Studien syftar till att besvara de två forskningsfrågorna: 1. ”Hur beskriver studie- och yrkesvägledare sina arbetsuppgifter vid fristående gymnasieskolor?” och 2. ”Hur uppfattar studie- och yrkesvägledare vid fristående gymnasieskolor samarbetet med annan skolpersonal liksom sitt eget beslutsutrymme?”För att besvara frågorna har sex respondenter, med en studie- och yrkesvägledarfunktion verksamma vid den fristående gymnasieskolan, intervjuats. Studien utgår från två teoretiska utgångspunkter. Den första är ”Vägledningens spänningsfält” som är en modell av Gunnel Lindh (1997). Den andra är Lennart Henryssons begrepp ”Syo-kultur” (1994).Resultaten av studien visar att studie- och yrkesvägledarens arbetsuppgifter vid den fristående gymnasieskolan framförallt består av två saker: information och vägledningssamtal. Tendensen är att det till största del handlar om informationsdetaljer (urval och behörighetsfrågor) snarare än att studie- och yrkesvägledningen utgår från ett bredare framtidsperspektiv (yrkesvägar och livsmål). Därutöver har arbetet olika förutsättningar. Respondenterna har olika tidsutrymme för sitt arbete vid skolan. De har också i stor utsträckning kombinerade tjänster och/eller arbetsuppgifter utanför ett mer renodlat studie- och yrkesvägledningsarbete. I deras arbetsuppgifter ingår inte sällan marknadsföring.När det kommer till uppfattningar om samarbete och beslutsutrymme visar studien att studie- och yrkesvägledarna i den fristående gymnasieskolan har stort beslutsutrymme, undantaget den begränsade tid de får sig tilldelad för arbetet. Studie- och yrkesvägledarna samarbetar i liten utsträckning med övrig skolpersonal. Studie- och yrkesvägledaren avgör själva i stor utsträckning vad arbetet skall innefatta. Det är således studie- och yrkesvägledaren själv som får utgöra kärnan i syo-kulturen.

Jag har med examensarbetet haft för avsikt att undersöka studie- och yrkesvägledaresupplevelser av genuskompensatoriskt arbete gentemot killar på grundskolan, vilkametoder de upplever användbara, om de upplever skillnader i arbetet gentemot killaroch tjejer, samt om det sker ett medvetet genuskompensatoriskt arbete från studie- ochyrkesvägledarnas sida eller om det inleds först efter att eleven i samtal berört ämnet.Jag har använt mig av kvalitativ semistrukturerad intervju, för att enskilt intervju fem stycken studie- och yrkesvägledare verksamma inom grundskolan. Som teoretisk utgångspunkt har jag använt mig av genusteori och feministisk teori som jag båda anser förklarar begrepp och för ett användbart resonemang kring genusfrågor. Jag har i avsnittet om tidigare forskning visat på att det saknas genuskompensatoriska projekt riktade gentemot killar, då man från statligt håll framförallt riktat insatser till tjejer. Resultatet visar att de intervjuade studie- och yrkesvägledarna framförallt arbetar genuskompensatoriskt gentemot killar i samband med praon. Samt att detta arbete främst riktar sig till de killar som redan har brytande intressen. Resultatet pekar på att det finns stora möjligheter att vidga det genuskompensatoriska arbetet och att studie och yrkesvägledarna har en grundläggande medvetenhet kring genusfrågor att byggavidare på. Det visar sig även att det återstår att nå den grupp av killar som inte har brytande intressen. Då dessa inte tycks omfattas av det genuskompensatoriska arbetet i lika stor utsträckning.

Många elever i grundskolans år 9 har idag svårt för att göra sitt avgörande studie- och yrkesval. Resultatet blir att en del elever ångrar sina val i efterhand vilket tar energi från både elev och skola då byten mellan olika gymnasieprogram ska göras. Av egen erfarenhet vet jag att en del elever inte ens gör sådana önskvärda byten utan går ut gymnasiet med en utbildning de inte borde ha valt. Mot den bakgrunden var det övergripande syftet för denna studie att undersöka elevers upplevda behov av självinsikt i samband med studie- och yrkesval. Jag ville också studera huruvida eleverna upplever att insatser under grundskolans avslutande år påverkar deras val till gymnasiet. Jag lät ett antal gymnasieelever genomgå en enkel personlighetsprofilering som bestod av 30 frågor med 4 svarsalternativ vilket ledde fram till en beskrivning av deras styrkor. Eleverna fick sedan reflektera över vilka yrkesmöjligheter deras styrkor gav vilket sedan diskuterades i helklass. Sedan undersöktes elevernas upplevelser kring huruvida det hade varit lättare att göra sina val om de fått tillgång till profileringen under år 9. Metoden var enkätundersökning med fasta svarsalternativ samt motivering. Slutligen hade jag en fokusgrupp med fyra elever i varje klass för att få mer djupgående information. Resultatet påvisade att behovet av ett verktyg är stort och många elever upplevde att en personlighetsprofilering skulle kunna vara ett sådant hjälpmedel. 75 procent av eleverna kunde se nyttan med att få större insikt om sina styrkor inför ett framtida studie- och yrkesval. 35 procent av eleverna ansåg att det hade underlättat för dem att göra sitt val ifall de fått genomgå den här profileringen år 9 medan 30 procent svarade nej på samma fråga. I de efterföljande fokusgrupperna undersökte jag varför 35 procent svarade vet ej och det framkom att många av dem var positivt inställda till profilering som verktyg, men de kände behov av en mer grundlig beskrivning för att det skulle underlätta valet.

