<p>Syftet med detta forskningsarbete är att se hur tillgången till studie- och yrkesvägledning uppfattas i en verksamhet för unga arbetssökande. Verksamheten, arbete.nu, är till för individer mellan 18–24 år som söker försörjningsstöd i stadsdelarna Enskede-Årsta eller Skarpnäck. Över 50 procent har oavslutade gymnasiestudier. Avsikten har varit att titta på funktionen studie- och yrkesvägledning och inte yrkesrollen. Forskningsfrågorna var: - Vad förväntas av studie- och yrkesvägledningen? - I vilken utsträckning nyttjas tillgången till studie- och yrkesvägledning? - Vilken nytta finns med tillgången till studie- och yrkesvägledning för individen? Resultatet omfattar reflekterande samtal med anställda i verksamheten och enkätundersökning med deltagare. Resultatet visar att förväntningar på vägledning är att den uppfattas som en specialistfunktion vilken nyttjas i stor utsträckning och förväntas ge stöd att hitta möjliga yrken och studier med utgångspunkt från individens unika förutsättningar. Funktionen studie- och yrkesvägledning ger lättillgänglig och fördjupad vägledning som fångar upp och tar tillvara individens mål i ett långsiktigt perspektiv. Den största efterfrågan av vägledning riktar sig mot studier vilket kan sättas i samband med deltagarnas utbildningsbakgrund.</p><p>The purpose of this thesis is to investigate how the access to career counselling is considered in an activity. The activity, arbete.nu, is for individuals between 18-24 years with social allowance in the districts Enskede-Årsta or Skarpnäck. Over 50 % of the participants have not completed upper secondary school. The intention has been to look into the function career counselling and not the occupational role. The research questions were: - What are the expectations of the guidance? - In what extent is the guidance used? - What is the advantage having access to career counselling? The research include a reflect discussion with employees in the activity and questionnaire with participants. The research finding shows that the expectations of the counselling are that it represents a specialist function which is used in great extent and the expectation is that it should give support to find possible occupations and educations on the basis of the individual’s unique conditions. Career counselling is a function that gives easily access and more depth in counselling and long-term perspective. The greatest demand on the counselling is drawn against studying, which could be related to the educational background of the participants.</p>

Syftet med detta forskningsarbete är att se hur tillgången till studie- och yrkesvägledning uppfattas i en verksamhet för unga arbetssökande. Verksamheten, arbete.nu, är till för individer mellan 18–24 år som söker försörjningsstöd i stadsdelarna Enskede-Årsta eller Skarpnäck. Över 50 procent har oavslutade gymnasiestudier. Avsikten har varit att titta på funktionen studie- och yrkesvägledning och inte yrkesrollen. Forskningsfrågorna var: - Vad förväntas av studie- och yrkesvägledningen? - I vilken utsträckning nyttjas tillgången till studie- och yrkesvägledning? - Vilken nytta finns med tillgången till studie- och yrkesvägledning för individen? Resultatet omfattar reflekterande samtal med anställda i verksamheten och enkätundersökning med deltagare. Resultatet visar att förväntningar på vägledning är att den uppfattas som en specialistfunktion vilken nyttjas i stor utsträckning och förväntas ge stöd att hitta möjliga yrken och studier med utgångspunkt från individens unika förutsättningar. Funktionen studie- och yrkesvägledning ger lättillgänglig och fördjupad vägledning som fångar upp och tar tillvara individens mål i ett långsiktigt perspektiv. Den största efterfrågan av vägledning riktar sig mot studier vilket kan sättas i samband med deltagarnas utbildningsbakgrund. The purpose of this thesis is to investigate how the access to career counselling is considered in an activity. The activity, arbete.nu, is for individuals between 18-24 years with social allowance in the districts Enskede-Årsta or Skarpnäck. Over 50 % of the participants have not completed upper secondary school. The intention has been to look into the function career counselling and not the occupational role. The research questions were: - What are the expectations of the guidance? - In what extent is the guidance used? - What is the advantage having access to career counselling? The research include a reflect discussion with employees in the activity and questionnaire with participants. The research finding shows that the expectations of the counselling are that it represents a specialist function which is used in great extent and the expectation is that it should give support to find possible occupations and educations on the basis of the individual’s unique conditions. Career counselling is a function that gives easily access and more depth in counselling and long-term perspective. The greatest demand on the counselling is drawn against studying, which could be related to the educational background of the participants.

