Denna studie berör studie- och yrkesvägledarnas vägledningsprocess med de individer som söker vägledning men även är nyanlända. I takt med samhällets globalisering har värdet av studie- och yrkesvägledning påtalats då vägledningssamtal har blivit en viktig metod som lyfts i styrdokument för studie- och yrkesvägledning. Trots det finns det brister i vilka tillvägagångssätt som varit framgångsrikt i vägledning med nyanlända. Studien har genom en kvalitativ studie intervjuat fem respondenter som delgett deras interaktion med nyanlända vägledningsökande och visat på vilka begränsningar samt möjligheter som uppstår i vägledning med nyanlända samt vilka verktyg som tillämpas. Studie- och yrkesvägledarens förutsättningar att vägleda nyanlända vägledningsökande berörs likaså i denna studie. Studien visar på att den främsta begränsningen i vägledningssamtal med nyanlända är den språkliga asymmetrin men möjligheter finns då vägledare ser vikten av omformuleringar och tydlighet. Studie- och yrkesvägledarens förutsättningar i vägledning med nyanlända visar på att det finns en skillnad då betydelse av arbetsplats och ledning är av vikt.

För att kunna göra väl underbyggda karriärval krävs en utvecklad valkompetens. Syftet med detta arbete är att se hur yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare definierar och arbetar med valkompetens inom grundskolan och jämföra det med synen hos vägledare inom gymnasieskolan gällande valkompetens och vad de förväntar sig att vägledare inom grundskolan gör. Tio stycken kvalitativa intervjuer genomfördes med yrkesaktiva studie- och yrkesvägledare inom grund- och gymnasieskolan. Till hjälp i analysarbetet användes tidigare forskning i ämnet samt teorierna Circumscription and Compromise av Gottfredson, Cognitive Information Processing av Peterson, Sampson Jr, Lenz och Reardon samt teorin om KASAM av Antonovsky. Resultaten visar att ett stort mått av samsyn finns kring definitionen av begreppet valkompetens. Samtidigt arbetar vägledarna väldigt olika för att uppnå målet kring elevernas utveckling av valkompetens och vägledare inom gymnasieskolan förväntar sig att eleverna fått mer information än vad grundskolan vägledare förmedlat.

I dag har studie- och yrkesvägledare inte en självklar plats i elevhälsoteamet. Detta innebär försummad kompetens för elevhälsoteamet då yrkesrollen besitter stor kunskap inom anpassade studiegångar, information vid skolövergångar, studiemotivation m.m. Syftet med forskningsstudien är att undersöka studie- och yrkesvägledares inkludering inom grundskolans elevhälsoteam samt att undersöka utvecklingsmöjligheter för elevhälsoarbetet. Detta för att belysa innebörden av att inkludera studie- och yrkesvägledare i elevhälsoarbetet för att främja hälsan hos elever. Forskningsstudiens frågeställningar är rörande hur studie- och yrkesvägledare upplever att deras roll och kompetens uppmärksammas i elevhälsan, hur olika elevhälsoteam arbetar med dess främsta uppdrag, dvs. ett hälsofrämjande och förebyggande arbete, samt vad studie- och yrkesvägledare anser att det finns för utvecklingsmöjligheter för arbetet inom elevhälsan. Kvalitativa intervjuer har genomförts med åtta studie- och yrkesvägledare och dessa bidrar tillsammans med tidigare forskning och karriärteorierna Te Whare Tapa Whā och Theory of Donald E. Super till forskningsstudiens resultat. Det resultat som framkommit har visat på att studie- och yrkesvägledare som profession arbetar mycket med att främja hälsan hos elever, och det är en stor bidragande faktor till att studie- och yrkesvägledare bör inkluderas i elevhälsan samt i Skollagen (2010:800). Forskningsstudiens insamlade empiri har lett fram till tre teman som var tydligt framträdande i en övervägande del av intervjuerna. Dessa är; otydligt ledarskap från rektorer/skolledare, okunskap om studie- och yrkesvägledarprofessionens kompetens från övriga professioner, samt en tids- och resursbrist som i sin tur bidragit till att elevhälsans främsta uppdrag, att arbeta förebyggande och hälsofrämjande, sällan efterföljs.

