Uppsatsen fokuserar på läroplanen Gy11:s syftesformulering att svenskämnet ska ”leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur […] som källa till självinsikt.” Frågor den vill besvara är hur man som pedagog kan integrera detta syfte i undervisningen och vilka förutsättningar pedagoger faktiskt har att göra detta utifrån läroplanen Gy11. I uppsatsen finns också ett resonemang om mätkultur och bedömning. Utifrån bland annat Moira von Wrights och Bert J.J. Biestas diskussioner kring unikhet och intersubjektivitet visar resultatet att pedagoger bland annat kan integrera syftet genom deliberativa samtal, genom att lära via litteratur och genom att arbeta med texter som slår an och utmanar elever. Resultatet ställs emellertid mot Gy11:s krav att undervisningen i större utsträckning ska inriktas mot kunskaper om litteratur och elevers prestationer.

Många elever i grundskolans år 9 har idag svårt för att göra sitt avgörande studie- och yrkesval. Resultatet blir att en del elever ångrar sina val i efterhand vilket tar energi från både elev och skola då byten mellan olika gymnasieprogram ska göras. Av egen erfarenhet vet jag att en del elever inte ens gör sådana önskvärda byten utan går ut gymnasiet med en utbildning de inte borde ha valt. Mot den bakgrunden var det övergripande syftet för denna studie att undersöka elevers upplevda behov av självinsikt i samband med studie- och yrkesval. Jag ville också studera huruvida eleverna upplever att insatser under grundskolans avslutande år påverkar deras val till gymnasiet. Jag lät ett antal gymnasieelever genomgå en enkel personlighetsprofilering som bestod av 30 frågor med 4 svarsalternativ vilket ledde fram till en beskrivning av deras styrkor. Eleverna fick sedan reflektera över vilka yrkesmöjligheter deras styrkor gav vilket sedan diskuterades i helklass. Sedan undersöktes elevernas upplevelser kring huruvida det hade varit lättare att göra sina val om de fått tillgång till profileringen under år 9. Metoden var enkätundersökning med fasta svarsalternativ samt motivering. Slutligen hade jag en fokusgrupp med fyra elever i varje klass för att få mer djupgående information. Resultatet påvisade att behovet av ett verktyg är stort och många elever upplevde att en personlighetsprofilering skulle kunna vara ett sådant hjälpmedel. 75 procent av eleverna kunde se nyttan med att få större insikt om sina styrkor inför ett framtida studie- och yrkesval. 35 procent av eleverna ansåg att det hade underlättat för dem att göra sitt val ifall de fått genomgå den här profileringen år 9 medan 30 procent svarade nej på samma fråga. I de efterföljande fokusgrupperna undersökte jag varför 35 procent svarade vet ej och det framkom att många av dem var positivt inställda till profilering som verktyg, men de kände behov av en mer grundlig beskrivning för att det skulle underlätta valet.

Denna studies syfte var att öka förståelsen för hur ledarskapsutbildningar kan leda till utveckling hos de som går utbildningarna. Vi kontaktade Kalmar kommun för att ges möjlighet att studera kommunens utvecklingsinsatser för ledare. Utifrån Kalmar kommuns ledarutvecklingsstrategi valde vi sedan att gå vidare med att titta på endast en av deras ledarskapsutbildningar, Utveckling av Grupp och Ledare, UGL. Denna utbildning syftar till att öka deltagarnas reflektionsförmåga samt självinsikt. Vi träffade 12 stycken ledare inom Kalmar kommun som hade gått utbildningen UGL och intervjuade dessa om deras upplevelser av utbildningen samt vilka konsekvenser lärdomarna av denna utbildning hade i deras arbete som ledare. Resultatet visade att utbildningen både gav deltagarna självinsikt samt presenterade redskap för reflektion som ledarna kunde ta med sig i sitt arbete. Resultatet visade däremot att deltagarna inte använde sig av dessa redskap i sitt arbete i den utsträckning som antogs önskvärt. Vidare visade resultatet att det i framtiden kommer krävas ytterligare insatser både från Kalmar kommun och Försvarshögskolan för att tillvarata och utveckla de kunskaper som UGL gav.

