<p>Vilken betydelse lönen har för arbetsmotivationen råder det delade meningar om. Nyare forskning tycks dock vara ense om att lön och motivation har ett starkt samband. Denna studie har som främsta syfte att studera vilken relativ betydelse bakgrundsfaktorer, som t ex ålder och kön har för yttre motivationsfaktorer och lönetillfredsställelse. Ett annat syfte är att undersöka lönens betydelse i jämförelse med andra motivationsfaktorer, som exempelvis arbetskamrater och karriärmöjligheter. Data består av enkätmaterial ifrån ett bekvämlighetsurval, som bestod av 75 deltagare. Resultaten antyder att bakgrundsvariabler kan ha en viss betydelse för yttre motivationsfaktorer, medan de inte verkar ha något samband med lönetillfredsställelse. Något som också framkommer är att lönen rangordnas högt som motivationsfaktor i jämförelse med andra faktorer, om än inte högst. Sammantaget antyder resultatet i studien att lönen kan vara en viktig motivationsfaktor. Arbetsgivare bör därmed inte underskatta lönens betydelse för arbetsmotivationen.</p>

Vilken betydelse lönen har för arbetsmotivationen råder det delade meningar om. Nyare forskning tycks dock vara ense om att lön och motivation har ett starkt samband. Denna studie har som främsta syfte att studera vilken relativ betydelse bakgrundsfaktorer, som t ex ålder och kön har för yttre motivationsfaktorer och lönetillfredsställelse. Ett annat syfte är att undersöka lönens betydelse i jämförelse med andra motivationsfaktorer, som exempelvis arbetskamrater och karriärmöjligheter. Data består av enkätmaterial ifrån ett bekvämlighetsurval, som bestod av 75 deltagare. Resultaten antyder att bakgrundsvariabler kan ha en viss betydelse för yttre motivationsfaktorer, medan de inte verkar ha något samband med lönetillfredsställelse. Något som också framkommer är att lönen rangordnas högt som motivationsfaktor i jämförelse med andra faktorer, om än inte högst. Sammantaget antyder resultatet i studien att lönen kan vara en viktig motivationsfaktor. Arbetsgivare bör därmed inte underskatta lönens betydelse för arbetsmotivationen.

Bakgrund: Delaktighet i aktivitet definieras som engagemang i en livssituation och är en dimension av görandet som är viktigt för hälsa. Det finns situationer i livet då man inte utför aktiviteter som man vill utföra eller utför aktiviteter som egentligen inte vill utföra. Båda dessa situationer kan beskrivas som aktivitetsgap. Studenterna är en utsatt grupp som på grund av stor arbetsbelastning kan uppleva ett stort antal aktivitetsgap. Syfte: Studiens syfte är att beskriva studenters erfarenheter av aktivitetsgap och huruvida de relaterar till bakgrundsfaktorer. Metod: Studien designades som en kvantitativ beskrivande tvärsnittsstudie med en enkät baserad på självskattning bedömningsinstrument ”GAP i vardagens aktiviteter”. Enkätens svaren på kvantitativa frågor analyserades statistiskt och presenterades med deskriptiv statistik i tabeller, diagram och med siffermått i beskrivande texten och fritextsvar analyserades genom innehållsanalys. Resultat: De flesta aktivitetsgapen fanns bland fritidsaktiviteter (33%) som var av typen ”gör inte men vill göra” och i boendeaktiviteter (32%) som de flesta var av typen ”gör, men vill inte göra”. Studien visade inte en tydlig korrelation mellan studenters bakgrundsfaktorer och antal aktivitetsgap. Slutsats: Studiens resultat visade att studenterna upplever en stor variation av antal aktivitetsgap och att det finns studenter som upplever ett stort antal aktivitetsgap under studietid. Detta kan indikera brister på tydliga strategier i vardagen. Arbetsterapeutiska åtgärder kan bidra till att minska aktivitetsgapen genom att identifiera orsakerna och utveckla strategier för en bättre planering och prioritering av aktiviteterna som kan förebygga psykisk ohälsa och förbättra deras livskvalité.

