The aim of this master's dissertation is to examine the use of history in relation to Gustav III (1746-1792). A notable historic figure in Swedens history who ruled as king from 1771 until he was murdered in 1792. The artifacts and material used in this study ranges from a movie, biographies, theatre plays, an opera, newspapers, novels, a poem, a ballet, historical landmarks and textbooks. With this material and by applying a theoretical framework of a three categorization: educational, popular and commemorative, made by the Swedish historian Anders Dybelius, the ways in which Gustav III has been used in the time period of 1895-2014 is examined. Through the applyed theoretical framework and the analysis of the material, a distinct and evenly use of Gustav III memory from the time he was still alive and until our days is revealed. This is shown by the poem written by the Swedish poet Carl Michael Bellman mere days after Gustav III coup d'etat in 1772, and that movies, tv shows, biographies and theatre plays based on his memory are still being made in the 21st century. Further, the study has shown that his memory and symbolic figure is higly adaptable. This is shown by the wide range of new assignments his memory and symbolic figure have been assigned over the studied time period. The study also points to the fact that the use of Gustav III:s memory have been influenced based on the direction and era of the Swedish society. During his regin and until early 20th century, his memory was often used as a cultural or national symbol, both in a negative or positive light. When you arrive in late 20th century and the 21st century his memory have new assignments, such as a symbol for tough parenting, open borders or a symbolic figure for people in the hbtq community.

Hur historia brukas är i min mening idag ett viktigt fält att undersöka. Vi lever i en allt mer sammankopplad värld med internet och sociala medier. Källkritik har genom detta blivit ett brinnande ämne. Dels beror det på spridandet av falska nyheter, men även att skolans nya läroplaner understryker vikten av att undervisa elever i att ha ett kritiskt tänkande mot källor. Här kommer även historiebruket in. Syftet och frågeställningarna med studien är att undersöka bruket av historia i relation till den svenska drottningen Kristina (1626-1689), en starkt omtalad monark ur den svenska historien som regerade över Sverige 1644-1654. Materialet som används i studien är allt från film, teater, pjäs, minnesmärken, nyhetsartiklar, läromedel och biografier. Utifrån detta material och den teoretiska grunden som är skapad av den tyske historikern Jörn Rüsen, sedermera omarbetad av den svenska historikern Anders Dybelius, undersöks det hur Kristina har använts främst från starten av 1900-talet till 2017 med hjälp av kategorierna utbildningskultur, populärkultur och minneskultur. Genom analys av materialet så ser man en tydlig utveckling med bruket kring Kristinas minne och som symbolgestalt, uppdrag ändras och nya ges beroende på vilken riktning samhället tar. Under 1900-talet och även innan det, så beskrivs hon oftast kortfattat i läroböckerna. Det är få resta minnesmärken efter henne i Sverige, där Rom och den katolska kyrkan har uppemot lika mycket. Under det tidigare 1900-talet försökte många hitta en mer biologisk förklaring till hennes sociala beteende och ovilja att gifta sig. När man anländer till 2000-talet har det ändrats. Med intåg av jämlikhet och jämställdhet i det moderna samhället började Kristina ses i ett annat ljus. Olika delgrupper har börjat symbolisera henne som en person vars liv drabbades hårt av att hon behandlades och uppfostrades till en man. En kvinna som kämpade mot dåtidens patriarkat och en kvinna som ville hitta och gå sin egen väg i livet.