No description available.

Under den svenska stormaktstiden rådde en hierarkisk ordning mellan stånden, men också mellan man och kvinna. Syftet med den här uppsatsen är att göra en jämförande analys på porträtt av Gustav II Adolf och Drottning Kristina av Sverige. Hur valde hovet och konstnärerna att gestalta en manlig och en kvinnlig regent och vilka argument förs och försvarar en kvinnlig regent. Metoden som använts är Erwin Panofskys ikonografiska metod i tre delar. Metoden är deskriptiv och komparativ. Porträtten på båda regenterna visar på deras suveräna makt. Det är tydligt att den manliga regenten kommunicerar fysisk styrka enligt tidens krigarideal, något som den kvinnliga regenten inte visar på då hon inte tilläts strida. Konstnärerna hittar andra sätt att avbilda den suveräna drottningen, något som denna uppsats behandlar.

No description available.

Den här uppsatsen utgör en undersökning av konstnärsrollen som den representeras i ett urval av självporträtt av konstnärerna David Klöcker Ehrenstrahl och Ander Zorn. Utifrån Michael Baxandalls teorier om the Period Eye så belyses ett antal kulturella omständigheter och sociala förhållanden som kan ha påverkat de två konstnärernas självporträtt och hur det kan anses relatera till samtida föreställningar om konstnärsrollen. Ur Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv ses självporträtten som en del i ett framträdande där konstnärsrollen iscensätts. Detta innebär ett försök att närma sig ett synsätt som är samtida med konstnärerna och en nyanserad tolkning av konstverken. / : This essay consists of an investigation into the role of the artist as represented in a selection of self-portraits by the artists David Klöcker Ehrenstrahl and Anders Zorn. In accordance with Michael Baxandalls theories regarding the Period Eye, a number of cultural and social circumstances relating to the role of the artist influencing the self-portraits are investigated. From Erving Goffmans dramaturgical perspective the selfportraits are viewed as part of a performance where the role of the artist is acted out. This amounts to an attempt of a nuanced interpretation and a view contemporary to the artists time.

Detta arbete syftar till att undersöka hur genuskontraktet är konstruerat i historieläromedel för årskurs 4-6. Detta har undersökts genom att analysera vilka maskulinitetsdrag som påbjuds läromedlets läsare genom dess narrativ. Undersökningen är genomförd på två versioner av ett läromedel som givits ut under två olika decennier. Det ena läromedlet gavs ut under mitten av 1990-talet i tryckt version medan det senare läromedlet gavs ut digitalt 2018. Studien har utgått från de två tidsperioderna 1611-1718 och 1718-1792 och har, baserat på läromedlens framställningar, fokuserat på att analysera hur och i vilka sammanhang som läromedlen väljer att framställa narrativets centrala karaktärer och därigenom konstruera ett genuskontrakt.     Resultatet visar att de två läromedlens framställningar inte skiljer sig nämnvärt från varandra utan till stor del återger samma historiska narrativ, ett narrativ som präglas av ett fåtal mäns handlingar och livsöden. Det är en specifik grupp män som dominerar läromedlens historieskrivning, vilket bidrar till att dessa män, genom sättet de framställs, framstår som dominanta i förhållandet till läromedlens centrala kvinnliga karaktärer. Egenskaper som lyfts fram som maskulina skiljer sig emellertid mellan studiens undersökta tidsperioder, då tipsperioderna i läromedlens framställning präglas av olika händelser och tankesätt. Trots detta visar studiens resultat att framställningarna kring manligt och kvinnligt framförallt kretsar kring dominans och framgång. En viss grupp män framställs i kontexter, i relation och i kontrast till övriga karaktärer på ett sätt som bidrar till att dessa män framstår som aktiva karaktärer i läromedlens historieskrivning. Dessa framställningar, i relation till hur läromedlen väljer att framställa övriga karaktärer, bidrar således till att ett genuskontrakt växer fram. Män framställs i kontexter om krig och politik och framställs genom dessa kontexter som handlingskraftiga, plikttrogna och aktiva karaktärer. Då männen kontrasteras mot läromedlens kvinnliga karaktärer framstår dessa egenskaper och sammanhang som typiskt manligt kodade i relation till utsatthet och passivitet, vilka framstår som kvinnligt kodade.

