Bakgrund: Irritable Bowel Syndrome (IBS) är en sjukdom som finns hos ca 15- 20 % av befolkningen och som mest drabbar kvinnor. Symtom som diarré, förstoppning, magsmärtor, illamående, ångest och depression är vanliga. IBS påverkar patienter både fysiskt, psykiskt och socialt. Sjukdomen kan medföra minskad livskvalitet för patienter. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att få en ökad förståelse om hur Irritable bowel syndrome påverkar livskvaliteten hos patienter med sjukdomen. Metod: 10 vetenskapliga artiklar hittades i sökningar i databaser och 2 stycken via manuell sökning, artiklarna granskades och relevant information som passade in i syftet och frågeställningar markerades och skrevs ner till ett resultat. Resultat: IBS har en negativ inverkan på livskvaliteten. IBS påverkade även den psykiska hälsan negativt. Bakgrundsfaktorer som arbete, ekonomi och kön spelade en viktig roll. Kvinnor med IBS hade sämre livskvalitet än män. Kunskap om sjukdomen gav en positiv inverkan på livskvalitet. Diskussion: Vid IBS är det viktigt med en holistisk vård där både fysiska och psykiska symtom har betydelse i diagnostisering och omvårdnad. IBS anses vara en kvinnosjukdom då det är fler kvinnor som har diagnosen, men det är fler män som söker vård för IBS symtom utan att få en diagnos. Slutsats: IBS påverkar livskvalitet negativt. Mer kvalitativ forskning behövs.

Studiens syfte är att undersöka förekomsten av olika typer av motivation till studier hos studenter vid Uppsala universitet, vilket mynnade ut i två frågeställningar som är följande: Vad motiverar studenter till sina studier och framkommer det någon skillnad i motivationen gällande yttre och inre faktorer? och Förekommer det en skillnad på motivationen beroende på bakgrundsfaktorerna kön och ålder? För att angripa detta problemområde använde vi oss av en kvantitativ metodansats i form av en enkätinsamling. Vi tillämpade ett bekvämlighetsurval genom att dela ut enkäten på offentliga utrymmen vid Uppsala universitet, vilket resulterade i 70 stycken enkätsvar. Vår teoretiska referensram grundar sig i Deci & Ryans samt Ahls definitioner kring inre och yttre motivation. Vidare utgår studien även ifrån tidigare forskning kring studiemotivation som handlar om hur studenter på olika sätt skapar och formar motivation till sina studier. Vi har även tillämpat tidigare forskning med fokus på motivation i relation till kön samt motivation i relation till ålder. På grund av att studien baseras på ett bekvämlighetsurval samt att respondenternas antal endast uppgår till 70 individer är generalisering ej möjligt. Studien redovisar endast tendenser, vilket kan väcka intresse för vidare forskning. Resultatet visade att det framförallt är den yttre motivationsfaktorn “Framtida karriärmöjligheter och yrkesliv” som starkast motiverar urvalsgruppen till sina studier, men även att den inre motivationen i form av “Intresset för ämnet” motiverar urvalsgruppen starkt. Avslutningsvis påvisas även en indikation över att ålder och kön påverkar hur studenten motiveras till sina studier. Detta då exempelvis yngre studenter visar tendenser till att motiveras av sina klasskamrater än de äldre samt att män i större utsträckning än kvinnor motiveras av gruppstudier. / The purpose of this study is aimed at investigating the prevalence of various study motivation types used by students at Uppsala University. This study culminated into two questions. Firstly, What is it that motivates students to study and does there appear to be any difference regarding intrinsic and extrinsic motivational factors? And secondly, Are there any differences in the creation of motivation due to the background factors gender and age? To approach the problem we used a quantitative research method, in the form of a survey. We distributed questionnaires in public areas at Uppsala university, which resulted in seventy responses. The theoretical framework used to interpret the collected data was Deci & Ryan's and Ahls definitions regarding intrinsic and extrinsic motivation. This research study also builds upon earlier studies on motivation, which address a number of theories explaining how students create and form motivation for their studies. Owing to the fact that the study and the questionaire were made from a convenience sampling which resulted in a selection with limited numbers, the study will therefore not make any generalizations, however it will highlight tendencies which may raise interest for further research. The results of the study show that the greatest motivational factor is an Extrinct Motivation factor in the form of "Future professional and career opportunities". Additionally the results also show that an intrinsic motivation factor in the form of  “Interest in the subject itself” also strongly motivate students. Furthermore, the study indicates that age and gender effect how students are motivated during their studies. The results also display that younger students for instance, are more motivated by their classmates, while from a gender point of wiew men are more motivated by group studies.