Bakgrund: En kvinnas förlossningsupplevelse är något som påverkar henne unde rlivet och både bakgrundsfaktorer och förlossningsutfall kan påverka olika dimensioner av förlossningsupplevelsen. Syfte: Syftet med studien var att identifiera vilka bakgrundsfaktorer och förlossningsutfall som kan bidra till en negativ påverkan på förlossningsupplevelse olika dimensioner. Metod: Studien genomfördes som en retrospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Studien bygger på data från Graviditetsregistret och SKR:s Graviditetsenkät. Resultat:Flertalet bakgrundsfaktorer och förlossningsutfall påverkar kvinnor i hur de upplever förlossningens olika dimensioner. För förstföderskor spelade födelseland och självskattad hälsa under graviditeten roll medan det för omföderskor var självskattad hälsa före graviditet som påverkade mest. Hur förlossningen startade och avslutades var de förlossningsutfall som påverkade förlossningsupplevelsen mest. Slutsats och klinisk tillämpbarhet: De grupper som löper en ökad risk för att få en negativ förlossningsupplevelse är de med självskattad dålig hälsa innan eller under graviditet. Om förlossningen slutar i ett akut kejsarsnitt ökar också risken för att få en negativ förlossningsupplevelse. Om kvinnan föder vaginalt i en förlossningsställning med icke rörligt bäcken eller om hon använder medicinsk smärtlindring ökar risken att hon får en negativ förlossningsupplevelse. Barnmorskans roll blir då att redan under graviditet identifiera de kvinnor som löper en ökad risk att få en mer negativ förlossningsupplevelse och att hen under förlossningen stöttar kvinnan och arbetar kvinnocentrerat.

SAMMANFATTNING   Bakgrund: Psykossjukdom kan beskrivas som en förändring i verklighetsuppfattning. Symtom är vanföreställningar, hallucinationer, tankestörningar, passivitet, avtrubbade affekter och känslomässiga störningar. Att drabbas av psykossjukdom innebär en stor förändring i livet för den som drabbas, med stort lidande och sänkt livskvalitet. Tidigare forskning har visat att olika bakgrundsfaktorer kan påverka livskvalitet hos patienter med psykossjukdom. Syfte: Denna studie syftar till att undersöka hur människor med psykossjukdom upplever sin livskvalitet och hur ålder, kön, hushållssituation samt utbildning och sysselsättning påverkar detta. Metod: Studiedesignen var komparativ tvärsnittsstudie medelst frågeformulär. Enkäter delades ut på en psykosöppenvårdsmottagning och en slutenvårdsavdelning på ett sjukhus i mellansverige. EQ-5D användes som instrument för att mäta livskvalitet. Deltagarna fick också besvara ett frågeformulär som undersökte deras bakgrundsfaktorer. Resultat: Sysselsättning, som arbete eller studier hade en positiv inverkan på livskvalitet.  ålder, kön, hushållssituation och utbildningsnivå hade ingen inverkan på livskvalitet. Resultatet från insamlingen på slutenvårdsavdelningen var inte möjligt att analysera på grund av bortfall. Slutsats: Denna studie hade för få deltagare som sannolikt påverkat resultatet. Framtida forskning bör vara mer omfattande. Tidigare forskning visar dock att olika bakgrundsfaktorer påverkar livskvalitet. Det är därför viktigt att sjuksköterskor oavsett var de arbetar känner till patientens enskilda bakgrundsfaktorer och utnyttjar denna kunskap för att hitta de individer som behöver mest stöd.     Nyckelord: Livskvalitet, psykossjukdom, bakgrundsfaktorer / ABSTRACT Background Psychotic disorders can be described as a change in the perceptions of reality. Symptoms include delusions, hallucinations, confused thinking, lack of motivation and emotional expressions. To suffer from psychotic disorder means a change in the life of those affected and reduced quality of life. Precious research has shown different background factors can affect the quality of life in patients with psychotic disorders. Aim The aim of this study was to measure quality of life in patients with different psychotic disorders and the impact of age, gender, occupation, household situation and level of education. Method A comparative cross-sectional design was used. In- and outpatients undergoing treatment in a Swedish psychiatric care setting was asked to participate in the study. The EQ-5D instrument was used to measure quality in life. Participants were also asked to fill in in a questioner regarding their background factors. Results Occupation had a positive outcome in quality of life. Age, gender, household situation and level of education did not impact quality of life, The group of inpatients were not included in this study due to failing filling in the questionnaires properly Conclusion The result has probably been affected by the low number of participants, making it difficult to draw any conclusions. Previous research shows different background factor does have an impact on quality of life, future research should ensure a bigger sample of participants.   Keywords: Quality of life, psychotic disorder, background factors