There were many ways of bordering manliness during the historical period covered by my research. Borders have been metaphorically understood as those invisible, often non-enunciated limits that have safeguarded manliness. There were borders separating masculinity from femininity and from childishnes, but there is also a more distant border, separating masculinity from the bestial. The term un-manliness is a useful concept for this analysis, for it can be used to illuminate the different ways in which masculinity has been interrogated. The concept can also be used in comparative analyses of how tolerance towards men deviating from ideas of ideal masculinity has differed according to situation and culture. It has been my ambition to elucidate the particular attitudes, values, customs, knowledge and requirements that influenced the view of masculinity at both individual and the group level. The clearest-cut aspects of manliness and un-manliness expressed in court proceedings were those having to do with sexuality, relations within the household, and the subordinate and dominant masculinities displayed by different court-room actors. The latter, in turn, reflected contemporary social structures, including the social gap that divided the Livonian peasantry’s serfs or former serfs from the ruling Baltic-German elite. Records from the court proceedings have shown the subordinate masculinity of the defendants, subordinate not only to that of the officers of the court but to that of the witnesses. This subordination was an inevitable consequence of the nature of the accusations, regardless of whether they were deemed well-founded or false.  The defendants were placed in a situation where they were forced constantly to be on the alert, ready to defend themselves and show their best sides. As a result, they would often give extremely clear expression to their views of proper masculinity. Such actors stressed, consciously or unconsciously, certain manly traits and behaviour patterns that characterised themselves and others. Their arguments provide insights into what they thought of each other and how they conceived a man should generally be, behave and act in different situations. By the same token, they clearly showed what kinds of behaviours were considered undesirable or outright unmanly. The positioning of the borders of manliness was linked both to time and to space. Deviations have helped different societies set the borders for what they considered acceptable behaviour. There was a clear cultural and geographical border between Sweden as such, and the Swedish province Livonia. This emerges clearly when one compares Livonian results with earlier studies on bestiality in Sweden. This shows that the view of manliness and the tolerance towards certain kinds of behaviour changed as one moved East.

Denna uppsats gör med hjälp av Erwin Panofskys ikonologiska metod en analys av en serie på nitton porträtt av kända 1600-tals män. Dessa porträtt, vilka idag är placerade i biblioteket på Skoklosters slott utreds i sin ikonografi och sätts in i ett större ikonografiskt sammanhang. Porträtten har ett unikt utseende då de är målade på furupannå och sedan kontursågade kring den porträtterades huvud. Avsikten med uppsatsen är att förstå deras syfte och ursprung. Uppsatsen behandlar frågor som varför man har valt att göra dessa porträtt och om det finns en koppling mellan dessa och bibliotekskonst i stort. Likväl vilka som är avporträtterade, varför just dessa personer är det och vem som låtit göra porträtten undersöks. Det är en uppsats som till stora delar handlar om det adliga idealet på 1600-talet och hur det gav sitt uttryck i konsten. / This essay does, with the help of Erwin Panofsky’s iconological method, provide an analysis of a series of nineteen portraits of famous men of the 17th century. These portraits, which today are placed in the library of Skokloster castle, are analysed in their iconography, and placed in a larger iconographic context. The portraits all have unique appearances, since they are painted on pine panel and then sawed after the contour of the head of the portrayed. The aim with the essay is to understand purpose and origin of the portraits. The essay deals with questions such as why these portraits were chosen to be made, and if a connection exists between these works and library art in a bigger context. Who is being portrayed, why these people in particular, and who has taken the initiative of making the portraits are questions that are investigated as well. It is an essay that to a large extent treats the noble ideal of the 17th century, and how it gave its expression to art.

Diss. Stockholm : Univ. / Stockholm blir huvudstad