina tankar på det sätt som lämpar sig bäst för individen.</p> / <p>Abstract</p><p>I have in my study investigated if teachers in the earlier years of school use integration of the aesthetics subjects picture and music in their sciences- and biology tutoring. The delimitation to picture and music predicate in the non-complication with the integration. Litterateur studies in the chosen subject have contributed to a deeper knowledge about the aesthetic subjects in combination with the school. I have interviewed six teachers that are working in lower school and in intermediary school. There has been shone that the teachers competence and personal views about picture and music influenced the choice of integration ore not. The pedagogues attitude to picture and music vary, but the investigation gave a lucidly answer as almost none of the teachers integrated the aesthetic subjects in there tutoring. The pedagogues’ lack of interest and/ore competence appears to be the reason to this. This can cause that the children not gets the opportunity to envelop different ways to express theme serfs and consequently not gets the opportunity to put across there thoughts in the way that are most adapt for the individual.</p>

Sammanfattning Jag har i min studie undersökt om lärarna i grundskolans tidigare år använder sig av integrering av de estetiska ämnena bild och musik i sin naturorienterade undervisning och i sin biologiundervisning. Avgränsningen till bild och musik bottnade i att dessa ämnen inte kändes så komplicerade i integreringen. Litteraturstudier inom det valda ämnesområdet bidrog till en fördjupad kunskap om estetik i kombination med skolvärlden. Jag har intervjuat sex stycken klasslärare som arbetar på låg och mellanstadiet. Där framkom att pedagogernas kompetens och personliga åsikter om bild och musik påverkade om läraren valde att integrera dessa eller inte. Pedagogernas inställning till bild och musik varierade, men undersökningen gav ett tydligt svar då nästan ingen av lärarna integrerade de estetiska ämnena i sin undervisning. Pedagogernas bristande intresse och/eller kompetens visar sig vara en av anledningarna till detta. Detta kan medföra att barnen inte får möjlighet att utveckla olika sätt att uttrycka sig på och därmed inte få möjlighet att förmedla sina tankar på det sätt som lämpar sig bäst för individen. / Abstract I have in my study investigated if teachers in the earlier years of school use integration of the aesthetics subjects picture and music in their sciences- and biology tutoring. The delimitation to picture and music predicate in the non-complication with the integration. Litterateur studies in the chosen subject have contributed to a deeper knowledge about the aesthetic subjects in combination with the school. I have interviewed six teachers that are working in lower school and in intermediary school. There has been shone that the teachers competence and personal views about picture and music influenced the choice of integration ore not. The pedagogues attitude to picture and music vary, but the investigation gave a lucidly answer as almost none of the teachers integrated the aesthetic subjects in there tutoring. The pedagogues’ lack of interest and/ore competence appears to be the reason to this. This can cause that the children not gets the opportunity to envelop different ways to express theme serfs and consequently not gets the opportunity to put across there thoughts in the way that are most adapt for the individual.