Spelling suggestions: "subject:"yrkesvägledare""
1 |
Friställd men inte hopplös : En studie om några friställdas uppfattningar om vägledningen vid en nedläggningChristoffersson, Sara, Sundström, Erika January 2015 (has links)
Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om hur studie- och yrkesvägledning kan utformas för att främja friställda till en ny sysselsättning. Vi har valt tre forskningsfrågor för att besvara syftet. Vilken studie- och yrkesvägledning erbjöds friställda män efter nedläggningen av en arbetsplats? Vilka är männens upplevelser och erfarenheter av den studie- och yrkesvägledning som de erbjöds? Vilken studie- och yrkesvägledning anser de hade varit önskvärd? För att besvara syftet valde vi att göra en kvalitativ studie, där vi gjorde sju semistrukturerade intervjuer för att hjälpa oss att besvara vårt syfte. De viktigaste resultaten vi kom fram till var att våra informanter fick mycket hjälp med att skriva CV men önskade att mer tid hade lagts på att bygga kontakter med arbetslivet. Innehållet i vägledningen varierade mycket beroende på vem som vägledde. En av våra slutsatser är att det är viktigt att det är utbildade vägledare som jobbar som coacher, så att denne kan vägleda den friställda med hjälp av karriärteorier och vägledningsteorier. Det är viktigt att omställningsföretaget redan från början berättar för de friställda om att deras roll är att ge klienterna verktyg för att klara omställningen. I detta fall startade företaget, med att säga att de hade mycket kontakter med arbetslivet och skulle ordna jobb åt de friställda. De medverkar då själva till att klientens förväntningar blir orimligt höga.
|
2 |
Vägledarens verktyg : En kvalitativ intervjustudie om studie- och yrkesvägledares användning av samtalsmodeller och karriärteorier samt deras syn på yrketEklund, Mikael January 2016 (has links)
Studie- och yrkesvägledare arbetar företrädesvis inom svensk skola med vägledning för elevers val av studier och kommande yrke. Den treåriga högskoleutbildningen omfattas i hög grad av karriärteorier och samtalsmetodik. Studien syftar till att få en fördjupad förståelse för hur verksamma studie- och yrkesvägledare ser på den utbildning till studie- och yrkesvägledare som de genomgått med särskilt fokus på utbildningens inslag av karriärteorier och samtalsmodeller. Syftet var också att få en bild av hur vägledarna ser på sitt yrke. Som teoretiska verktyg användes Bourdieus sociologiska teorier. Studien har en kvalitativ ansats och sex verksamma studie- och yrkesvägledare intervjuades. Resultatet och analysen visar att alla informanter mer eller mindre med utgångspunkt i den utbildning de fått, använder och konstruerar egna karriärteorier och samtalsmodeller som de använder i sitt arbete. De trivs bra med sitt yrke som de beskriver ger utrymme för kreativitet, flexibilitet, lyhördhet och framförallt ett värdefullt möte med människor. Slutsatsen är att intervjupersonerna ser karriärteorier och samtalsmodeller som viktiga verktyg, där samtalsmetodiken har en särställning. De ser yrket studie- och yrkesvägledning som viktigt och intressant.
|
3 |
Samtalets betydelse ur ett elevperspektivForselius, Linda January 1900 (has links)
No description available.