Syftet med studien var att identifiera en lägesbild i Malmö samt undersöka vilka bakgrundsfaktorer som motiverar individer till att sälja sexuella tjänster via internet. Studien berör även metodologiska hinder som finns vid studerandet av individer som säljer sexuella tjänster via internet. Genom sju digitala enkäter och en telefonintervju samlades materialet in för att kunna undersöka bakgrundsfaktorer. Resultaten har analyserats utifrån tidigare studier samt tre olika kriminologiska teorier. För att kunna identifiera en lägesbild sammanställdes 609 eskortannonser utifrån kriterierna; ålder, kön, outcalls och incalls. Resultaten av lägesbilden visar att majoriteten som säljer sexuella tjänster via internet är kvinnor där medelåldern är 28,8 år. Resultaten av studien indikerar att majoriteten av individerna i studien börjar sälja sexuella tjänster via internet på grund av psykisk ohälsa, självskadebeteende och att sälja sexuella tjänster ofta är ett sätt att återta kontroll. En annan faktor respondenterna beskrivit som en anledning till att de säljer sexuella tjänster är problematisk uppväxt där föräldrar inte varit närvarande, haft instabil ekonomi, bråkigt hemma och ingen bra relation till föräldrarna. Majoriteten av respondenterna hade även blivit utsatta för någon form av övergrepp. Pengar var även en viktig faktor för majoriteten av respondenterna som en anledning till varför de säljer sexuella tjänster via internet. Svårigheter med studien har varit att få tag på respondenter som varit villiga att delta i en telefonintervju eller en digital enkät. Studien avslutas med en diskussion om metodologiska hinder. / The purpose of this study is to identify the current situation in Malmö and to examine the factors that motivates individuals to start selling sexual services on the internet. The study also investigates the methodological barriers that exist when studying individuals selling sexual services on the internet. With seven digital surveys and one phone interview material was collected to examine factors behind prostitution. The results have been analysed by existing research and three criminological theories. To be able to identify the current situation in Malmö 609 escort ads were compiled based on four criteria; age, gender, outcalls and incalls. The results showed that the majority of the individuals selling sexual services were women and the average age were 28,8 years. The results of the study showed that the majority of the individuals started selling sexual services through the internet because of mental illness, self harm and selling sexual services gave them a way to reclaim control. Another factor the respondents said was a reason for selling sexual services was bad conditions growing up, absent parents, bad finances and a bad relationship with the parents. The majority of the respondents had also been victims of assault. Money was also an important factor for the respondents motivation to start selling sexual services. The difficulty with the study have been to get respondents to participate in the digital survey or a phone interview. Lastly this study discusses identified methodological barriers.

Denna studie utgörs av en kvantitativ undersökning vars syfte är att utröna vilka språkliga bakgrundsfaktorer som potentiellt påverkar huruvida vuxna andraspråkstalare av svenska tar ett deontologiskt eller utilitaristiskt beslut i moraliska frågeställningar. För att testa i vilken omfattning de språkliga bakgrundsfaktorerna påverkar det moraliska beslutsfattandet har sex hypoteser ställts. De sex ställda hypoteserna har utformats mot bakgrund av tidigare forskning inom området och de motsvarar sex olika språkliga bakgrundsfaktorer: språkbehärskningsnivå av svenska som andraspråk, startålder för inlärning av svenska som andraspråk, modersmålets språkliga närhet till svenska, vistelsetid i Sverige, språkanvändning av svenska i emotionella kontexter och kulturell exponering av svenska. Respondenternas moraliska beslutsfattande testades genom footbridgedilemmat. Undersökningen bygger på data insamlad genom en online-enkät bestående av tre delar: footbridgedilemmat, ett språkbehärskningstest i form av en lucktext och en bakgrundsenkät. Enkätresultaten har analyserats genom Pearsons korrelationsanalys och Walds χ2-analys. Resultaten visar att det inte finns någon samvariation mellan respondenternas svar på det moraliska dilemmat och de olika språkliga bakgrundsfaktorerna, vilket innebär att ingen undersökt språklig bakgrundsfaktor påverkar respondenternas moraliska beslutsfattande i föreliggande studie.