I den reviderade läroplanen för förskolan (2016) lyfts vikten av att pedagoger och förskolan ska stimulera barnen till att ta initiativ och som utvecklar deras sociala och kommunikativa kompetens. Kommunikation är ett aktuellt och viktigt ämne och utifrån detta kommer vår studie till vårt examensarbete att handla om ”den kommunikativa pedagogiken” i förskolan. Studien är en uppföljning av ett utvecklingsprojekt om ”den kommunikativa pedagogiken”, där syftet har varit att följa upp hur sju förskolor använder sig av och arbetar med pedagogiken på sin arbetsplats idag. En kvantitativ webbenkätundersökning har gjorts, där pedagoger på förskolorna har fått ta del av enkäten digitalt via en länk. Detta har gjorts för att få fram så konkreta och utvärderingsbara svar som möjligt. Resultatet visade på att svaren vi fått in lyfter vår teoretiska utgångspunkt med det interaktionistiska perspektivet, då vi kan se att samverkan, samspel och ömsesidig påverkan har en stor roll för interaktionen människor emellan. I resultatet får vi svar på våra frågeställningar som även besvarar vårt syfte med om ”den kommunikativa pedagogiken” lever kvar inom verksamheten. Uppföljningsstudien kan fungera som en inspiration till hur man som pedagog kan arbeta med denna form av pedagogik i förskolan.

<p>Syftet med denna undersökning var att se om och vilken inställning den yrkesverksamma läraren har till sambandet mellan elevernas nivå av självinsikt samt självförtroende och deras prestationer i skolarbetet och utveckling i stort samt om och hur de arbetar för att stärka ovanstående faktorer för att underlätta för eleverna. De frågeställningar som utgjorde grunden för undersökningen var: Hur ser den yrkesverksamma läraren på sambandet mellan självinsikt samt självförtroende och dessa faktorers inverkan på skolarbetet och den personliga utvecklingen samt arbetar den yrkesverksamma läraren med att förbättra elevernas självinsikt samt självförtroende och i sådant fall hur? Som metod vid insamlandet av material användes halvstrukturerade intervjuer integrerat med observationer. Resultatet visar att den yrkesverksamma läraren i denna fallstudie anser att självförtroendet samt självinsikten har inverkan på elevernas skolprestationer samt personlig utveckling i övrigt. Att dagligen arbeta med att se och uppmärksamma eleverna som individer i en gemenskap anser denne vara en utav lärarens viktigaste arbetsuppgifter. Detta görs bland annat genom återkommande moment som integreras i de dagliga rutinerna där eleverna var och en ”får synas” och känna sig värdefull.</p>

Syftet med denna undersökning var att se om och vilken inställning den yrkesverksamma läraren har till sambandet mellan elevernas nivå av självinsikt samt självförtroende och deras prestationer i skolarbetet och utveckling i stort samt om och hur de arbetar för att stärka ovanstående faktorer för att underlätta för eleverna. De frågeställningar som utgjorde grunden för undersökningen var: Hur ser den yrkesverksamma läraren på sambandet mellan självinsikt samt självförtroende och dessa faktorers inverkan på skolarbetet och den personliga utvecklingen samt arbetar den yrkesverksamma läraren med att förbättra elevernas självinsikt samt självförtroende och i sådant fall hur? Som metod vid insamlandet av material användes halvstrukturerade intervjuer integrerat med observationer. Resultatet visar att den yrkesverksamma läraren i denna fallstudie anser att självförtroendet samt självinsikten har inverkan på elevernas skolprestationer samt personlig utveckling i övrigt. Att dagligen arbeta med att se och uppmärksamma eleverna som individer i en gemenskap anser denne vara en utav lärarens viktigaste arbetsuppgifter. Detta görs bland annat genom återkommande moment som integreras i de dagliga rutinerna där eleverna var och en ”får synas” och känna sig värdefull.