|
4 |
Orsaker till omval : En studie om det svåra gymnasievaletEliasson, Malin, Öberg, Tina January 2015 (has links)
“hade min mamma eller min pappa sagt, du gillar ju mat, ska du inte börja på (..) så hade jag säkert gjort det. Det var ju matlagning och nu när jag kollar tillbaks så känner jag mig väldigt dum som valde (..) över huvud taget istället för att börja här”. (Andreas) Syftet med vår studie var att få kunskap om gymnasievalet samt att vi ville få kunskap om omval under gymnasietiden. Vi ville också ta reda på mer om studie- och yrkesvägledningen inför gymnasievalet, under gymnasietiden samt vid omvalet. Vi ville också veta hur eleven hade det på sin nya skola och sitt nya program. För att kunna få relevant och ändamålsenlig information kring de här områdena valde vi att genomföra studien med hjälp av intervjuer. Våra elever identifierade vi med hjälp av ett elevregistreringsprogram (Gerda) som används på gymnasiet. Resultatet visar att våra elever deltar i många av de aktiviteter som erbjuds t.ex. öppna hus, gymnasiedagarna samt samtal med studie- och yrkesvägledare och att de känner sig väl förberedda för gymnasiet. Omvalet kommer senare på läsåret och beror bl.a. otrivsel. utsatthet, hög eller låg studietakt eller fel inriktning av ämnena. Eleverna är väl förberedda inför gymnasievalet men omvärderar sin kunskap under gymnasietiden och väljer att avbryta sitt program, vilket leder till funderingen om man motverka omval med hjälp av mer information? Vi vill påstå att studie- och yrkesvägledningen bör börja i tidigare åldrar för att bredda deras kunskaper om hur eleven kan hitta och få stöd i vilka utbildnings- och yrkesalternativ som finns och i linje med skolverkets allmänna råd för studie- och yrkesvägledning (2013) så är det hela skolans ansvar.
|
5 |
"Den perfekta studie- och yrkesvägledaren" : -En kvalitativ studie om gymnasieelevers uppfattningar kring studie- och yrkesvägledare.Vikström, Linda, Önnerlöv, Sabinha January 2014 (has links)
Syftet med det föreliggande examensarbetet var att undersöka hur elever på gymnasiet upplevt den studie- och yrkesvägledningen de fått och vad de hade för åsikter om studie- och yrkesvägledning generellt. Vår första frågeställning handlade därför om vilka upplevelser och åsikter elever som gick andra och tredje året på gymnasiet hade av studie- och yrkesvägledning. Den andra och tredje frågeställningen fokuserades på hur eleverna ville att vägledningen såg ut samt hur deras tankar stämde överens med studie- och yrkesvägledarens uppdrag enligt lagar och regler. Vi genomförde tretton kvalitativa intervjuer varav tre med elever som gick andra året på gymnasiet och tio elever som gick tredje året på gymnasiet. Resultatet av dessa intervjuer visade att kvaliteten på studie- och yrkesvägledningen skiljde sig åt från skola till skola. Eleverna visade i många fall en missnöjsamhet med vägledningen de fått. Detta på grund av att studie- och yrkesvägledaren inte varit nog tillgänglig, inte haft tid, inte visat intresse eller inte upplevts kunnig inom sitt område. Utifrån vår studie så efterfrågar eleverna mer personlig kontakt med studie- och yrkesvägledare. D.v.s. att vägledaren tar sig tid, är synlig ute i skolan och visar intresse och engagemang för varje enskild elev. Förutom detta ville eleverna att vägledare skulle vara en expert inom sitt område och därmed kunna svara på deras frågor.
|
6 |
Vägledningens organisation : En studie i grundskolerektorers organisering av Studie-och yrkesvägledningKleemair, Anna, Törnered, Cornelia January 2015 (has links)
Det här examensarbetet presenterar på vilket sätt rektorer från två kommuner i Sverige organiserar sitt vägledningsarbete i grundskolan och hur detta sker i relation till Skolverkets Allmänna råd - arbete med Studie- och yrkesvägledning. Vi vill skapa en överblick av hur några rektorer planerar och lägger upp sitt vägledningsarbete. För att genomföra detta har vi intervjuat 8 rektorer i två olika kommuner. Resultatet från intervjuerna har jämförts mot skolverkets allmänna råd om vägledning som utgetts av Skolverket samt litteratur och forskning i ämnet. Efter avslutat arbete kan vi lyfta fram att rektorerna planerar och organiserar sin vägledning olika mellan kommunerna och på vissa områden även så inom samma kommun. Rektorerna anser att vägledningen är en viktig och central del av skolans verksamhet och upplever att stora delar av det vägledande arbetet fungerar bra. Många av rektorerna lyfter fram kompetensen hos studie- och yrkesvägledaren och ser dem som en resurs för resten av personalen. Dock har många av rektorerna svårigheter att göra studie- och yrkesvägledningen till hela skolans ansvar. Detta kan bero på olika saker, men vissa av rektorerna har börjat genomföra självständiga projekt på sin skola för att kunna organisera vägledningen på ett annat sätt framöver.