<p>This essay is focused on the phenomena of self-injurious behavior of two young men. The purpose of the essay is to enlighten their experiences of their earlier self-injurious behavior, and to further enlighten which factors they believe have been contributed to the origin and the ending of the behavior. The research questions the essay raises are: Which factors has contributed to the origin of the self-injurious behavior? Which functions did the self-injurious behavior have for the young men? What made the two young men quit their self-injurious behavior? The essay is qualitative and do not imply to generalize the results and it is made from interviews with respondents and earlier research on self-injurious behavior. The results show that there are differences in the factors that origin of the self-injurious behavior between the respondents. The differences are for example the family situation and experiences of childhood traumas. There are also similarities in the origin of the self-injurious behavior, both respondents have had experiences of rejection from the environment. There are several differences between the respondents in the functions of the self-injurious behavior. One of the respondents used the self-injurious behavior to end a state of dissociation, other differences were the frequency and procedure of the self-injurious behavior. There are also similarities in the functions with the self-injurious behavior between both respondents, for them it was a way to cope with difficult situations and to let out emotions for example anxiety. There are differences in factors that can be correlated with the ending of the self-injurious behavior among the respondents. One of the respondents claims the positive treatment of his surroundings and therapy, when his self-injurious behavior became known, was contributing factors to the ending of hurting himself. The other respondent claims that a sense of responsibility for someone else was the most important factor in ending the self-injurious behavior. A similarity in the ending of the self-injurious behavior among the respondents is that both of them could manage to express their feelings and experiences in words. One of the conclusions is that self-injurious behavior among the young men, referring to the origin, function and ending of the behavior, shows many similarities with young women who has a self-injurious behavior.</p> / <p>Studien behandlar fenomenet självskadebeteende hos två unga män. Studiens syfte är att belysa unga mäns upplevelser av sitt tidigare självskadebeteende, samt att belysa vilka faktorer som de upplevt som bidragande till uppkomst och avslutning av självskadebeteendet.</p><p>Studiens frågeställningar lyder vidare: Vilka bakomliggande orsaker finns till de unga männens självskadebeteende? Vilka funktioner fyllde självskadebeteendet för de unga männen? Vad fick de unga männen att sluta med sitt självskadebeteende? Studien är kvalitativ, utan generaliseringsanspråk och bygger på intervjuer med respondenter samt tidigare forskning inom ämnet självskadebeteende. Resultaten visar att de bakomliggande orsakerna till respondenternas utvecklande av självskadebeteende skiljer sig delvis åt t.ex. familjesituationen och upplevda trauman. Även likheter påvisas i de bakomliggande orsakerna, båda respondenterna har i sin uppväxt upplevt avvisanden från omgivningen. De funktioner som självskadebeteendet har för respondenterna skiljer sig åt på ett flertal punkter, varav en av respondenterna använde självskadebeteendet till att häva ett dissociativt tillstånd, andra skillnader var frekvens och tillvägagångssätt. Funktioner med självskadebeteendet hos de bägge respondenterna rymmer också likheter, då båda respondenterna använde självskadebeteendet som ett sätt att hantera svåra situationer på, samt för att få utlopp för t.ex. ångest. Verksamma delar i avslutningen av självskadebeteendet skilde sig åt mellan respondenterna. En av respondenterna menar att omgivningens goda bemötande och terapi, då självskadebeteendet uppdagades, var bidragande faktorer till att respondenten senare kunde sluta att skada sig själv. Den andra respondenten menar att en känsla av ansvar för någon annan än sig själv var den största bidragande faktorn till avslutning av självskadebeteendet. Då båda respondenterna kunde sätta ord på sina känslor och upplevelser av sin situation bidrog detta till avslutningen av självskadebeteendet. En av de slutsatser som presenteras är att självskadebeteendet hos de unga männen avseende bakomliggande orsaker, funktion och bidragande orsaker till avslutning är att det finns många likheter med unga kvinnors självskadebeteende.</p>

