• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 14
  • 1
  • Tagged with
  • 15
  • 15
  • 11
  • 8
  • 4
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

”Ett genusperspektiv på historien förändrar den” : En historiografisk undersökning om drottning Kristina / “A gender perspective on history changes its course/alters it” : A historiographical study of Queen Christina

FitzSimons, Amanda January 2016 (has links)
Queen Kristina of Sweden has throughout history often been portrayed as homosexual, promiscuous and hermaphroditic. This thesis is a historiographical study of the research made in the area during the 21st century, and analyzes five authors on the basis of Gender Theory. The concepts of gender, sexuality and political rule are central in the study. The results show that the authors who coincide with this theory advocate Kristina’s abnormality and all have strong connections in separating female and male and encourage a hierarchy between the sexes, whereas the authors who question this theory dissociate themselves from a heteronormative view of society. The final results show that it is erroneous that male authors comply with the gender theories while female authors question and dissuade them.
2

Drottning Kristina : En hermeneutisk studie om framställningen av den svenska drottningen i läroböckerna från 1920, 1960, 1980 och 2000-talet

Bedrosian, Marina January 2010 (has links)
Läroböcker har blivit en stor del av undervisning och det är viktigt att läroböckerna är rättvisa. Syftet och frågeställningen med uppsatsen är att få fram hur drottning Kristina framställs i läroböcker inom ämnet historia. Jag har använt mig av hermeneutiken eftersom den handlar om att granska och tolka olika texter som handlar om drottning Kristina. Det speciella med läroböckerna från 1920- och 1960-talet är att de innehåller sammanfattad text om drottning Kristina utan någon djupgående diskussioner. De belyser inte Kristina ur ett genusperspektiv utan fokuserar på att hon var manlig, inte ville gifta sig och att hon abdikerade för katolicismen. 1980-talets lärobok finns även i en nyare version från 2005 där man kan hitta en skillnad mellan de båda böckerna. Under 1980-talet höll författarna samma nivå som tidigare nämnda böcker där Kristina blev svartmålad men under 2005 förbättrades genusperspektivet. Även om det än idag finns brister ser man tydliga skillnader eftersom demokratin och jämställdheten nu finns i de nyare upplagorna. Framför allt kan vi i den sista boken, från 2007, se att man lyfter fram andra faktorer än Kristinas dragning till den katolska läran.
3

Bilden av drottning Kristina i tryckta och digitala läromedel för årskurs 4–6 i historia : En läromedelsanalys kopplat till historiemedvetande

Hedenström Hamadeh, Nicole, Jansson, Amanda January 2021 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka hur läromedel i historia framställer drottning Kristina. Två frågeställningar är centrala i studien: ”Hur framställs drottning Kristina i de utvalda läromedlen i förhållande till de perioder i hennes liv som analyseras?” samt ”Finns det skillnader i hur drottning Kristina framställs i de analyserade läromedlen och vari består i så fall dessa skillnader?”. För att behandla frågeställningarna valdes läromedelsanalys som metod. Materialet i studien är läromedel i historia för årskurs 4–6. Studien utgår från ett utvidgat läromedelsbegrepp och innefattar därför både tryckta och digitala läromedel. Materialet består av 12 läromedel, varav 4 av dessa är digitala. Samtliga läromedel inom studiens område bidrar med kunskap till studiens syfte. Historiemedvetande tillämpas som teoretiskt perspektiv. Historiemedvetande ses också som en tolkning av sammanhangen mellan dåtid, nutid och framtid. Ytterligare ser studien historiemedvetande som ett identitetsskapande begrepp, vilket innebär att en persons historiemedvetande påverkar identitetsutvecklingen. Läromedlen har analyserats utifrån Ammerts analysmodell som synliggör vilken framställningstyp innehållet i ett läromedel har. Framställningstyperna är konstaterande, förklarande, reflekterande/analyserande och normativ. Läromedlen har delats upp utifrån olika perioder i drottning Kristinas liv. Perioderna består av 1. Barndom och uppväxt, 2. Skildring av Kristinas tid som regent och 3. Drottning Kristinas abdikering och fortsatta liv. Resultat och analys synliggör vilket innehåll om drottning Kristina som framställs samt hur detta innehåll förmedlas. Studiens resultat bidrar till en medvetenhet om hur drottning Kristina framställs i de analyserade läromedlen och vilka skillnader som finns mellan dem. Resultatet visar att de analyserade perioderna i drottning Kristinas liv skiljer sig mellan läromedlen, samtidigt som vissa likheter går att urskilja. Samtliga framställningstyper förekommer i olika läromedel. De vanligaste framställningstyperna är konstaterande och förklarande. Sammantaget visar studien att läromedlen erbjuder olika kunskapsstoff och framställer innehållet på olika sätt. Detta innebär att läromedlen erbjuder eleverna olika historiemedvetande.
4

