Syftet med uppsatsen var att granska svenska läromedel från 1960 talet fram till 2004 ur ett skånskt perspektiv. Jag ville veta hur mycket utrymme skånsk historia har under epoken stormaktstiden i de svenska läroböckerna. Samt ta reda på hur man kan använda böckernas eventuella material i ett dåtids-, nutids- och framtidsperspektiv (historiemedvetande). Dessutom har jag tagit fram en grovplanering om hur man kan arbeta med lokalhistoria i skolan och följa Lpo 94. Uppgiften kan både tillämpas i grundskolan och gymnasiet med en viss modifikation.Metoden vilar på Christer Karlegärds, Staffan Selanders och Niklas Ammerts teorier för en läromedelsundersökning samt historiedidaktiskt arbetssätt inom skolan. Undersökningen är baserad på analys av läromedel från ca 1960 – 2004 och omfattar 6 böcker. Resultatet visade att det förekommer väldigt lite skånsk historia under epoken stormaktstiden i de svenska läroböckerna, men att historiemedvetandet till en stor del genomsyrar de äldre läromedlen. Materialet i mina undersökta böcker visar att läraren inte kan använda böckerna i syfte att beskriva Skånes historia. Lärarna får ta fram ett nytt angreppssätt och material för att undervisa om Skånes historia.