This essay is focused on the phenomena of self-injurious behavior of two young men. The purpose of the essay is to enlighten their experiences of their earlier self-injurious behavior, and to further enlighten which factors they believe have been contributed to the origin and the ending of the behavior. The research questions the essay raises are: Which factors has contributed to the origin of the self-injurious behavior? Which functions did the self-injurious behavior have for the young men? What made the two young men quit their self-injurious behavior? The essay is qualitative and do not imply to generalize the results and it is made from interviews with respondents and earlier research on self-injurious behavior. The results show that there are differences in the factors that origin of the self-injurious behavior between the respondents. The differences are for example the family situation and experiences of childhood traumas. There are also similarities in the origin of the self-injurious behavior, both respondents have had experiences of rejection from the environment. There are several differences between the respondents in the functions of the self-injurious behavior. One of the respondents used the self-injurious behavior to end a state of dissociation, other differences were the frequency and procedure of the self-injurious behavior. There are also similarities in the functions with the self-injurious behavior between both respondents, for them it was a way to cope with difficult situations and to let out emotions for example anxiety. There are differences in factors that can be correlated with the ending of the self-injurious behavior among the respondents. One of the respondents claims the positive treatment of his surroundings and therapy, when his self-injurious behavior became known, was contributing factors to the ending of hurting himself. The other respondent claims that a sense of responsibility for someone else was the most important factor in ending the self-injurious behavior. A similarity in the ending of the self-injurious behavior among the respondents is that both of them could manage to express their feelings and experiences in words. One of the conclusions is that self-injurious behavior among the young men, referring to the origin, function and ending of the behavior, shows many similarities with young women who has a self-injurious behavior. / Studien behandlar fenomenet självskadebeteende hos två unga män. Studiens syfte är att belysa unga mäns upplevelser av sitt tidigare självskadebeteende, samt att belysa vilka faktorer som de upplevt som bidragande till uppkomst och avslutning av självskadebeteendet. Studiens frågeställningar lyder vidare: Vilka bakomliggande orsaker finns till de unga männens självskadebeteende? Vilka funktioner fyllde självskadebeteendet för de unga männen? Vad fick de unga männen att sluta med sitt självskadebeteende? Studien är kvalitativ, utan generaliseringsanspråk och bygger på intervjuer med respondenter samt tidigare forskning inom ämnet självskadebeteende. Resultaten visar att de bakomliggande orsakerna till respondenternas utvecklande av självskadebeteende skiljer sig delvis åt t.ex. familjesituationen och upplevda trauman. Även likheter påvisas i de bakomliggande orsakerna, båda respondenterna har i sin uppväxt upplevt avvisanden från omgivningen. De funktioner som självskadebeteendet har för respondenterna skiljer sig åt på ett flertal punkter, varav en av respondenterna använde självskadebeteendet till att häva ett dissociativt tillstånd, andra skillnader var frekvens och tillvägagångssätt. Funktioner med självskadebeteendet hos de bägge respondenterna rymmer också likheter, då båda respondenterna använde självskadebeteendet som ett sätt att hantera svåra situationer på, samt för att få utlopp för t.ex. ångest. Verksamma delar i avslutningen av självskadebeteendet skilde sig åt mellan respondenterna. En av respondenterna menar att omgivningens goda bemötande och terapi, då självskadebeteendet uppdagades, var bidragande faktorer till att respondenten senare kunde sluta att skada sig själv. Den andra respondenten menar att en känsla av ansvar för någon annan än sig själv var den största bidragande faktorn till avslutning av självskadebeteendet. Då båda respondenterna kunde sätta ord på sina känslor och upplevelser av sin situation bidrog detta till avslutningen av självskadebeteendet. En av de slutsatser som presenteras är att självskadebeteendet hos de unga männen avseende bakomliggande orsaker, funktion och bidragande orsaker till avslutning är att det finns många likheter med unga kvinnors självskadebeteende.