Forskning har visat att närmare en fjärdedel av alla ungdomar som avslutat sin utbildning inom gymnasiesärskolan står utan arbete, studier eller annan sysselsättning, och att gymnasiesärskolans elever tillhör en av de grupper som möter störst utmaningar vid etablering på arbetsmarknaden. Syftet med detta kvalitativa examensarbete var att bidra med en ökad förståelse kring gymnasiesärskolan arbete med att förbereda sina elever för övergången mot arbetslivet. För att besvara syftet avsåg denna studie att, genom semistrukturerade intervjuer, undersöka hur 3 studie- och yrkesvägledare och 2 lärare arbetar med studie- och yrkesvägledande insatser och samverkar med andra aktörer för att förbereda eleverna inför övergången, samt vilka utmaningar detta arbete inneburit. Resultatet visar att arbetet med studie- och yrkesvägledning sker på olika sätt, men att det innefattar en hel del utmaningar då målgruppen har otroligt begränsade valmöjligheter. Den samverkan som sker har visat sig vara av stor betydelse, inte minst det arbetsplatsförlagda lärandet som dels skapar möjligheter till anställning för eleverna, men också för arbetsgivare att se vilka kompetenser dessa elever besitter. Vidare framkommer även att gymnasiesärskolan arbetar mycket med att lära eleverna grundläggande saker som är avgörande för att få och behålla ett arbete, och på så vis forma individer som är redo för etablering på arbetsmarknaden. Detta visar hur arbetsmarknaden präglas av ett integritets tänkande, där endast individer som klarar av arbetsmarknadens krav är aktuella för arbete, och där olikheter ännu inte är fullt accepterade.

“Nu kastar vi ut eleverna i cybervärlden” är en kvalitativ studie med syfte att undersöka studie- och yrkesvägledningen vid gymnasiala distansstudier på vuxenutbildningen. Kommunal vuxenutbildning ansvarar för att varje elev i verksamheten erbjuds stöd och undervisning med hänsyn till elevens individuella mål, behov och förutsättningar. Distansstudier blir allt vanligare och tillgängliggör att utbildning blir oberoende av geografiskt avstånd. Studien undersöker elevernas behov av studie och yrkesvägledning, studie- och yrkesvägledarnas arbetssätt för att möta målgruppens behov, och hur distansstudier påverkar den sociala interaktionen mellan studie- och yrkesvägledare och elev utifrån fem kvalitativa intervjuer av yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare i en utvald kommun. Resultatet analyseras utifrån teorier om social interaktion och Hodkinson och Sparkes karriärvalsteori. Resultatet visar att målgruppen är i stort behov av stöd i studierna, och att distansstudier inte är gjorda för alla. Samtidigt påverkas den sociala interaktionen negativt då studie- och yrkesvägledarna inte upplever sig ha tillräckliga kunskaper och verktyg för att bedriva studie- och yrkesvägledning på distans.

Syftet med studien är att undersöka studie- och yrkesvägledares arbete inom gymnasiesärskolan. Studiens frågeställningar behandlar arbetsuppgifter, kompetens och professionalisering. Studien utgår ifrån professionaliseringsteoretiska perspektiv samt använder sig av en teori som förklarar begreppet kompetens. Anknytande litteratur fokuserar på studie- och yrkesvägledningens historia och gymnasiesärskolans uppdrag enligt skolverkets styrdokument. En överblick av Sveriges vägledarförening och deras etiska deklaration redovisas för att ge djupare förståelse. Den tidigare forskningen fokuserar på två internationella studier med koppling till elever med intellektuella funktionsnedsättningar samt forskning kring professionalisering. Studien är utförd genom kvalitativa intervjuer och tolkning av styrdokument. Resultatet ger en bild av hur studie- och yrkesvägledare inom gymnasiesärskolan arbetar och hur detta kan tolkas i relation till styrdokument utgivna av Skolverket. Vidare visar resultatet att studie- och yrkesvägledarnas arbetsuppgifter inom gymnasiesärskolan till stor del handlar om relationsbyggande, samverkan med både interna och externa kontakter samt vägledning av eleverna och förbereda dem inför en mer självständig tillvaro. Studiens resultat pekar även på att kunskap och kompetens kring diagnoser och funktionsnedsättningar värderas högt, dock visar studien att denna kunskap och kompetens inte nödvändigtvis behöver finnas vid tillträde av tjänst som studie- och yrkesvägledare inom gymnasiesärskolan utan kan tillägnas på plats. Enligt professionaliseringsteoretiska perspektiv visar studien att studie- och yrkesvägledaryrket till stor del uppfyller de kriterier som lyfts. Det som inte uppfylls är bland annat legitimeringskriteriet. Studien riktar sig till nyutexaminerade och verksamma studie- och yrkesvägledare som vill ha insikt i hur arbetet kan se ut inom gymnasiesärskolan.

”Det är svårt, men forskning är ju svårt” är en kvalitativ intervjustudie som handlar om samverkansforskning på studie- och yrkesvägledningens område. Studiens syfte är att undersöka förutsättningarna för en god samverkan i olika samverkansprojekt inom studie- och yrkesvägledning. Med god samverkan menas ett utbyte som resulterar i forskningsresultat av både teoretisk och praktisk nytta. Intervjuerna analyseras med hjälp av ”teorin om två kulturer” som identifierar olika grader av kommunikation och hur akademi och praktik har skilda målsättningar. Resultaten visar på att samverkansforskningen resulterar i forskning som både vetenskapssamhälle och skolpersonal får användning för. Dock kvarstår en arbetsdelning som minskar andelen dialoger (i form av gemensamt handlande) och deltagarna använder sig istället mer av samtal och diskussioner under forskningsprocessen. Forskningsresultaten publiceras på skilda sätt genom att det författas både akademisk text och populärvetenskaplig text. Det visar på att uppdelningen av akademi och praktik på vissa sätt förstärks.