|
7 |
Musikers karriärvägar : Flöjtisters karriärvägar och utbildningars påverkanLindström, Rebecka January 2014 (has links)
If guidance counselors are to do as good a job as possible, they need to have as much comprehensive information as possible when it comes to possible career paths for their clients. To get on the way to get this information I, in this study, examined how musicians - specifically flute players career paths could seem. I examen this by doing five interviewees. This study is for guidance counselors, so they hade a more solid foundation to stand on, but also for aspiring musicians to get new perspectives to consider when faced with career choices. The study is conducted through five interviews with professionals flutists; Agneta, Harry, Jenny, Eva and Pepita who all work or have recently worked as professional musicians or teachers. With professional musician, I mean the ones in one way or another is or has been employed musicians and also is in the same or higher level in terms of their music ability than those who are employed. Their stories, compiled into separate stories which I have compared to some theories of career paths. The theoretical points of the study are based from Holland's matching theory , which matches individuals to environments where they can utilize their skills and knowledge . Holland believes that to get a harmonious society and all individuals to get something out of their jobs one should find environments that suit these individuals. Careership-theory of Hodkinson and Sparkes, believe that one creates ones career by ones election but is simultaneously influenced by both the environment one grew up in, their personality and their characteristics - their habitus – but also how the environment is when carrying out elections.
Even fragments from Browns approach I will use in the study, who briefly says that no one can ever possess all the relevant information and therefore choices that are made are always qute random. The stories are also compared with each other and from all of this, conclusions are drawn about the ways that are possible for flutists, or at least has been possible so far. The study showed that all the interviewees had some commonalities - that they all taught in some form, even those who were not interested in educating as a profession. / För att studie- och yrkesvägledare ska göra ett så bra arbete som möjligt behöver de inneha så mycket allsidig information som möjligt när det kommer till möjliga karriärvägar för sina klienter. För att komma en bit på vägen till denna information undersöks i denna studie hur musikers – specifikt flöjtisters karriärvägar har sett ut för de fem intervjupersonerna. Detta både för att studie- och yrkesvägledare ska kunna ha en stadigare grund att stå på, men även för att blivande musiker ska få nya perspektiv att ta hänsyn till när de står inför karriärval. Studien genomförs genom fem kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma flöjtister; Agneta, Harry, Jenny, Eva och Pepita som alla jobbar eller har nyligen jobbat som professionella musiker eller lärare. Med professionella musiker menar jag de som på ett eller annat sätt är eller har varit anställda musiker och dessutom är i samma eller högre nivå när det gäller deras musiska förmåga än de som är anställda. Deras historier har jag sedan sammanställt till separata berättelser som jag sedan har jämfört med vissa teorier om karriärvägar. De teoretiska utgångspunkter studien utgår ifrån är Hollands matchningsteori, där man matchar individer till miljöer där de får nyttja sina färdigheter och kunskaper. Holland menar att för att få ett harmoniskt samhälle och få alla individer att få ut något av deras arbeten bör man hitta miljöer som passar dessa individer. Careershipteorin av Hodkinson och Sparkes som menar att man skapar sin karriär genom sina val men påverkas samtidigt av både miljön man växt upp i, sin personlighet och sina egenskaper – sitt habitus - samt hur miljön ser ut då man genomför valen. Även bitar från Browns synsätt kommer jag använda mig av i studien, som kortfattat menar att ingen kan någonsin inneha all relevant information och därför görs val alltid delvis slumpvis. Berättelserna jämförs även med varandra och utifrån allt detta dras slutsatser om vilka vägar som är möjliga för flöjtister, eller åtminstone har varit möjliga hittills. Studien visade att alla intervjupersonerna hade vissa gemensamma nämnare, som att de alla undervisat i någon form, även de som inte var intresserade av detta som en yrkesroll.