The aim of the study was to analyz the importance of using local interpreters while interacting with clients from a social worker’s perspective. The study where conducted with five qualitative interviews with social workers working in different departments of social services. The result were analyzed based on the communication theory, social constructivism and intersectionality and analyzed with the hermeneutic analysis method. The result has shown that interpreter's presence can affect the conversation due to misunderstanding between client and social worker, it may be longer with interpreter than without. The interpreter and client background variables (ethnicity, class, sex and age) are affected by the fact that there may be contradictions between them. The client's story can be distorted, the client may not dare to talk about sensitive subjects or interpreters may refuse to interpret for the opposite sex. / Syftet med denna studie var att från socialarbetares perspektiv studera betydelsen av att använda platstolk i interaktion med klienter. I studien genomfördes det fem kvalitativa intervjuer med socialarbetare som arbetar inom olika avdelningar på socialtjänsten. Studiens resultat analyserades utifrån kommunikationsteori, socialkonstruktivism och intersektionalitet. Studiens resultat analyserades med hermeneutisk. Resultatet visar att tolks närvaro kan påverka samtalet genom att det blir missförstånd mellan klient och socialarbetare, samtalet kan även ta längre tid än samtal utan tolk. Tolken och klientens bakgrundsfaktorer (etnicitet, klass, kön och ålder) påverkar på grund av att det kan finnas motsättningar mellan dem. Klientens berättelse kan bli förvrängd, klienten vågar inte berätta om känsliga ämnen eller så kan tolk vägra tolka för det motsatta könet.

Problemformulering Hur påverkas hyresgästers toleranszoner av olika bakgrundsfaktorer? De bakgrundsfaktorer som undersöks i denna studie är ålder, kön, utbildning, sysselsättning, hur länge hyresgästen bott hos bostadsföretaget, hur ofta hyresgäster har kontakt med hyresvärden, renoveringar samt problem med boendet. Syfte Förutom att undersöka hur olika bakgrundsfaktorer påverkar toleranszonens storlek och gränser är syftet också att ta reda på vilka dimensioner/attribut som är lämpliga för att mäta tjänstekvaliteten i bostadsföretag. Vidare utforskas vilka dimensioner som har störst betydelse för hyresgäster. Ett praktiskt syfte med studien är att undersöka tjänstekvaliteten i det utvalda bostadsföretaget, Bodenbo, och ge företaget rekommendationer utifrån studiens resultat. Metod En kvantitativ forskningsstrategi har använts i denna studie. Angreppssättet är huvudsakligen deduktivt med induktiva inslag och kunskapssynen är huvudsakligen positivistisk, men med hermeneutiska inslag. Den datainsamlingsmetod som har använts i denna studie är enkäter. Urvalet består av alla Bodenbos hyresgäster med egna kontrakt vid den aktuella tidpunkten. Teori Den teoretiska referensramen består huvudsakligen av forskning gällande kvalitetsdimensioner, förväntningar, toleranszoner och SERVQUAL. Tjänstekvaliteten brukar delas upp i olika dimensioner; exempelvis tillförlitlighet, respons, garanti, empati och materiella ting. Toleranszonen består av två olika nivåer av förväntningar: önskad servicenivå (vad kvaliteten ”kan” och ”bör” vara) och tillräcklig servicenivå (lägsta acceptabla nivån). Så länge den upplevda kvaliteten hamnar inom toleranszonens gränser är kunden tillfredsställd, kvaliteten är acceptabel. Om kvaliteten överträffar förväntningarna på den önskade servicenivån blir kunden förtjust, men om kvaliteten inte motsvarar förväntningarna på den tillräckliga servicenivån blir kunden missnöjd. SERVQUAL är den skala som i denna studie används för att mäta tjänstekvaliteten. Slutsatser När tjänstekvaliteten i bostadsföretag ska mätas är det bättre att använda dimensioner och attribut som är speciellt anpassade till bostadsbranschen än att använda den mer allmänna SERVQUAL-skalan som utvecklats för att passa alla branscher. De dimensioner som hyresgäster anser vara viktigast är inte samma dimensioner som kunder i andra typer av tjänsteföretag värderar högst. Resultaten i denna studie tyder på att olika bakgrundsfaktorer har betydelse för toleranszonens storlek, den tillräckliga servicenivån, den önskade servicenivån, upplevd kvalitet och nöjdhet. Vad av detta som påverkas varierar från en bakgrundsfaktor till en annan.