Studie- och yrkesvägledning i skolan brukar benämnas både som vid och snäv. Den vida bemärkelsen, som är i fokus i den här studien, innebär all verksamhet som bidrar till att eleverna får kunskap och färdigheter för att kunna göra val, som till exempel att utveckla sin självkännedom, lära sig om mer om arbetslivet och utbildningar eller att göra studiebesök. Ända sedan 1940-talet har det funnits en ambition att studie- och yrkesvägledningen ska vara hela skolans ansvar, men i praktiken har det aldrig riktigt sett ut så. Syftet med studien är att med utgångspunkt i styrdokumenten undersöka hur några lärare och studie- och yrkesvägledare på högstadieskolor a) tolkar intentionerna med studie- och yrkes-vägledningsuppdraget i den vida bemärkelsen och b) hur de beskriver att vägledningsuppdraget iscensätts. Studien teoretiska utgångspunkt utgår från en socialkonstruktivistisk ansats, läroplansteori samt begreppet svårbemästrade problem. Undersökningen har genomförts som en kvalitativ intervjustudie med sex grundskollärare och tre studie- och yrkesvägledare. Studiens resultat visar att det är viktigt att studie- och yrkesvägledning ses som hela skolans ansvar, men även att det är ett svårbemästrat problem med de konsekvenser som detta ger upphov till. Slutsatser som kan dras är att styrdokumenten inte uppfattas vara tillräckligt tydligt utformade, att lärare och rektorer inte känner till tillräckligt mycket kring studie- och yrkesväglednings innehåll, att de saknar utbildning inom dessa områden samt att förutsättningar på de olika skolorna ser olika ut. Ytterligare en slutsats är att det inte finns någon generell lösning på hur man kan hantera studie- och yrkesvägledningen i den vida bemärkelsen, som ett svårbemästrat problem, eftersom olika elever behöver olika mycket stöd. En annan slutsats är att styrdokument iscensätts olika i olika klassrum, eftersom olika lärare tolkar dessa olika samt att eleverna i varje klass är olika.

Syftet med studien är att utforska hur implementeringen av studie- och yrkesvägledning i tidigt skede på grundskolor främjar elevers framtida studie och yrkesval. Då studie- och yrkesvägledningen är ett ämne som ofta bortprioriteras på grund av diverse anledningar innebär det att det ofta implementeras i ett sent stadium. Studien bidrar med en förståelse för problemområdet. Undersökningen har genomförts utifrån kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Därför har semistrukturerade intervjuer genomförts med sju utbildade studie- och yrkesvägledare som arbetar inom grundskolan.      Studiens frågeställningar är: -Hur arbetar SYV med studie- och yrkesvägledning i yngre årskurser? -Hur involverad är skolans ledning i studie- och yrkesvägledningen? -Vilken betydelse har tidig implementering av studie- och yrkesvägledning på elevers valkompetens? För att besvara dessa frågor utgår studien från informanternas svar. Intervjuerna har analyserats med hjälp av Gottfredsons teori om begräsningar och kompromisser där begreppen självuppfattning, yrkesstereotyper, mentala kartor över yrken, omskrift och kompromiss används. Hodkinson och Sparkes begrepp handlingshorisont varvas med dessa begrepp.      Studiens huvudresultat visar att implementeringen av studie- och yrkesvägledning i tidigt skede bidrar till en säkerhet hos eleverna samtidigt som deras valkompetens ökar. De informanter som integrerar studie- och yrkesvägledningen tidigt belyser resultatet av det och de informanter som inte integrerar det tidigt i dagsläget uttrycker en gemensam önskan kring att få göra det en dag. Tidsbrist och okunskap hos skolans ledning är återkommande faktorer som påverkar den tidiga implementeringen.

No description available.

