Syftet och frågeställningen med denna studie är att tydliggöra pedagogens självkännedom, samspel, självutveckling och lyfta varför ett gott samarbete i arbetslaget i förskolan är viktigt. Det är pedagogens betydelse och vidareutveckling som står i fokus och som har en betydande roll i barnens lärande och utveckling. I studien användes en webbenkät som metod där svarsfrekvensen blev 47 % och i resultaten belystes flera problem i förskolans verksamhet. Studien kompletterades med tre intervjuer för att introducera och belysa ett arbetssätt för att självutvecklas. Arbetssättet som kommer kallas “För att” är ett hjälpmedel för att pedagogen ska utvecklas och utmana sig själv och sitt förhållningssätt. Genom att använda ”För att” i olika situationer kan pedagogen själv eller tillsammans med barnet resonera kring beslutet och på så sätt få en förklaring och förståelse vilket bidrar till utveckling. Slutsatser från studien är att förskoleverksamheten har styrts från barnen och mera mot kvalitetssatsningar och förhöjda krav. Andra slutsatser som kan dras från studien är att det är grundläggande att kunna reflektera och kritiskt granska både sig själv som pedagog men också gemensamt i verksamheten. Genom att aktivt arbeta med arbetssättet utvecklas pedagogens didaktiska syn på viktiga delar i förskolan såsom demokrati och inflytande.

För att kunna göra väl underbyggda karriärval krävs en utvecklad valkompetens. Syftet med detta arbete är att se hur yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare definierar och arbetar med valkompetens inom grundskolan och jämföra det med synen hos vägledare inom gymnasieskolan gällande valkompetens och vad de förväntar sig att vägledare inom grundskolan gör. Tio stycken kvalitativa intervjuer genomfördes med yrkesaktiva studie- och yrkesvägledare inom grund- och gymnasieskolan. Till hjälp i analysarbetet användes tidigare forskning i ämnet samt teorierna Circumscription and Compromise av Gottfredson, Cognitive Information Processing av Peterson, Sampson Jr, Lenz och Reardon samt teorin om KASAM av Antonovsky. Resultaten visar att ett stort mått av samsyn finns kring definitionen av begreppet valkompetens. Samtidigt arbetar vägledarna väldigt olika för att uppnå målet kring elevernas utveckling av valkompetens och vägledare inom gymnasieskolan förväntar sig att eleverna fått mer information än vad grundskolan vägledare förmedlat.

Ungas beslutsfattande kring utbildnings- och yrkesval blir allt svårare då valmöjligheterna av både yrken och studier ökar. Konsekvensen blir att inträdet till vuxenlivet förskjuts. Utbildning spelar en nyckelroll i en ständigt föränderlig värld där individen behöver förberedas för arbetslivet och framtiden, för att kunna möta utmaningarna som det för med sig. Statistik visar att allt färre 19-åringar påbörjar högskolestudier direkt efter gymnasieskolan och allt fler ungdomar väljer preliminära arbeten.    Syftet med den här undersökningen har varit att undersöka bakomliggande orsaker till varför flera ungdomar väljer att inte läsa vidare på högskola direkt efter gymnasiet, och hur förberedda de känner sig för övergången till framtida utbildnings- och yrkesval. Våra frågeställningar i studien är: Varför har våra informanter valt att inte läsa vidare direkt efter gymnasiet? Vilka bakomliggande faktorer har påverkat våra informanters val till studier eller arbete? Den teoretiska grunden som vi valde att använda oss av var Hodkinson & Sparkes teori Careership och Law & Watts DOTS-modell. Några av begreppen som var användbara i analysen var kapital, habitus, handlingshorisont, beslutsfattande, möjlighetskunskap, lärande om övergångar och självkännedom. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex unga vuxna inom målgruppen 21–24 år som läst antingen samhälls- eller ekonomiprogrammet i gymnasiet.    Huvudresultatet av studien visar på flera bakomliggande faktorer som påverkar och bidrar till ungas beslutsfattande. Dessa kan sammanfattas som skolans stöd för valmöjligheter och begränsningar, påverkan av nätverk och uppväxtmiljö och påverkan av ekonomiskt kapital.

