Syftet och frågeställningen med denna studie är att tydliggöra pedagogens självkännedom, samspel, självutveckling och lyfta varför ett gott samarbete i arbetslaget i förskolan är viktigt. Det är pedagogens betydelse och vidareutveckling som står i fokus och som har en betydande roll i barnens lärande och utveckling. I studien användes en webbenkät som metod där svarsfrekvensen blev 47 % och i resultaten belystes flera problem i förskolans verksamhet. Studien kompletterades med tre intervjuer för att introducera och belysa ett arbetssätt för att självutvecklas. Arbetssättet som kommer kallas “För att” är ett hjälpmedel för att pedagogen ska utvecklas och utmana sig själv och sitt förhållningssätt. Genom att använda ”För att” i olika situationer kan pedagogen själv eller tillsammans med barnet resonera kring beslutet och på så sätt få en förklaring och förståelse vilket bidrar till utveckling. Slutsatser från studien är att förskoleverksamheten har styrts från barnen och mera mot kvalitetssatsningar och förhöjda krav. Andra slutsatser som kan dras från studien är att det är grundläggande att kunna reflektera och kritiskt granska både sig själv som pedagog men också gemensamt i verksamheten. Genom att aktivt arbeta med arbetssättet utvecklas pedagogens didaktiska syn på viktiga delar i förskolan såsom demokrati och inflytande.

No description available.

Syftet med min undersökning är att beskriva samspelssituationer hos en ettåring i en 1-5 årsgrupp i förskolan ur barnets perspektiv och koppla dessa till anknytningsteori och Sterns teoriom självutveckling.Undersökningen har genomförts som en fallstudie där datainsamlingen skett genom observationersom sedan analyserats utifrån de aktuella teorierna.Resultatet visar att ettåringen initierar samspelssignaler som stämmer väl överens med teorin. Av observationerna som gjorts kan man exempelvis dra slutsatsen att barnet behöver merspråklig stimulans och mer lärande samspel. Man kan också se vilka funktioner i den omgivandemiljön som är viktiga. Kunskapen har specialpedagogisk betydelse vid kartläggning avbarn med problematisk utveckling eller funktionsnedsättning samt anpassningen av miljö ocharbetssätt för dessa.Nyckelord: anknytning, ett år, samspel, självutveckling, SternHandledare: Lena LangAnna Lena Sundberg Carlsson Examinator: Elsa Foisack

This bachelor thesis starts with me envisioning myself performing as a vocalist free from inhibitions and asking myself what’s required of me to get there. How can I compose music in a way that both enhances and challenges my artistic epression? I investigate different methods for vocal technique and mental exercises as well as study live performances from a few selected artists for reference.  In the primary part of my thesis, I explore how I can connect these aspects in order to compose music of my own and perform it with brilliance. The goal is taking it to the highest artistic level possible. I practice different methods to spark the creative flow, such as using visual moodboards, free improvisation in addition to fixed routines as a tool to compose music. This subsequently results in a concert April 7th with ten musicians on stage where we perform my five original compositions written for this project. The songs involve stories about talking with the snow, feeling free in the water and riding on metaphorical trains. With the ambition to seal the gap between instrument practice, creative visions and concert performance I reflect on the importance of making a connection with the audience through both music and storytelling around the music and how the lack of a physical audience affects the performance on stage. I further reflect on the importance of accepting help from people around you and how the force of singing together can overpower negative emotions. / <p><strong>Kompositioner och arrangemang: (av Jenny Hedman)</strong></p><p>Snow Song</p><p>Logic of Love</p><p>The Adventure</p><p>In the Water</p><p>Nothing Compares to you (part 1&amp;2)</p><p> </p><p><strong>Medverkande musiker:</strong></p><p>Jenny Hedman - sång</p><p>Sara Hermansson - keys</p><p>Oskar Nilsson - gitarr</p><p>Gabriel Dahl - elbas, kontrabas, kör</p><p>Sammy Hsia - trummor</p><p>Marcus Wärnheim - altsaxofon och klarinett</p><p>Linnea Jonsson (Konsertvikarie: Axel Berntzon) - trumpet och flygelhorn</p><p>Vendela Tegerstrand - kör</p><p>Sofia Svensson - kör</p><p>Gäst: Filip Magnusson - sång och gitarr</p>

Crona, Lovisa (2009). Problembaserat lärande – ett alternativ till förmedlingpedagogik? (Problem Based Learning – an Alternative to Traditional Teaching?) Skolutveckling och ledarskap, SÄL III:4, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Jag har i denna studie jämfört hur en grupp elever upplever PBL i förhållande till traditionell förmedlingspedagogik samt hur väl eleverna uppnår kursmålen genom respektive arbetssätt. Undersökningen har genomförts med hjälp av två grupper vuxenstuderande på omvårdnadsprogrammet. Grupperna har läst samma kurs genom olika arbetssätt, PBL och förmedlingspedagogik. Efter avslutad kurs har provresultaten av de båda grupperna jämförts för att utvärdera om några markanta skillnader kan ses. Dessutom har elever, med olika typer av svårigheter, från grupperna intervjuats om hur de upplevde arbetssätten eftersom jag vill bli bättre på att anpassa min pedagogik till elever med olika svårigheter. Resultaten av studien visar att elever med svårigheter föredrar PBL framför förmedlingspedagogik, eftersom de upplever att de har lättare att lära sig när de aktivt jobbar tillsammans i små grupper. De upplever också att PBL ger dem mer motivation att vilja lära sig och bidrar till att de utvecklar kunskaper som de har nytta av i framtiden. Undersökningen visar dessutom att elever med svårigheter uppnår kursmålen bättre genom PBL än genom förmedlingspedagogik.

