No description available.

Under den svenska stormaktstiden rådde en hierarkisk ordning mellan stånden, men också mellan man och kvinna. Syftet med den här uppsatsen är att göra en jämförande analys på porträtt av Gustav II Adolf och Drottning Kristina av Sverige. Hur valde hovet och konstnärerna att gestalta en manlig och en kvinnlig regent och vilka argument förs och försvarar en kvinnlig regent. Metoden som använts är Erwin Panofskys ikonografiska metod i tre delar. Metoden är deskriptiv och komparativ. Porträtten på båda regenterna visar på deras suveräna makt. Det är tydligt att den manliga regenten kommunicerar fysisk styrka enligt tidens krigarideal, något som den kvinnliga regenten inte visar på då hon inte tilläts strida. Konstnärerna hittar andra sätt att avbilda den suveräna drottningen, något som denna uppsats behandlar.

Syftet med denna undersökning är att urskilja hur en vetenskaplig grund kan synas och tolkas i framställningen av drottning Kristina i historieläromedel. Den vetenskapliga grunden representeras i undersökningen av två historiedidaktiska traditioner: en empirisk tradition, samt en historiefilosofisk tradition. Frågeställningarna behandlar hur uttryck för en vetenskaplig grund kan synas och tolkas i framställningen av drottning Kristina i historieläromedel utifrån en empirisk respektive historiefilosofisk tradition. Undersökningen realiseras genom att tre läromedel undersöks, samtliga publicerade efter implementeringen av att den nuvarande läroplanen, LGR11 (Skolverket, 2019a) samt Kapitel 1, 5 § i Skollagen (SFS 2010:800).   Analysen har genomförts genom en kombination av en kvalitativ och kvantitativ textanalys. I resultaten och analysen framgår det att det i läromedlen kan synas och tolkas en vetenskaplig grund utifrån båda traditionerna. Bland annat kan det i läromedlen urskiljas exempel på när det skapas möjligheter att både utveckla ett historiskt tänkande, vilket kan kopplas till empirismen, och utvidga ett historiemedvetande, något som kan kopplas till historiefilosofin. Fortsättningsvis visar undersökningen att ett kronologiskt perspektiv på historia kan tolkas som betonat i läromedlen. Det genealogiska perspektivet syns främst i periferin, subtilt eller i textsjok avskilda från brödtexten.   I undersökningens diskussion lyfts det bland annat att det kan uppfattas som problematiskt att det kronologiska perspektivet betonas över det genealogiska i läromedlen. Detta har kunnat kopplas till att läromedlen ofta styr undervisningen och hur historieämnet uppfattas samtidigt som de ofta kan förmedla en traditionell och statisk bild av historien (Hammarlund & Lindahl, 2009; Ammert, 2013). En annan slutsats är att de olika traditionerna verkar kunna samexistera, något som de även kan synas göra i LGR11 (Skolverket, 2019a).

Under den äldre nysvenska perioden var svenskan under förändring. Undersökningar om denna period finns, men inte många redogör för kvinnors språk. Drottning Kristinas brev till Axel Oxenstierna finns transkriberade, men hennes språk har inte undersökts. Syftet med studien är att bidra till beskrivningen av det äldre nysvenska språket, med bisyftet att framhäva och undersöka texter skrivna av en kvinna, under en tid då texter skrivna av kvinnor är få och inte särskilt undersökta. Metoden som användes grundade sig i en tidigare undersökning av samma karaktär. Materialet utgjordes av 14 av drottning Kristinas brev till Axel Oxenstierna. Resultatet visade att drottning Kristinas språk till stor del passade med beskrivningen av språket under 1600-talet, men att hon både använde sig av såväl nya språkdrag som språkdrag som ansågs vara ålderdomliga. Slutsatsen är att Kristinas språk genom sin variation och inkonsekvens speglar en tid i svenskans historia där språket var i stor förändring.

This G-3 essay aimed to study how people on three American left leaning social medias appoint queer identities to historical people and the discourse around this appointment. This was studied through the theoretical lenses of queer theory and the use of history. The source material consisted of posts from Tumblr, Twitter and Reddit and it was studied both quantitatively and qualitatively through the method of conceptual history. The historical people examined were Queen Christina of Sweden and King James VI and I of Scotland and England. This essay discovered that a wide variety of queer identities were appointed to the royals. However, all queer identities appointed were identities that matched the discoveries scientists have made about the royals’ lives. Furthermore, between one third and half of all posts used sources to justify the appointment of queer identities. The use of history in all posts were found to be either existential in nature – showing a desire to find connections with other queer people through history – or moral – using history to argue against current injustice against queer people.