|
8 |
Jag möter världen varje dag genom mitt jobb : En beskrivning av studie- och yrkesvägledares syn på vägledning av nyanlända ensamkommande flyktingbarn och ungdomarHillerberg, Melina, Mattsson, Angelica January 2014 (has links)
This study aims to describe how active guidance counselors can look at the guidance of unaccompanied refugee children by using their experience. The study will focus on advice and the study is based on a qualitative approach in which interviews were conducted with seven guidance counselors. The result shows that there are major differences in how the interviewee’s approach guidance of newly arrived unaccompanied refugee children. There are differences both in terms of the experience of advising newly arrived unaccompanied refugees and in how their role is designed.Also shown are also some similarities; guidance and counseling with newly arrived unaccompanied refugee is described as difficult. All interviewed guidance counselors believe that guidance is a process, but how the process is handled differ between different guidance counselors. The explanation for the difference is mainly due to personal opinions. For future studies, we believe it would be interesting to investigate the equality of career and education guidance in Swedish schools.
|
9 |
Ett välgrundat val? Möjligheter och kval : en studie om ungas valprocesser utifrån sociokulturella faktorerGrinde, Hanna January 2016 (has links)
Syftet med denna studie har varit att studera den valprocess elever går igenom inför gymnasievalet samt att se vilka mönster som går att urskilja utifrån faktorerna kön, klass och geografisk ort. För detta studerades vilka verktyg och strategier elever i årskurs 9 använt sig av och hur de använt sig av skolans insatser och andra aktörer för att få stöd. För datainsamlingen har metodkombination använts där en enkät med 92 elever två olika skolor och orter kompletterats med intervjuer av de två studie- och yrkesvägledarna på skolorna. Resultatet visade på mönster både utifrån kön, klass och geografisk ort. Tjejernas valprocesser sträckte sig över längre tid och antalet verktyg som användes var fler än för killarna. Många av eleverna tog aldrig yrkesförberedande gymnasieprogram i åtanke under valprocessen och ju lägre utbildningsnivå föräldrarna hade desto mer könsstereotypiska var de alternativ eleverna övervägde. Eleverna tyckte inte att de påverkades så mycket av andra men på båda orterna framkom det att skolors och programs rykten och image var centrala i den sortering eleverna gjorde. Skolans insatser fyllde en viktig funktion för många men även föräldrar och vänner användes när eleverna sökte information eller stöd.
|
10 |
”Hela Sveriges dilemma” : SFI:s roll och insatser för etablering av nyanländaAndersson, Sebastian January 2016 (has links)
Denna studie syftar att undersöka olika insatser för etablering som kan erbjudas nyanlända i samband med SFI-studier samt vilken roll studie- och yrkesvägledarna spelar i processen. Detta görs genom semistrukturerade intervjuer med tre studie- och yrkesvägledare verksamma vid SFI- verksamheter i en specifik kommun där yrkessvenska erbjuds att läsas i form av så kallade Sfx- utbildningar. Resultaten visar att svenskundervisning i kombination med en viss yrkesbakgrund verkar agera stimulerande för såväl genomströmningen i utbildningen såsom möjligheten till etablering inom relevant utbildning/arbetsmarknad. Studie- och yrkesvägledarna spelar en viktig roll i nätverkande med den relevanta bransch- och fackverksamheten vilket ger målgruppen möjlighet till lärande på arbetsplatser och mentorskap. För de SFI-elever som faller utanför ramen för Sfx-utbildning finns istället på vissa skolor yrkesförberedande SFI och möjligheter att själva skaffa etableringsfördelar genom bland annat mentorsprogram. I sitt uppdrag anser sig studie- och yrkesvägledarna arbeta mer som dörröppnare än grindvakter. Potentiella utvecklingsområden inför framtiden anser man vara en vidareutveckling av utbildningar med yrkessvenska inom ramen av de nya lagförändringar som möjliggör kombinationer av SFI och gymnasiekurser men framförallt lyfts samverkan med Arbetsförmedlingen som ett område som behöver utvecklas. I dagsläget pekar man även ut resursbrister i verksamheterna som ett hinder för att erbjuda aktiv vägledning till eleverna.
|
Page generated in 0.0753 seconds