Få flickor gör ett otraditionellt val och väljer ett mansdomineratgymnasieprogram. Vad är det då som får dessa flickor att gå mot strömmen?Syftet med vår studie är att förstå varför flickor söker till mansdomineradegymnasieprogram. Vårt syfte har brutits ned i fem frågeställningar rörandesocial bakgrund, signifikanta andra, valet till gymnasiet, gymnasieinformationoch framtiden. I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ metod baserad påintervjuer med sju kvinnliga respondenter från årskurs ett på bygg-, el- ochfordonsprogrammet. Vårt intryck är att det finns många betydande faktorer tillvarför flickor väljer ett mansdominerat gymnasieprogram. Vi menar attflickornas sociala bakgrund har påverkat dem i deras gymnasieval. Samtligaflickor har under någon period av sitt liv umgåtts med killkompisar och de harfått positiv respons ifrån omgivningen på sitt val av ett mansdomineratgymnasieprogram vilket har bidragit till deras otraditionella val. Flickornasintressen anser vi vara en annan viktig faktor men även att få en yrkesbehörighetoch att efter gymnasiet direkt kunna gå till ett arbete, utan att behöva studeravidare, var av betydelse. Vad gäller upplevelsen av gymnasieinformationen såfann vi att den i vissa fall bidrog till att flickorna slutligen bestämde sig. Vår bildär att de är praktiskt lagda flickor med ett starkt självförtroende. De är positivaoch optimistiska och ser många möjligheter som de också tar tillvara på.Flickornas goda självbild och starka själförtroende anser vi är en bidragandefaktor till att de vågar gå emot strömmen och välja ett mansdomineratgymnasieprogram. Vi menar att för att kunna förstå flickornas karriärbeslutmåste man ta hänsyn till hela deras livshistoria. Vi anser att flickorna har enbred handlingshorisont då de även har kunnat se de otraditionella gymnasievalensom möjliga alternativ. Slutligen anser vi att Syv har en viktig uppgift att breddaelevernas handlingshorisont så att fler elever kan gå emot strömmen och välja ettotraditionellt gymnasieprogram.

Den här studien handlar om hur mycket och vilken sorts hjälp elever som går första året på gymnasiet fick av sin studie- och yrkesvägledare på grundskolan inför sitt gymnasieval. Med hjälp av våra frågeställningar vill vi ta reda på syftet som är hur elever som går årskurs ett på gymnasiet upplevde om deras studie- och yrkesvägledare på grundskolan fanns tillgänglig i samband med gymnasievalet. Frågeställningarna som används i studien är; ”Hur mycket studie- och yrkesvägledning fick eleverna tillgång till inför gymnasievalet?” ”Hur upplevdes studie- och yrkesvägledning av eleverna?” ”Vilka förväntningar hade eleverna på studie- och yrkesvägledaren inför gymnasievalet?”. För att kunna undersöka det här valde vi att göra sex djupgående intervjuer. Studien är kvalitativ för att vi ville kunna få en helhetsbild genom att kunna ställa öppna frågor och eventuella följdfrågor. De teoretiska centrala begreppen som används för att analysera studiens empiri är självkännedom, vägledning, information, underbyggt val och yrkeskunskap. Huvudresultatet i studien visade på att majoriteten av eleverna endast fick tillgång till studie- och yrkesvägledning i åttonde och nionde klass vid ett eller två tillfällen inför gymnasievalet. Eleverna saknade mer information kring utbildningar och även kring själva valprocessen. De flesta gjorde sitt val på egen hand och fick hjälp från andra i sin omgivning.

Studiens syfte var att få en djupare inblick i vilken betydelse högstadieelevers självkännedom, deras kunskaper om arbetslivet samt hur betydelsefulla personer påverkar deras val av gymnasieprogram. Syftet var även att ta reda på huruvida eleverna tänker på gymnasievalets betydelse för framtiden. En kvalitativ studie gjordes med sex elever i nionde klass som står inför gymnasievalet.Resultatet visade på brister gällande elevernas självkännedom samt deras kunskaper om arbetslivet. Eleverna påvisar tankar om framtiden men för en del är det inte lika tydligt. Samtliga elever har på ett eller annat sätt påverkats av närstående i samband med gymnasievalet. Dock känner eleverna att de tagit ett självständigt beslut. Resultatet analyserades med hjälp av teorierna careership och cognitive information process. Teorierna innefattar begrepp som förklarar hur orsaker kan påverka ett karriärval samt hur individer kan lösa sina karriärproblem.Studien gjordes då vi som blivande studie- och yrkesvägledare eventuellt kommer att arbeta med ungdomar i valsituationer och detta är viktiga komponenter att ta hänsyn till för att hjälpa eleverna att göra väl genomtänka val.