Examensarbetet redovisar ett antal studie- och yrkesvägledares erfarenheter kring hur elevers kön, sociala och etniska bakgrund påverkar deras behov och motivation att uppsöka studievägledning. Vidare beskriver arbetet studie- och yrkesvägledares uppfattningar kring studie- och yrkesvägledningens strukturering och hantering för att främja likvärdighet bland elever i den svenska skolan. Arbetet beskrivs som en kvalitativ undersökning med kvalitativa intervjuer som metod. Empiri insamlades genom fem intervjuer med yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare inom grund- och gymnasieskolan i Västerbottens län samt genom litteraturstudier. Resultaten tolkades med stöd i hermeneutisk analysmodell och påvisade att etnicitet inverkar genom att elever oftare har liten kunskap om det svenska utbildningssystemet samt att de har begränsade möjligheter att ventilera utbildningsfrågor med sin sociala omgivning, något som leder till att deras behov av vägledning ökar. Social klasstillhörighet inverkar genom att elever från högre samhällsskikt mer frekvent har vårdnadshavare som själva genomfört högre utbildning. Vårdnadshavarna har därför många gånger själva goda kunskaper kring förutsättningar och krav inom utbildning och yrkesliv, vilket de förmedlar till sina barn. Elever från högre samhällsklass har således mindre behov av vägledning än elever från lägre samhällsskikt. Könet inverkar genom att flickor tenderar vara mer osäkra inför framtida studie- och yrkesval än pojkar, något som skapar större behov bland flickor att samtala med en studievägledare. Arbetets resultat påvisade även rektors ansvar i att skapa förutsättningar för studie- och yrkesvägledningens möjligheter att beakta bakgrundsfaktorernas inverkan, samt redovisas behovet av kompetensutveckling inom studie- och yrkesvägledning i relation till möjligheten att stärka dess kvalité. Arbetets slutsats bestod i att studie- och yrkesvägledares förutsättningar att främja likvärdighet bland skolans elever skapas av deras tillgång till tydliga direktiv kring studie- och yrkesvägledningens utformning, genomförande, förväntade resultat samt utvecklingsmöjligheter.

Forskning visar att det finns samband mellan cancer och suicidala tankar eller handlingar. 65 956 individer i Sverige drabbades av cancer under år 2019. Känslor som uppstår vid ett cancerbesked kan bidra till att patienter önskar dö i förtid. Det krävs en djupare kunskap om detta ämne för att patienter ska kunna bli hjälpta. Syftet är att beskriva bakgrundsfaktorer till suicidtankar eller en önskan om att dö hos personer med cancerdiagnos. En litteraturstudie genomfördes för få en bild av forskningsläget. Nio artiklar med kvalitativ metod valdes ut, analyserades och sammanställdes. Utifrån detta utarbetades teman och subteman. Tre teman utformades: Rädsla, Beroende av andra och Existentiella förändringar. Patienter beskrev en rädsla för sjukdomsförloppets utveckling och för framtida lidande. Att vara beroende av andra ledde till känslan av att vara en börda samt en negativ självbild. Patienter beskrev det också som meningslöst att fortsätta leva då de förlorat sig själva och blivit fångade av sjukdomen. Liknande känslor och upplevelser beskrivs även hos patienter med andra sjukdomar än cancer. Mer forskning om psykisk ohälsa vid somatisk sjukdom skulle öka kunskapen och förståelsen för de känslor som kan uppstå och därmed bryta tabun. Sjuksköterskor skulle då kunna få rätt verktyg för att identifiera suicidrisk och samtala om svåra tankar och känslor. Då skulle fler patienter kunna bli hjälpta i tid, vilket skulle rädda liv.