Drottning Kristina : En kvalitativ analys av läromdel för mellanstadiet

Andersson, Mikael, Lind, Gustav January 2017 (has links)
Den här studien syftar till att undersöka på vilket sätt läromedlens beskrivning samt framställning av historia påverkar individers historiemedvetande. Det här har gjorts genom att analysera sex läromedel i historia med inriktning på mellanstadiets årskurser 4-6, utifrån en innehållsanalys. Den teoretiska utgångspunkten för studien är historiemedvetande, och i det här fallet hur det formas utifrån hur en person beskrivs i läromedel. Kvinnor är underrepresenterade i läromedel (Nielsen 2014, s. 7), men studien har inte utgångspunkt i ett genusperspektiv eller hur kvinnor framställs genom historien, utan underrepresentationen är en motivering till valet av analyssubjekt. Därför kommer studien att inrikta sig på den kvinnliga regenten drottning Kristina. Studien bidrar därmed till den historiedidaktiska forskningen genom att påvisa att historiemedvetandet hos individer påverkas av hur en person beskrivs i läromedel.   Vi har avgränsat studien till att enbart behandla utvalda historiska händelser i drottning Kristinas liv, för att bland annat kunna bedriva en jämförbar analys enligt vår metod. Hon levde även under en intressant period i Sveriges historia då Sverige var en stormakt och hade många blickar vända mot sig, samt att hon skulle leva upp till sina förfäders prestationer då exempelvis hennes farfars far var Gustav Vasa som införde protestantismen i Sverige.   Det framkommer att det finns många likheter, men även en hel del skillnader mellan läromedlen. Skillnaderna ligger både i vilka historiska händelser som nämns, vilket utrymme de får och på vilket sätt författarna har valt att beskriva händelserna. De specifika ordvalen får en stor betydelse då de kan vara avgörande för läsarens tolkning av texterna vilket i sin tur påverkar historiemedvetandet. Många av författarna har även ett målande textspråk vilket fångar läsaren, men på vissa ställen sker detta på bekostnad av konkreta fakta samt att konsekvensen blir att faktan inte överensstämmer mellan läromedlen.
5

Bilden av drottning Kristina : En kvalitativ läromedelsanalys utifrån ett genusperspektiv av historieläroböcker för gymnasiet mellan 1906–2018

Sikiric, Emina January 2019 (has links)
I föreliggande studie undersöks drottning Kristina i tio historieläroböcker mellan 1907–2018 utifrån ett genusperspektiv. Syftet med studien är att undersöka hur drottning Kristina framställs samt huruvida bilden av henne har förändrats eller bibehållits i läromedlen. Tidigare forskning har visat att det finns en manlig överrepresentation i läroböckerna. Det manliga perspektivet får ett stort utrymme medan kvinnorna inte finns integrerade i texten utan förklaras i egna avsnitt. Metoden som har använts är en kvalitativ textanalys utifrån Staffan Selander. Studiens teoretiska ramverk utgörs av Yvonne Hirdmans genussystem samt av Karin Tegenborg Falkdalens ”drottningens två kroppar”. I resultatet framgår det att bilden av drottning Kristina har gått från att beskriva hennes regeringsperiod och personlighet på ett negativt sätt till att i de allra senaste läroböckerna beskriva henne som drottningen som bröt könsnormerna. Det märks tydligt i de två sista läroböckerna hur man väljer att anlägga ett genusperspektiv i beskrivningen av drottning Kristina, något som helt saknas i de övriga läroböckerna. En ökad genusmedvetenhet i de sista läroböckerna är något som tydligt framgår i läroböckerna.
6

Det svenska riksrådet : Det svenska riksrådets inre dynamik och agerande runt krisåret 1650 / The Swedish National Council : The Swedish national council inner dynamics and actions around the year of crisis 1650

Eldborn, Lars January 2017 (has links)
No description available.
7

”En högst ovanlig kvinna” : Ett examensarbete om framställningen av drottning Kristina i historieläroböcker 1899–2017

Haneskär, Marcus January 2018 (has links)
Detta arbete har som syfte att analysera framställningen av drottning Kristina i svenska läromedel inom historieämnet under perioden 1899–2017. Undersökningen av det valda källmaterialet har genomförts med en kvalitativ värdeanalys för att identifiera positiva och negativa värderingar i stoffet. Resultatet av undersökningen visar på en minskning av värderingar i källmaterialet desto yngre det är. Slutsatserna för denna undersökning är att utvecklingen i källmaterialet är beroende av exogena och endogena faktorer så som omvärldspåverkan och samhälleliga förändringar. Då undervisningsteorier utvecklas och implementeras introduceras nya historieperspektiv vilka är bidragandes till förändringen i källmaterialet.
8