Forskning visar att vägledning behöver ske mer systematiskt och under en längre period för att elever ska kunna utveckla valkompetens. Syftet med denna studie är att undersöka lärares och studie- och yrkesvägledares upplevelser av hur vid vägledning integreras i undervisningen i grundskolans lägre årskurser och hur detta kan påverka elevers utvecklande av valkompetens. Studiens syfte besvaras genom följande frågeställningar: Hur integrerar lärare och studie- och yrkesvägledare vid vägledning i låg- och mellanstadiet? Och hur upplever lärare och studie-och yrkesvägledare att låg- och mellanstadieelevers utvecklande av valkompetens påverkas av integrerad vid vägledning i undervisningen? Empiriskt material har samlats in med hjälp av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med tre studie- och yrkesvägledare och åtta låg- och mellanstadielärare som valts ut då de uttalat arbetar med vägledning i undervisningen. Teorierna som använts för att analysera empirin är Career Management Skills samt STF-skolmodellen för att besvara den första frågeställningen. Vidare används teorierna DOTS och Circumscription and compromise för att besvara den andra frågeställningen. Studien visar att informanterna arbetar med att integrera vid vägledning i låg- och mellanstadiet genom samarbete med lokala företag samt att teman framtid och yrken vävs in i undervisningen. Studien visar även på att informanterna anser att dessa vägledningsinsatser leder till ökad valkompetens hos eleverna och bidrar till elevers förståelse för sambandet mellan skolan och framtida vuxenliv.

Det fria skolvalet som lagstadgades för 30 år sedan synas nu i debatten om skolmarknadskonkurrens och är extra aktuell i valåret 2022 vilket har lyft frågan huruvida skolan ska vara vinstdrivande eller inte. Skolorna konkurrerar om det minskande elevantalet vilket gör att marknadsföring blir en arbetsuppgift för hela skolan och därmed spelar studie- och yrkesvägledaren en roll som utbildning- och arbetsmarknadsexpert. Syftet med studien är att jämföra kommunala och fristående gymnasieskolor i två mellanstora kommuner i Sverige för att få en djupare förståelse hur de rekryterar elever i den rådande konkurrerande skolmarknaden. Inom ramen för studien granskas särskilt vilka faktorer som påverkar elevrekryteringen och vilken roll och uppdrag studie- och yrkesvägledare har i sammanhanget. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har upplevelserna från fyra stycken studie- och yrkesvägledare samt fyra stycken rektorer/gymnasiechefer från både kommunal och fristående gymnasieverksamheter samlats in. Med hjälp av en tematisk analys har mönster kring konkurrens, marknadsföring och eventuella dilemman för studie- och yrkesvägledare tolkas. Det framkom i resultaten att samtliga respondenter upplever någon form av konkurrens och att det fysiska mötet med potentiella elever är viktigt i elevrekrytering och marknadsföring. Diskussionen lyfter att det som i skoldebatten finns en känslighet kring konkurrens om skolpengen och att det finns en kultur hos studie- och yrkesvägledare att vara noga med att skilja på marknadsföring och informationsdelgivning. Vidare forskning kring ämnet marknadsföring och elevrekrytering från ett elevperspektiv och hur grundskolevägledarna upplever detta skulle fylla på kunskapsbanken ytterligare kring valprocessen.

Sverige har en mångfald av miljöer, allt från landsbygd med småbyar till villaområden och stadskärnor med förorter i en mängd olika storlekar, där alla elever har olika geografiska uppväxter. Något vi båda funderat över under våra arbetsaktiva år är hur fördelningen ser ut mellan de olika grundskolorna till gymnasiet. Det pratas om det på olika studie-och yrkesvägledarsammankomster så som grundskole- och länsträffar till större och mer rikstäckande studie- och yrkesvägledarkonferenser. Tidigare studier har ett fokus mot studie- och yrkesvägledarens roll och därför finner vi det viktigt att undersöka hur eleverna själva funderar om just detta. Denna studie undersöker om eleverna gör valet till gymnasiet och framtida yrken utifrån sig själv och sina egna intressen. Vi valde att åka runt och intervjua elever i åk 9 utifrån deras val till gymnasiet, vad de tror påverkat dem och vad de sökt. Känner eleverna att allt är möjligt eller blir de begränsade av den geografiska uppväxten att välja det som finns runt i kring dem. Resultatet visar att eleverna till stor del är påverkade av den geografiska uppväxten och söker sig till de arbeten som erbjuds där de bor. Den miljö eleven växer upp i påverkar deras intresse och samtliga menade att gymnasievalet styrs av intresset. Det finns dock en grupp som inte är säkert på vad de vill jobba med i framtiden. Ett mönster går att identifiera i studien att elever väljer i deras tycke ett säkert och brett val som ger dem tid och utbildning för att fundera över vad de vill göra i framtiden.