Detta examensarbete tar upp frågan om hur studie- och yrkesvägledare i grundskolans senare årskurser arbetar med de elever som inte når målen enligt läroplanen för grundskolan, LGR 11. Enligt LGR 11 så är det hela skolans ansvar att arbeta aktivt med elevers måluppfyllelse, men hur arbetar man då med detta som studie- och yrkesvägledare?Intresset för forskningsområdet fick vi som författare av debatten kring elevers måluppfyllelse där det kom rapporter om att antalet elever som inte nådde måluppfyllelsen i den svenska grundskolan ökade.I denna studie så undersöker vi hur man som studie- och yrkesvägledare arbetar med de elever som inte når målen i grundskolan, vilka samarbetsformer finns det och vilka bakgrundsfaktorer som kan finns kring elevgruppen som inte når målen i skolan.Med hjälp av en kvalitativ undersökning för att få en så bred bild av studie- och yrkesvägledarnas arbete med vårt undersökningsområde genomförde vi sex intervjuer på skolor där informanterna svarat att de anser att de arbetar aktivt med måluppfyllelsen, exempelvis som en del av elvårdshälsoteamet och har ett aktivt samarbete med lärare och övrig personal i och utanför skolan. För att tolka resultatet har vi använt oss av Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande, Pierre Bourdieus tankar kring sociala strukturer samt Abraham Maslows och Viktor Frankls behovs- och motivationsteorier. Med dessa teorier vill vi belysa hur interaktioner och samspel skapar stöd och struktur, hur motivation och individuella behov påverkar måluppfyllelsen för eleverna där studie- och yrkesvägledarens arbetsmetoder och samarbetsformer är en part i detta arbete.Analysen av resultatet i vår undersökning visar att det för studie- och yrkesvägledarna är ett tidskrävande arbete som kräver individuellt anpassade metoder och samarbete med olika funktioner i och utanför skolan för att nå varje enskild individ men att för målgruppen kan en bra studie- och yrkesvägledning vara avgörande i relation till elevernas måluppfyllelse.

<p><strong>Bakgrund:</strong> Irritable Bowel Syndrome (IBS) är en sjukdom som finns hos ca 15- 20 % av befolkningen och som mest drabbar kvinnor. Symtom som diarré, förstoppning, magsmärtor, illamående, ångest och depression är vanliga. IBS påverkar patienter både fysiskt, psykiskt och socialt. Sjukdomen kan medföra minskad livskvalitet för patienter. <strong>Syfte</strong>: Syftet med denna litteraturstudie var att få en ökad förståelse om hur Irritable bowel syndrome påverkar livskvaliteten hos patienter med sjukdomen. <strong>Metod:</strong> 10 vetenskapliga artiklar hittades i sökningar i databaser och 2 stycken via manuell sökning, artiklarna granskades och relevant information som passade in i syftet och frågeställningar markerades och skrevs ner till ett resultat. <strong>Resultat: </strong>IBS har en negativ inverkan på livskvaliteten. IBS påverkade även den psykiska hälsan negativt. Bakgrundsfaktorer som arbete, ekonomi och kön spelade en viktig roll. Kvinnor med IBS hade sämre livskvalitet än män. Kunskap om sjukdomen gav en positiv inverkan på livskvalitet. <strong>Diskussion:</strong> Vid IBS är det viktigt med en holistisk vård där både fysiska och psykiska symtom har betydelse i diagnostisering och omvårdnad. IBS anses vara en kvinnosjukdom då det är fler kvinnor som har diagnosen, men det är fler män som söker vård för IBS symtom utan att få en diagnos. <strong>Slutsats: </strong>IBS påverkar livskvalitet negativt. Mer kvalitativ forskning behövs.<strong> </strong></p>

<p>Riksdagen antog 1990 regeringens proposition om ansvaret för skolan. Beslutet innebar en klarare ansvarsfördelning mellan staten och kommunerna när det gäller verksamheten inom exempelvis grundskolan. Denna nya mål- och resultatstyrning innebär att riksdag och regeringen anger nationella mål och riktlinjer för arbetet i skolan. Målen skall gälla för alla skolor och skall garantera att utbildningen i landet blir likvärdig. Inom dessa ramar som staten anger är det kommunerna som har huvudansvaret för verksamheten. Kommunerna har stor frihet att avgöra hur verksamheten skall organiseras för att de nationella målen skall uppnås. En av de centrala delarna är att svara för att skolan får de resurser och de förutsättningar i övrigt som behövs. Denna uppsats belyser hur två kommuner har implementerat samt bearbetat den nya betygsreformen vidare diskuteras vad för orsaker som ligger bakom det stora antalet elever med icke godkänt i ett eller flera ämnen. Kan implementeringen av det nya betygssystemet ses som en förklaring till detta och hur skall problemet bearbetas. För att belysa detta har intervjuer med lärare och politiker genomförts i de två kommunerna</p>