Expressions of power: Queen Christina of Sweden and patronage in Baroque Europe

Popp, Nathan Alan 01 December 2015 (has links)
Queen Christina of Sweden (1626-1689) utilized art in many ways to promote herself and assert power in Baroque Europe. Previous scholars have addressed either Christina’s use of art to safeguard authority as Swedish regnant, or her expressions of sovereignty as an erstwhile Protestant queen in Rome, but no scholarship to date has addressed the topic of how Christina’s patronage developed, or explored how motifs employed early on later reappeared. This dissertation brings together both sides of the equation to provide a comprehensive understanding of how Queen Christina’s patronage developed in Stockholm, and how her approach evolved as she became a fixture in Rome. The deployment of the arts was necessary to assert Christina’s authority in a patriarchal environment and ultimately, to politically legitimize herself as an independent royal woman. An initial review of royal imagery of her father King Gustav II Adolf (1594-1632) provides the background for examination of early patronage promoting Christina, which drew upon Gustav’s precedents while beginning to establish her as a majestic leader in her own right. Originally the queen’s autonomy was limited by a constitutional rewrite as others steered her image for their own benefit, but Christina matured to make her own choices and developed an approach to patronage that continued throughout her life. My research contributes to our understanding of Christina’s development as art patron by examining commissions that counteract this administrative system that restrained her sovereignty. Portraits from her majority rule relied on iconography and visual rhetoric to influence a select audience, while her coronation and abdication proceedings, by contrast, were multisensory public events that broadly proclaimed her capacity to rule. Hence my analysis ranges from the subtle reading of particular images to taking stock of the language of sheer pageantry of those more public visual displays. After abdication Queen Christina had virtually no political clout, but as dowager regnant, she wielded art and patronage to maintain social standing and power. My research considers how Christina deployed the arts to craft her public persona and express her individuality within the male-dominated political structure of the Vatican even as others played off her remarkable abdication with patronage of their own. Christina’s approach was based on precedents developed in Sweden, and she applied them to her Roman situation with varied success. Through many challenges, scandals, and adversities, art was a potent vehicle both for Christina and for those around her to capitalize on her unique status in the history of Baroque Europe.
9

Ett Öga Österut : Hur det svenska riksrådet såg på de östra provinserna under 1640-talet / One eye to the east : How the swedish council viewed the eastern provinces during the 1640s

Jergander, Johan January 2018 (has links)
No description available.
10

Ett anpassningsbart minne : Historiebruk kring Drottning Kristina / An adaptable memory : The use of history in relation to Queen Kristina of Sweden

Zwettler, Niclas January 2017 (has links)
Hur historia brukas är i min mening idag ett viktigt fält att undersöka. Vi lever i en allt mer sammankopplad värld med internet och sociala medier. Källkritik har genom detta blivit ett brinnande ämne. Dels beror det på spridandet av falska nyheter, men även att skolans nya läroplaner understryker vikten av att undervisa elever i att ha ett kritiskt tänkande mot källor. Här kommer även historiebruket in. Syftet och frågeställningarna med studien är att undersöka bruket av historia i relation till den svenska drottningen Kristina (1626-1689), en starkt omtalad monark ur den svenska historien som regerade över Sverige 1644-1654. Materialet som används i studien är allt från film, teater, pjäs, minnesmärken, nyhetsartiklar, läromedel och biografier. Utifrån detta material och den teoretiska grunden som är skapad av den tyske historikern Jörn Rüsen, sedermera omarbetad av den svenska historikern Anders Dybelius, undersöks det hur Kristina har använts främst från starten av 1900-talet till 2017 med hjälp av kategorierna utbildningskultur, populärkultur och minneskultur. Genom analys av materialet så ser man en tydlig utveckling med bruket kring Kristinas minne och som symbolgestalt, uppdrag ändras och nya ges beroende på vilken riktning samhället tar. Under 1900-talet och även innan det, så beskrivs hon oftast kortfattat i läroböckerna. Det är få resta minnesmärken efter henne i Sverige, där Rom och den katolska kyrkan har uppemot lika mycket. Under det tidigare 1900-talet försökte många hitta en mer biologisk förklaring till hennes sociala beteende och ovilja att gifta sig. När man anländer till 2000-talet har det ändrats. Med intåg av jämlikhet och jämställdhet i det moderna samhället började Kristina ses i ett annat ljus. Olika delgrupper har börjat symbolisera henne som en person vars liv drabbades hårt av att hon behandlades och uppfostrades till en man. En kvinna som kämpade mot dåtidens patriarkat och en kvinna som ville hitta och gå sin egen väg i livet.

Page generated in 0.1134 seconds