Riksdagen antog 1990 regeringens proposition om ansvaret för skolan. Beslutet innebar en klarare ansvarsfördelning mellan staten och kommunerna när det gäller verksamheten inom exempelvis grundskolan. Denna nya mål- och resultatstyrning innebär att riksdag och regeringen anger nationella mål och riktlinjer för arbetet i skolan. Målen skall gälla för alla skolor och skall garantera att utbildningen i landet blir likvärdig. Inom dessa ramar som staten anger är det kommunerna som har huvudansvaret för verksamheten. Kommunerna har stor frihet att avgöra hur verksamheten skall organiseras för att de nationella målen skall uppnås. En av de centrala delarna är att svara för att skolan får de resurser och de förutsättningar i övrigt som behövs. Denna uppsats belyser hur två kommuner har implementerat samt bearbetat den nya betygsreformen vidare diskuteras vad för orsaker som ligger bakom det stora antalet elever med icke godkänt i ett eller flera ämnen. Kan implementeringen av det nya betygssystemet ses som en förklaring till detta och hur skall problemet bearbetas. För att belysa detta har intervjuer med lärare och politiker genomförts i de två kommunerna

Syftet med detta arbete är att jämföra hur svenska ungdomar som arbetar inom servicebranschen i Sverige respektive Danmark ser på arbete. Vad driver vissa ungdomar att ta steget över till den danska arbetsmarknaden, medan andra väljer att stanna kvar i Sverige? Avsikten är att undersöka detta utifrån utbildningsbakgrund, kön, social klass, familjesituation och ålder för att se om det finns några samband mellan dessa faktorer och val av land att arbeta i. Vi har gjort en enkätundersökning bland svenska ungdomar som arbetar inom handel i Sverige respektive Danmark. De resultat vi har fått fram visar att de främsta motiven till att arbeta i Danmark för dessa ungdomar är en högre lön och en bättre arbetsmarknad i Danmark. När det gäller inställningen till arbete och till den egna arbetssituationen skiljer sig inte resultaten åt särskilt mycket mellan de två grupperna. Ett resultat som också har framkommit är att rörligheten i Danmarksgruppen är högre än i Sverigegruppen. Med det menar vi att det är fler i Danmarksgruppen som har varit anställda en kortare tid än de i Sverigegruppen. När det gäller att värdesätta karriär är ungdomarna i Danmarksgruppen överlag mer positiva till detta än de i Sverigegruppen. / The aim with this work is to compare how Swedish young people that work within the service sector in Sweden respective Denmark sees on work. What runs certain young people to take the stage over to the Danish labor market, while others choose to stay left in Sweden? The intention is to examine this on the basis of education batch shallow, gender, social class, family situation and age in order to see about there be some connections between these factors and choices of country to work in. We have done a questionnaire survey among Swedish young people that works within trade in Sweden respective Denmark. Those results we have may forward shows that the most front reasons to working in Denmark for these young people are a higher salary and a better labor market in Denmark. When it comes to the attitude to work and to the own working situation divides the results between the two groups not particularly much. A result that also has arrived is that the mobility in Danmarksgruppen is higher than in Sverigegruppen. With it means we that it is more in Danmarksgruppen that has been an employee shorter time than they in Sverigegruppen. When it comes to that value setting career is the young people in Danmarksgruppen överlag more positive to this than they in Sverigegruppen.