Studien undersökte gymnasievalet ur föräldraperspektiv. Syftet var att finna och beskriva hur några föräldrar ser på gymnasievalet och deras egen roll i detta val. Sex föräldrar med barn i årskurs nio intervjuades. Resultatet visar att föräldrarna ser på gymnasievalets vikt ur såväl ett framtida som ett nutida perspektiv. Synen på målet med gymnasiestudierna skiljer sig mellan föräldrarna. Majoriteten anser att gymnasiet ska ge en bred grund för framtida studier men en intervjuperson ser ett framtida yrke som det primära. Föräldrarnas roll i sina barns gymnasieval har flera dimensioner. Den visar sig genom deras förhållningssätt till barnets mognad, deltagande i aktiviteter och i diskussioner med barnet. Dessutom påverkas rollen av andra personer i barnets omgivning som enligt föräldrarna har betydelse för barnet. Resultaten visar att samtliga föräldrar anser att gymnasievalet är viktigt för deras barns framtid. Vi har dragit slutsatsen att föräldrarna, säkerligen omedvetet, påverkat barnens val genom sina egna värderingar och tidigare upplevelser. Barnens gymnasieval tycks här också visa på en social reproduktion.

Syftet var att undersöka om entreprenöriellt lärande utvecklar elevers personligutveckling och därmed skapar nya förutsättningar för studie- och yrkesvägledningen.Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer av rektor, en lärare och tvågruppintervjuer med 4 elever vardera. I resultatet framgår att skolan och läraren arbetargenomtänkt med entreprenöriellt lärande och personlig utveckling i en process under treår. Vår slutsats är att eleverna har arbetat med sin personliga utveckling och detta kan sessom studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse vilket stödjer studie- ochyrkesvägledningen och skapar nya förutsättningar för den.

I alla tider har människan påverkats av tillfälligheter i livet. Är vi som flugor på ett klibbigt flugpapper? Lockas vi av tillfälligheterna till de studie- och yrkesval vi gjort i livet? Syftet med denna undersökning är att studera just tillfälligheters påverkan på människor i deras studie- och yrkesval. Studien har genomförts med en kvantitativ metod med hjälp av en enkät med slutna och öppna svarsalternativ. Studien utfördes bland yrkesarbetande med varierande utbildningsbakgrund i Stockholm med omnejd. Resultatet av studien leder till slutsatsen att tillfälligheter spelar en stor roll även vid människors studie- och yrkesval.

Syftet med den här studien är att belysa om och på vilket sätt som en grupp människor med diagnos utmattningssyndrom/utmattningsdepression har fått eller kommit i kontakt med studieoch yrkesvägledning strax innan och en bit in i sin sjukskrivningsperiod. För att få svar på detta så genomfördes sex intervjuer som en kvalitativ studie. Slutsatserna av studien bygger på analysen av intervjuerna och på olika vägledningsteorier samt på tidigare forskning i de ämnen som anknyter till studien. Resultaten visar att studie- och yrkesvägledning inte var något som de här människorna kommit i kontakt med i samband med sin sjukskrivningsperiod. Vad de där emot påvisade var ett stort behov av just de kunskaper och verktyg som studie- och yrkesvägledare kan erbjuda. Resultatet visar att studie- och yrkesvägledning i det här läget inte hade förhindrat en lång sjukskrivningsperiod, men väl kunnat mildra effekterna av den. Studieoch yrkesvägledning borde synliggöras mer och finnas som en naturlig del i ett förebyggande arbete i arbetslivet. / The purpose of this study is to elucidate whether and how a group of people diagnosed with fatigue syndrome/fatigue depression have been in contact with the career counselling just before and a few months into their sick leave period. In order to answer this, six interviews were conducted as a qualitative study. The conclusion of the study is based on the analysis of the interviews, various guidance theories and on previous research in the field. The results show that career counselling was not something that these people came into contact with during their sick leave period. Instead, the results point out that there was a great need for such knowledge and tools as the career counsellors can offer. Also, the study’s conclusion shows that career counselling in these specific circumstances would not have prevented a long period of sickness, but it would have mitigated the implication of the sick leave. We therefore believe that career counselling should be made more visible and appear as a natural part of a preventive measure at work.

En väl fungerande föräldrasamverkan anses av stor vikt likväl för elevens studieutveckling och genomtänkta framtidsval, som för studie- och yrkesvägledarnas sociala arbetsmiljö. Forskning visar att vårdnadshavare spelar en viktig roll i elevernas gymnasieval, men att de tyvärr ofta saknar kunskap om gymnasieprogrammen. Omvänt, saknar studie- och yrkesvägledare ibland förståelse för vårdnadshavarnas perspektiv och bakgrund. Kan det vara så att detta påverkar elevernas framtidsval?Det övergripande syftet med denna studie är att ur ett studie- och yrkesvägledarperspektiv, klarlägga vilka hämmande och främjande faktorer som påverkar samverkan med elevernas vårdnadshavare.Jag har valt att använda mig av en kvalitativ forskningsmetod där empirin bygger på sex intervjuer med studie- och yrkesvägledare verksamma på grundskolor. Valet av informanter bygger på ett godtyckligt respondenturval. Intervjuerna analyseras teoretiskt utifrån Berth Danermarks (2000) forskning kring samverkan och Pierre Bourdieus (1986) nyckelbegrepp fält, habitus och kapital. Samtliga informanter finner föräldrasamverkan viktig. De har en uppfattning om hur en välfungerande samverkan kan uppnås men menar att den kräver hårt arbete. De lyfter tillit, ömsesidigt förtroende och respekt samt öppen kommunikation som förutsättningar för en god samverkan. Faktorer som försvårar samverkan är bland annat olika förhållningssätt kring uppdrag, motiv och målsättning samt okunskap om varandras värld. Ofta är problemet att man inte förstår eller feltolkar varandra. För att lättare kunna förstå varandras agerande och synsätt är det viktigt att klargöra och kommunicera kring varandras perspektiv och erfarenheter. För att samverkan ska fungera behövs en tydlig struktur och en engagerad skolledning som ansvarar för genomförande och uppföljning samt bidrar med stöd när samverkan blir utmanande eller svår.