Syftet med denna studie var att beskriva hur studie- och yrkesvägledares arbete ser ut inom KAA (kommunala aktivitetsansvaret) för att få ungdomar att återgå till studier. I studien undersöktes vilka åtgärder och insatser som erbjuds de ungdomar som hamnat utanför gymnasiet. I bakgrundsavsnittet presenteras forskning och annan relevant litteratur kring främjande arbete med hemmasittare, på vilket sätt vägledning kan ge positiva effekter i arbetet med hemmasittare samt orsaker till och konsekvenser av hemmasittande. Studien besvarar dessa tre forskningsfrågor; På vilket sätt arbetar studie- och yrkesvägledare som är verksamma inom KAA för att få hemmasittare att återgå till sysselsättning och hur sker samverkan med andra i det arbetet? På vilket sätt kan studie- och yrkesvägledares kompetenser bidra i arbetet med hemmasittare? Vilka är de främsta orsakerna till att någon blir hemmasittare, enligt studie- och yrkesvägledarna? Data insamlades genom kvalitativa intervjuer med nio studie- och yrkesvägledare som är verksamma i det kommunala aktivitetsansvaret. Resultaten visar bland annat att studie- och yrkesvägledarna behöver samverka med andra professioner i arbetet med hemmasittare. Viktiga kompetenser att ha i arbetet inom KAA är samtalsmetodik och kunskap om utbildningssystemet samt förmåga att inge hopp hos ungdomarna. Orsakerna till att någon blir hemmasittare varierar kraftigt från individ till individ. Slutsatserna är att studie- och yrkesvägledares kompetenser är viktiga i arbetet med hemmasittare. Situationen är individuellt varierande för de ungdomar som innefattas av KAA och bland de som blir hemmasittare. Därför är det särskilt viktigt att den som arbetar med att få dessa ungdomar att återgå till sysselsättning har förmåga att lyssna aktivt och en vilja att förstå den unge, samt god förmåga till samverkan med de instanser som behöver bli involverade.

I denna studie vill vi undersöka ensamkommande flickors erfarenheter av studie- och yrkesvägledning samt hur de resonerar kring framtiden, där vi vill fokusera på deras upplevda möjligheter och framtidsdrömmar. Till vår hjälp med detta har vi våra tre frågeställningar; Hur beskriver de ensamkommande flickorna sina erfarenheter av vägledning?, Hur ser de ensamkommande flickornas framtidsdrömmar ut, och har de förändrats sedan de kom till Sverige?, samt Hur ser de ensamkommande flickorna på sina möjligheter till arbete? Vi valde att göra en kvalitativ studie där vi genomför intervjuer med fem ensamkommande flickor. Våra intervjuer har därefter analyserats utifrån Bourdieus begrepp fält, kapital och habitus samt Hodkinson och Sparkes begrepp handlingshorisont. Resultatet visar på att de ensamkommande flickorna framhåller vikten av utbildning i syfte att nå framtida yrkesdrömmar samtidigt som deras upplevda möjligheter att få ett arbete skiljer sig. Några har kvar samma yrkesdröm som i hemlandet medan några av flickornas yrkesdrömmar förändrats, av olika anledningar. Skolans studie- och yrkesvägledning uppges vara betydelsefull för eleverna, där lärarnas vägledande insatser särskilt framhålls.

Detta examensarbete handlar om e-sportens väg in i den svenska skolan och hur den har implementerats som en del av idrott och hälsa specialisering. Arbetet handlar också om vad rektorer och programansvariga använder för argument när det kommer till målet med skolans profilering. Därtill hur skolorna systematiskt och strategiskt arbetar med utvecklingen av e-sporten samt deras syn på framtiden. E-sport är ett nytt fenomen i svenskt skolsammanhang. Syftet var ökad förståelse för och kunskap om skolornas mål att etablera utbildningen, men även kring utvecklingen av e-sporten. Detta sett från skolornas perspektiv, men även nationellt. Genom intervjuer med rektorer, programansvariga och coacher har vi skapat oss en bild av verksamheten, och fått svar på fastställt syfte och frågeställningar. Resultatet indikerar på att e-sportsutbildningen initialt etablerades som ett led i skolornas marknadsföring, men även som ett incitament för att få elever att närvara och få bättre skolresultat sett till betyg samt läroplanen för gymnasieskolan. Därtill tycks skolornas förhoppningar vara positiva gällande utvecklingen av e-sportsrelaterade utbildningar i framtiden, men där det är för tidigt att säga vad som kommer ske. Även rollen som studie- och yrkesvägledare kommer att påverkas om e-sportsutbildningarna fortsätter växa.

Syfte med denna studie har varit att närmare granska och analysera hur studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolor arbetar med att motivera elever för att förebygga avhopp. I samband med detta har även avsikten varit att undersöka vilka faktorer som antas kunna påverka gymnasieelevers motivation till att fullfölja sina studier. För att besvara studiens syfte har vi genomfört kvalitativa intervjuer med sex verksamma studie- och yrkesvägledare på två gymnasieskolor i norra Sverige. Som analysram för det insamlade materialet har vi använt oss av två olika karriärteorier: Social cognitive career theory (SCCT) och Self determination theory (SDT). Vi har även använt oss av tidigare forskning som kunskapsorientering för att ringa in och positionsbestämma syftet men även för att kunna tolka och förstå vårt resultat. Det resultatet indikerar är att tiden till att arbeta med motivation i förebyggande syfte för att motverka avhopp i dagsläget är begränsad. Trots detta finns en stark önskan om att arbeta mer med detta bland studiens medverkande studie- och yrkesvägledare. Resultatet indikerar också att intresse och relationer är två stora faktorer när det kommer till gymnasieelevers motivation till att fullfölja sina studier.