Spelling suggestions: "subject:"nen svenska psalmbok"" "subject:"nen svenska psalmen""
1 |
"Vem säger människorna att jag är?" : Kristusbilder i Den svenska psalmboken från 1986 / "Who Do People Say I Am?" : Images of Christ in the Swedish Hymnal of 1986Söderström, Eva-Lisa January 2012 (has links)
No description available.
|
2 |
En ny jublande sång? : En studie av det ekumeniska arbetet i samband med 1986 års revision av Den svenska psalmbokenGruvebäck, Erik January 2011 (has links)
Arbetet beskriver och analyserar processerna bakom tillkomsten av den ekumeniska baspsalmboken anno 1986. Resultatet bygger till största delen på tre huvudkällor: kyrkomötesprotokoll, tidningsartiklar och arbetsgruppen Sampsalms samlade arkiv.
|
3 |
Hymner för redan frälsta : Om lidande och hopp i Den svenska psalmboken / Hymns for the already saved : About suffering and hope in The Swedish hymn book.Ed, Birgitta January 2021 (has links)
Denna kandidatuppsats är en textanalys av ett urval av psalmer i Den svenska psalmboken. Textanalysen är genomförd utifrån forskningsfrågan Hur formuleras lidande och hopp i Den svenska psalmboken? Den tyske teologen Jürgen Moltmanns teori om hoppets teologi och den amerikanska teologen Serene Jones beskrivning av berättelsers och vardagserfarenheters betydelse för en teologi kring lidande har fungerat som teoretiska tolkningsramar. Textanalysen har lett fram till några huvudslutsatser. För det första har det fysiska lidandet – sjukdom tex – till stor del försvunnit som tema i de psalmer som handlar om prövning och lidande och som överlevt från Den svenska psalmboken 1937 till Den svenska psalmboken 1986. För det andra beskrivs hoppet i dessa psalmer som ett hopp om räddning här och nu, snarare än ett eskatologiskt hopp om ett evigt liv. För det tredje tar psalmerna sin utgångspunkt i teologiska figurer och för kristna, kända bilder och använder i liten grad vardagen/den upplevda verkligheten som referensram
|
4 |
Blott en dag ett ögonblick i sänder : En komparativ analys av det kristna eskatologiska hoppets bildspråk i sex begravningspsalmerNyman, Lisa January 2023 (has links)
I denna kandidatuppsats gör jag en närläsning av några utvalda psalmer ur Den svenskapsalmboken och Psalmer i 2000-talet. I min närläsning vill jag se hur bildspråket i psalmernaförmedlar det kristna eskatologiska hoppet om bildspråket och symbolerna har förändrats ochi så fall på vilket sätt? Textanalysen utgår från forskningsfrågorna: Vilka bilder och symbolermålar upp det kristna eskatologiska hoppet i psalmerna 190, 249, 297, 904, 905 och 906?Har beskrivningarna av det kristna eskatologiska hoppet förändrats och i så fall på vilketsätt? Tolkningsramar till min närläsning och till analysen kommer från Jürgen Moltmann, entysk teolog som skrivit den omtalade teorin om hoppet. Som teologisk samtalspartner har jag valt Antje Jackelén , Sveriges Ärkebiskop mellan 2014 till 2022. Närläsningen av de utvalda psalmerna har resulterat i följande slutsatser. Jag fann trettioenord i sex psalmer som på något sätt förmedlade det kristna eskatologiska hoppet. Vissa ordvar återkommande i psalmerna men det fanns även symbolord som var enstaka. En avpsalmerna utmärkte sig i att det inte fanns symbolord som tillhör det “kristna” språket utanegentligen var vilka symbolord som helst. Bildspråket om det kristna eskatologiska hoppethar i fem av sex fall fortfarande ett traditionellt kristet symbolspråk för att beskriva detkristna eskatologiska hoppet.
|
5 |
Vem var det som kom på vägen? : Bibelbruk i Britt G. Hallqvists psalmerEricsson, Carl Eric January 2017 (has links)
I uppsatsen undersöks sju psalmer som alla har text skriven av Britt G. Hallqvist (1914-1997). De sju psalmerna är ”Vem är det som kommer på vägen?” (1955), ”De skall gå till den heliga staden” (1976), ”Lär mig att bedja av hjärtat” (1970), ”Han gick den svåra vägen” (1975), ”Sackeus var en publikan” (1958), ”Ett litet barn av Davids hus” (1966) samt ”Graven ligger tom” (1970). I uppsatsen ges en bakgrund kring psalmer som fenomen och psalmerna är placerade in i en psalmbokskontext och psalmboken i en nutida kontext. Därtill är författaren, Britt G. Hallqvist, presenterad, vars psalmer är studerade i uppsatsen. Därefter är en analys av de valda psalmerna gjord, psalmerna är i sin tur jämförda med de nytestamentliga texter som är kopplade till den psalmen. I diskussionen gås alla psalmerna igen utifrån några punkter som förenar psalmerna med varandra, eller för dem längre ifrån varandra. I slutsatsen sammanfattas resultatet i analysen och i diskussionen och förtydligas vad svaret på uppsatsens frågeställning blir.
|
Page generated in 0.4228 seconds