Syftet med denna studie är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare på grundskolor upplever möjligheter att organisera och utföra studie- och yrkesvägledning utifrån elevernas behov. Studien har genomförts med kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomförts med fem stycken studie- och yrkesvägledare på grundskolor i olika kommuner i Sverige. Detta för att besvara studiens frågeställningar hur studie- och yrkesvägledning organiseras utifrån elevernas behov, vilka faktorer studie- och yrkesvägledarna upplever som påverkar organisationen och utförandet av studie- och yrkesvägledningen samt vilka möjliga konsekvenser det kan få för studie- och yrkesvägledningen utifrån elevernas behov beroende på om samstämmighet eller diskrepans råder mellan utförandet, styrdokumenten och tidigare forskning. För att få fördjupad kunskap inom området har jag utgått ifrån aktuell forskning samt rådande styrdokument för grundskola och baserar analysen av insamlad empiri på karriärteorierna Careership (Hodkinson &amp; Sparkes, 1997) och Theory of Circumscription and Compromise (Gottfredson, 1981). Resultatet av studien visar att studie- och yrkesvägledarna känner sig väl förtrogna med sitt uppdrag på grundskolan enligt gällande styrdokument och lagar, men de upplever sig sakna tydliga riktlinjer och tillräckliga resurser från kommunal huvudman för att uppfylla uppdraget att tillgodose elevernas behov av studie- och yrkesvägledning i alla årskurser. Möjliga konsekvenser av detta kan enligt Gottfredson (1981) leda till att eleverna yrkesaspirationer blir ett resultat av en begränsnings- och kompromissprocess baserad på bristande yrkesuppfattningar och begränsad självuppfattning. Hodkinson och Sparkes (1997) Careershipteori skulle kunna förklara en tänkbar konsekvens för hur elevernas beslutsfattande vid brytpunkten mellan grundskolan och gymnasiet begränsas av deras handlingshorisont till följd av ett begränsat socialt kapital och habitus, grundat i begränsad självkännedom och begränsade yrkeserfarenheter under grundskoletiden.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka huruvida det är rimligt att Studie- och yrkesvägledarutbildningen är inriktad mot skolväsendet (grundskola, gymnasium och Komvux). Vi har i detta arbete frågat oss vilka uppfattningar vår undersökningsgrupp har och vilka konsekvenser det har för dem att utbildningen är inriktad mot skolväsendet. Vi undrar även vilka faktorer som varit viktiga vid anställning och i det sammanhanget, vilken betydelse praktiken haft.Vi har genomfört en kvantitativ webbenkät via Facebook, riktad till vår undersökningsgrupp som bestod av 33 personer. De deltagande har genomgått studie- och yrkesvägledarutbildningen på Campus Malmö högskola 2006-2009. Vi har även utfört en kvalitativ intervjuundersökning med Anders Lovén som är programansvarig för studie- och yrkesvägledarutbildningen på Malmö högskola.Resultatet av våra genomförda undersökningar visar på att det finns en önskan om större inflytande gällande praktiken hos undersökningsgruppen. Resultatet visar även att det är genom praktiken och bl.a. referenser som de allra flesta har fått sin anställning idag. Majoriteten anser att de skulle kunna arbeta inom andra områden än det offentliga skolväsendet. Anders Lovén uttrycker i samband med detta en förvåning över hur många det är i undersökningsgruppen som kan tänka sig att arbeta på Arbetsförmedlingen.Vi har till stor del utgått från ett professionsteoretiskt perspektiv i vår analys. Som ett hjälpmedel i vår analys har vi använt oss av en interaktiv triangel mellan staten, Malmö högskola och undersökningsgruppen. Detta för att visualisera dessa tre aktörers påverkan gentemot varandra.I vår slutdiskussion tar vi upp dilemmat mellan en mer akademiserad och starkare professionalisering av utbildningen eller en ny titel som inriktar sig mot nya marknader. Slutligen menar vi att det är nödvändigt att se över examensordningen och skollagen gällande studie- och yrkesvägledare.Nyckelord: profession, professionalisering, studie- och yrkesvägledning, studie- och yrkesvägledarutbildningen, kvalifikation, offentliga skolväsendet, examensordningen, Malmö högskola

No description available.