Utbildningen till Studie- och yrkesvägledare vid Malmö högskola är tre år lång. Under dessa tre år läggs mycket tid ner på att studera själva samtalet i vägledningssituationen. Vi studenter kommer i framtiden att möta olika typer av människor som var och en har sin egen unika livsvärld, byggd på erfarenheter och upplevelser. För att kunna möta alla dessa människor på ett respektfullt sätt och inleda ett samtal behöver vi kunna skapa kontakt, stämma av och knyta samman våra livsvärldar i ett temporärt förtroendefullt samarbetsavtal under själva vägledningssamtalet. Denna fas inom vägledningsområdet kallas för Tuning in. Syftet med detta fördjupningsarbete är att öka vår förståelse för vad begreppet tuning in innebär, samt ta reda på vilka kompetenser som en studie- och yrkesvägledare använder sig av i tuning in-fasen. Vi vill även utforska om det finns tyst kompetens hos studie- och yrkesvägledarna i tuning in-fasen som behöver begreppsliggöras. Vi har valt att analysera våra resultat genom tre från varandra skilda teoretikers tankar, Lev Vygotskij, Martin Buber och Donald Schön. Genom observationer, intervjuer och långvariga reflekterande fördjupningssamtal kring vår studie och dess resultat har vi skapat en bild som återger och begreppsliggör den kompetens som en erfaren och professionell studie- och yrkesvägledare inom det svenska utbildningsväsendet faktiskt besitter. Resultatet av vårt arbete är att de synliga kompetenser som en erfaren studie- och yrkesvägledare använder sig av i tuning in-fasen är medvetenhet, självkännedom och reflektionsförmåga. De tysta kompetenser hos en erfaren studie- och yrkesvägledare, som har synliggjorts ur vår studie och som vi begreppsliggjort är professionell intuition och följsamhet.

<p>Syftet med undersökningen var att mäta hur studenter vid Stockholms universitets allmänna</p><p>socionomlinje själva skattar sin självkännedom. En jämförelse gjordes mellan</p><p>termin ett och sex för att se om den självskattade självkännedomen utvecklats under</p><p>utbildningens gång. Jag gjorde en enkätundersökning där studenterna fick ta ställning</p><p>till olika påståenden samt svara på i vilken utsträckning olika faktorer inverkat. Resultaten</p><p>presenterades som en jämförelse mellan terminerna, men vissa resultat avseende</p><p>hela undersökningsgruppen presenterades också. Studien visar att samtliga respondenter</p><p>upplevde sig ha en god självkännedom. Man kan avläsa en tendens till att sjätteterminsstudenterna</p><p>i något högre utsträckning anser sig ha en mycket god självkännedom samt</p><p>att de upplever att självkännedomen har utvecklats under studietiden. Detta anser de</p><p>inte vara enbart utbildningens förtjänst utan faktorer såsom ålder, yrkeserfarenhet, relationer</p><p>samt kriser har också i stor utsträckning bidragit till utvecklingen av självkännedomen.</p><p>Bland de moment under utbildningen som man anser bidragit mest toppar praktikterminerna.</p><p>Studien gjordes utifrån ett psykodynamiskt perspektiv.</p>

<p>En planering av sin framtida karriär utifrån sina inre personliga förutsättningar kan vara värdefull i en förändrad arbetssituation, till exempel efter en föräldraledighet. Att öka förståelsen för individens egna upplevelser av karriärplanering kan underlätta för organisationer att utforma sådana program på bästa sätt. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka psykologiska effekter ett karriärplaneringsprogram vid en statlig myndighet upplevdes ha för medarbetare som deltog efter sin föräldraledighet. Studien baserades på fem intervjuer där resultatet tolkades utifrån tillvägagångssättet för induktiv tematisk analys. Några framträdande psykologiska effekter av programmet var en ökad självkännedom, att kunna se sin arbetssituation från ett nytt perspektiv, få bekräftelse på sina värderingar, inspiration till aktivt handlande samt kunna tydliggöra framtida karriärmål. Huruvida dessa upplevelser är bestående över en längre tid ligger utanför ramarna för denna studie och lämnas därför till framtida forskning.</p>

<p>Syftet med arbetet har varit att söka svar på vår problemformulering samt att få en större inblick i ämnet EQ; emotionell intelligens. Våra frågeställningar var: </p><p>· Vad är EQ?</p><p>· Hur kan man arbeta med EQ i skolan? </p><p>· På vilket sätt behövs EQ i skolan? </p><p>Vi har i vår litteraturstudie valt att utgå från den emotionella intelligensens fem grundbegrepp; att hantera sina känslor, självkännedom, motivation, empati och social kompetens. </p><p>Vi har valt att göra en etnografisk fallstudie och en kvalitativ enkätundersökning. Det är här vi har lagt vår betoning på EQ i skolan. I vår fallstudie observerade vi fyra elever i en integrerad klass, under tre veckor. Enkätundersökningen gjordes på en skola som har EQ på schemat för att se hur arbetet fungerar i praktiken. </p><p>Vår slutsats är att EQ verkligen behövs i skolan och även i vår vardag. Vi är inställda på och öppna för att arbeta med EQ i vårt framtida yrke, eftersom vi bara upplevt att allt med EQ är positivt. Vi kan vara mer eller mindre intelligenta, men det är de som har både hjärna och hjärta som blir stjärnor!</p>