Syftet och frågeställningen med denna studie är att tydliggöra pedagogens självkännedom, samspel, självutveckling och lyfta varför ett gott samarbete i arbetslaget i förskolan är viktigt. Det är pedagogens betydelse och vidareutveckling som står i fokus och som har en betydande roll i barnens lärande och utveckling. I studien användes en webbenkät som metod där svarsfrekvensen blev 47 % och i resultaten belystes flera problem i förskolans verksamhet. Studien kompletterades med tre intervjuer för att introducera och belysa ett arbetssätt för att självutvecklas. Arbetssättet som kommer kallas “För att” är ett hjälpmedel för att pedagogen ska utvecklas och utmana sig själv och sitt förhållningssätt. Genom att använda ”För att” i olika situationer kan pedagogen själv eller tillsammans med barnet resonera kring beslutet och på så sätt få en förklaring och förståelse vilket bidrar till utveckling. Slutsatser från studien är att förskoleverksamheten har styrts från barnen och mera mot kvalitetssatsningar och förhöjda krav. Andra slutsatser som kan dras från studien är att det är grundläggande att kunna reflektera och kritiskt granska både sig själv som pedagog men också gemensamt i verksamheten. Genom att aktivt arbeta med arbetssättet utvecklas pedagogens didaktiska syn på viktiga delar i förskolan såsom demokrati och inflytande.

No description available.

Debatten om den stigande arbetslösheten och det försvårande inträdet på arbetsmarknaden för utsatta grupper är högst aktuell. Med det som bakgrund riktade vi in oss på gruppen, individer med nedsatt funktionsförmåga och på gymnasiesärskolan. Vårt syfte med studien är att analysera hur studie- och yrkesvägledare på gymnasiesärskolor arbetar med vägledningsprocessen. Frågeställningen lyder; Hur arbetar man som studie- och yrkesvägledare för att hjälpa elever med funktionshinder att lära sig hjälp till självhjälp? Används kreativa verktyg i vägledningssamtal för att underlätta processen och i så fall, vilka? För att besvara våra frågor valde vi att göra en kvalitativ undersökning med 7 olika studie- och yrkesvägledare. Studiens resultat är att studie- och yrkesvägledarna arbetar olika med sina elever. En del av vägledarna arbetar både med kreativa verktyg och övningar för att öka elevens självinsikt medan resterande respondenter till största del endast träffade sina elever inför deras praktikperioder. I de fall studie- och yrkesvägledare arbetade aktivt med kreativa verktyg och hjälp till självhjälp kunde vi relatera deras kompetenser till Krumboltz teori gällande uppmuntran och coachning, vi kunde även dra paralleller till Parsons trestegsmodell med insikt, utsikt och framsikt som ett ständigt återkommande moment. Vi har även valt att analysera respondenternas svar med hjälp av Goffmans sociologiska teori och begrepp ”stigma ”och att vara stigmatiserad.

2015/2016 genomfördes i samband med det traditionella diagnostiska provet också en självuppskattning av förväntat resultat med totalt 331 blivande lärare och civilingenjörer på Linköpings Universitet. Syftet med denna studie var att dra slutsatser om samband finns mellan studenternas självinsikt i sina matematikkunskaper och till exempel deras kön, val av utbildning, ålder och faktisk färdighet i matematik. En modell för att utföra denna analys och verktyg för utvärderingar utarbetades. Slutsatsen är att självinsikt inte har ett samband med kön, ålder eller val av yrke. Det är en förmåga som vi alla har och självklart finns det individer med bättre och sämre självinsikt. Självinsikten ökar med ökad kunskap i ämnet och är oberoende av uppgifternas svårighetsgrad. Ingenjörer har i medelvärde 20 procentenheter högre resultat än lärare, män har i medelvärde 7 procentenheter högre resultat än kvinnor, samt de som går direkt från gymnasiet till universitetet har i medelvärde 12 procentenheter högre resultat än de som väntar mer än ett år med att påbörja studierna