Crona, Lovisa (2009). Problembaserat lärande – ett alternativ till förmedlingpedagogik? (Problem Based Learning – an Alternative to Traditional Teaching?) Skolutveckling och ledarskap, SÄL III:4, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Jag har i denna studie jämfört hur en grupp elever upplever PBL i förhållande till traditionell förmedlingspedagogik samt hur väl eleverna uppnår kursmålen genom respektive arbetssätt. Undersökningen har genomförts med hjälp av två grupper vuxenstuderande på omvårdnadsprogrammet. Grupperna har läst samma kurs genom olika arbetssätt, PBL och förmedlingspedagogik. Efter avslutad kurs har provresultaten av de båda grupperna jämförts för att utvärdera om några markanta skillnader kan ses. Dessutom har elever, med olika typer av svårigheter, från grupperna intervjuats om hur de upplevde arbetssätten eftersom jag vill bli bättre på att anpassa min pedagogik till elever med olika svårigheter. Resultaten av studien visar att elever med svårigheter föredrar PBL framför förmedlingspedagogik, eftersom de upplever att de har lättare att lära sig när de aktivt jobbar tillsammans i små grupper. De upplever också att PBL ger dem mer motivation att vilja lära sig och bidrar till att de utvecklar kunskaper som de har nytta av i framtiden. Undersökningen visar dessutom att elever med svårigheter uppnår kursmålen bättre genom PBL än genom förmedlingspedagogik.

Syftet med denna studie är att identifiera vilka faktorer som påverkar motivationen hos universitetsstudenter att vilja eller inte vilja bli en ledare. Genom att undersöka vad som motiverar universitetsstudenter att bli ledare kan vi skapa en bredare förståelse för vilka faktorer som spelar in i viljan att bli en ledare. Utifrån teorier om motivation att leda (MTL) och den intelligenta karriären (ICF) har vi undersökt universitetsstudenters tankar kring varför eller varför inte de anser att de passar som en ledare, genom att utgå från fem faktorer: personlighetsdrag, erfarenhet, värderingar, självförtroende och relationer. För att besvara frågan om vad som motiverar universitetsstudenter att bli ledare utförde vi en kvalitativ studie, genom semistrukturerade intervjuer med 10 universitetsstudenter från Campus Gotland, där vi undersökte de olika faktorerna kopplade till teorierna. Flera av studenterna studerar på olika program och utav 10 respondenter var det 6 män och 4 kvinnor. Enligt studiens resultat vill de flesta universitetsstudenter bli en ledare av någon form. De främsta motiven för individernas vilja att på sig en ledarroll grundar sig i deras personlighet, tidigare erfarenhet och påverkan från sina föräldrar. Vi kan se att individerna framför allt har stora likheter i deras upplevda personlighetsdrag och att tidigare erfarenhet av ledarskap påverkar individerna positivt till att vilja bli ledare igen. Bland de individer som inte vill bli ledare är ansvar en avgörande faktor. Dessa individer har tidigare ledarskapserfarenhet och vill inte längre bli ledare på grund av ansvaret det medför. Vi har därför visat att tidigare ledarskapserfarenhet inte nödvändigtvis behöver öka viljan att ta på sig en ledarroll, utan kan tvärtom minska. Tidigare forskning berör inte ansvar som en avgörande faktor, vilket enligt studiens resultat är avgörande för viljan att ta på sig en ledarroll. Genom att i framtida forskning undersöka sambandet mellan ansvar och viljan att ta på sig en ledarroll kan en mer djupgående förståelse kring vad som motiverar universitetsstudenter att ta på sig en ledarroll genomföras. / This study aims to identify the factors influencing university students' motivation to become leaders. By examining why university students become leaders, we can better understand the underlying factors involved in this decision. Using motivation to lead (MTL) and intelligent career (ICF) theories as a framework, we focused on five key factors: personality traits, experience, values, self-efficacy, and relationships. Through qualitative research, we conducted semi-structured interviews with ten university students from Campus Gotland, including four females and six males studying different programs. The results indicate that most university students aspire to become leaders. Their desire stems from their personality traits, previous leadership experience, and parental influence. Notably, individuals with similar perceived personality traits are strongly motivated to take on leadership roles again if they have previous leadership experience. However, some individuals who have previous leadership experience wish to avoid becoming leaders due to the responsibility associated with it. This finding highlights the significance of duty as a decisive factor in one's reluctance to take on leadership roles. Previous research has overlooked this aspect, emphasizing the need for future studies to explore the relationship between responsibility and the willingness to become leaders. By delving further into the connection between responsibility and the motivation to become leaders, we can better understand university students' explanations for assuming leadership roles.

