Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur den svenska stormaktstiden (1611-1718) framställs i svenska läroböcker över tid. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ textanalys och en kvantitativ innehållsanalys för att få fram hur stormaktstiden framställdes i läroböcker. Resultatet analyserades utifrån ett historiedidaktiskt perspektiv. Uppsatsen använde ett övergripande historiemedvetande ramverk och utgår ifrån Klas-Göran Karlssons typologi av historiebruk som verktyg för att analysera resultatet. Arbetet består av två delar, som behandlar åtta läroböcker vardera. Den ena behandlar hur grundskolans läroböcker framställer stormaktstiden. Den andra behandlar hur gymnasieskolans böcker framställer stormaktstiden. Böckerna sträcker sig från början av 1900-talet till 2010-talet. Det kvalitativa resultatet visade att framställningen av stormaktstiden har förändrats från att vara något stort och ärofyllt i början på 1900-talet till att ha neutraliserats efter 1950-talet. Idag framställs stormaktstiden kritiskt och böckerna är väldigt selektiva av hur mycket utrymme stormaktstiden får i läroböckerna. Det kvantitativa resultatet visade på en svag linjär minskning för grundskolan och upp- och nergångar för gymnasieskolan. Historiemedvetande framkommer inte ur någon av böckerna. Läroböckerna visade en tendens till att bruka ett vetenskapligt, existentiellt och svagt icke bruk av historien.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:oru-58763 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Lindberg, Emanuel, Ryberg, Anton |
| Publisher | Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0015 seconds