Uppsatsen tar avstamp i det faktum att ideologi ofta förmedlas via språket och syftet var att skapa förståelse av hur Sverigedemokraterna argumentativt uttrycker ideologi i flygbladet ”NO MONEY, NO JOBS, NO HOME”. Med hjälp av Žižeks ideologikritik och en klassisk topikanalys presenteras följande: Sverigedemokraternas argumentation kretsar till stor del kring en agonistisk uppdelning som visar på ett förakt mot en viss grupp av människor utifrån en uppdelning av ett ”vi” som utgörs av svenskar och ett ”dem” som utgörs av invandrare – där svenskar är det goda och invandrare det dåliga. Vidare utgår argumentationen utifrån att det finns en tydlig syndabock: ideologins symptom som i flygbladet är invandraren. Detta symptom är anledningen till den negativa verklighetsbeskrivning vi får ta del av i flygbladet. Deras argumentation är till viss del implicit vilket kan förstås bero på att partiet inte vill uppfattas som oetiska och därmed förlora förtroende hos sina väljare.

Uppsatsen behandlar propagandabilder under det trettioåriga kriget föreställandes Gustav II Adolf. Uppsatsens syfte är att undersöka hur bilden av Gustav II Adolf konstrueras under det trettioåriga kriget från 1630 till 1633 och hur propagandabilderna fungerar som identitetsskapande medel. Uppsatsen behandlar bilderna utifrån ett sociologiskt perspektiv.  Bilden av Gustav II Adolf konstrueras delvis för att fungera som en central protestantisk enande gestalt under hans levnad, en martyr efter hans död och en legitimering för fortsatt svensk närvaro i det trettioåriga kriget. Genom att definiera vilka attribut och egenskaper fienden hade kunde man skapa en motbild till Gustav II Adolf som hjälper till att konstruera bilden av den svenska kungen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur begreppet främmandegöring kommer till uttryck i Tomas Tranströmers dikter Preludium och Flygblad. Som analysmetod används det närliggande begreppet förgrundstekniker, som beskriver hur främmandegöring kan uppstå genom det poetiska språkets olika funktioner, samt med författaren eller poetens användning av stilistiska drag. Dessutom undersöker studien hur en litteraturundervisning som beaktar skönlitteraturens främmandegörande funktion kan utveckla elevers litterära kompetens, enligt Örjan Torells modell. Analysen visar att dikterna innehåller ett rikt antal varierande förgrundstekniker som dels kan fungera väl som utgångspunkt i arbetet med att utveckla elevers litterära kompetens, dels kan öka sannolikheten för en förhöjd estetisk läsupplevelse.