<p>Denna uppsats handlar om sambandet mellan kvinnor och New Age-rörelsen och om kvinnor är överrepresenterade i denna rörelse. Som utgångspunkt för detta arbete har jag studerat litteratur angående livsåskådning både historisk och nutida. Jag har vidare gjort två intervjuer med en Reikihealer och en aromamassageterapeut i Gävle för att ta reda på ifall kvinnor är överrepresenterade som kunder hos dem och vad det kan bero på, i så fall.</p><p>New Age-rörelsen är en synkretism, det vill säga en blandning av många religioner, så det finns en historisk bakgrund till dessa religioner vilket kortfattat tas upp i uppsatsen. Definitionen av vad New Age kan vara för den som är utövare samt vad forskare tycker belyses även i uppsatsen och diskuteras, eftersom definitionen är omdiskuterad. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att ta reda på om kvinnor är en dominerande grupp inom New Age-rörelsen och varför det kan vara så.</p><p> </p>

Denna uppsats handlar om sambandet mellan kvinnor och New Age-rörelsen och om kvinnor är överrepresenterade i denna rörelse. Som utgångspunkt för detta arbete har jag studerat litteratur angående livsåskådning både historisk och nutida. Jag har vidare gjort två intervjuer med en Reikihealer och en aromamassageterapeut i Gävle för att ta reda på ifall kvinnor är överrepresenterade som kunder hos dem och vad det kan bero på, i så fall. New Age-rörelsen är en synkretism, det vill säga en blandning av många religioner, så det finns en historisk bakgrund till dessa religioner vilket kortfattat tas upp i uppsatsen. Definitionen av vad New Age kan vara för den som är utövare samt vad forskare tycker belyses även i uppsatsen och diskuteras, eftersom definitionen är omdiskuterad. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att ta reda på om kvinnor är en dominerande grupp inom New Age-rörelsen och varför det kan vara så.

Unga klimataktivisters drivkrafter beskrivs ofta i negativ konnoterade termer som klimatångest eller flygskam i media och deras livsstilar sägs vara full av begränsningar. Denna studie undersöker hur klimataktivistiska studenter själva ser på sin livsstil och vilka visioner de har för en socioekologisk transformation. Med hjälp av ett teoretiskt ramverk baserat på det politikisk-ekologiska anpassningsparadigmet och fantasin framkom följande resultat.  I fem semistrukturerade intervjuer under en kvalitativ studie hittades sex huvudteman. I (1) att leva som jag lär betonar deltagarna att de har anpassat sig till hållbara livsstilar med hjälp av tillräcklighetsstrategier bland annat. Det finns skillnader i (2) mitt aktivistiska engagemang men samtliga anser sina studier vara en form av aktivism. De känner inte brist på (3) frihet, men känner sig privilegierade, eftersom de medvetet valde dessa livsstilar som ålägger dem vissa begränsningar. Mer brist på frihet orsakas av de många beslut som måste fattas och deras miljösamveten, som de ständigt ifrågasätter. På detta sätt tjänar deras (4) bubblan till att fatta beslut, lära sig tillsammans, engagera sig och skapa en gemensam vilja. Deras transformativa (5) visioner kretsar kring ett inkluderande förhållande mellan människa och natur och bättre interpersonella relationer med öppen och ärlig kommunikation. Framför allt är det strukturella förändringar som de understryker. Trots all realism och skepsis uttrycker deltagarna i studien (6) aktivt hopp. / Young climate activists' motivations are frequently described in negative connotations such as climate anxiety or flight shame in the media. Their lifestyles are said to be full of constraints. This study examines how climate activistic students themselves view their lifestyle and analyses their visions for the socioecological transformation. Based on a theoretical framework of the political-ecological adaptation paradigm and an imagination framework, the following results emerged.  In five semi-structured interviews during a qualitative study, six main themes were found. In (1) “to practice what I preach” students highlight that they have adapted to sustainable lifestyles using sufficiency strategies inter alia. There is variation in their (2) “activist engagement” but they all envision their studies as being one form of activism. They do not feel a lack of (3) “freedom of choice”, but feel privileged anyhow, as they consciously choose these lifestyles imposing some constraints for themselves. More stressful are the many decisions that must be made and their environmental awareness, which they constantly question even with the best of intentions. In doing so, their (4) “climate activist community” serves to make decisions, learn together, get involved and create a common will. Their transformative (5) “visions” play around an integrative human-nature relationship and better interpersonal relationships with open and honest communication. Structural changes are most necessary to them. Despite all realism and skepticism, the participants in the study express (6) “active, grounded hope”.